Redaktionen

Bisarr krigsförespråkare har mycket att förklara, Carl Björeman

av

Generalmajor Karlis Neretnieks diskuterar på KKrVA:s blogg hur Sverige bäst kan tjäna Nato när det gäller försvar av de baltiska staterna i samband med en kris eller ett krig i vårt närområde. Han avslutar med att Sverige måste gå med i Nato så att vi kan få full insyn i Natos planering för att förbereda oss på att militärt stödja de baltiska staterna.

Neretnieks utsagor kommenterades på denna sajt den 12 november av Lars-Gunnar Liljestrand. Dennes omdöme sammanfattas in rubriken ”En bisarr krigsförespråkare” och i meningen: ”Sällan har väl någon i sen tid så öppet pläderat för krig som Neretnieks.” Detta omdöme utgör enligt min mening en väl underbyggd varning. Neretnieks utsagor måste granskas och bemötas av dels 1) säkerhetspolitiska, dels 2) försvarspolitiska skäl.

Läs mer

Varsamhet med orden

av

Så kallade identitärer finns på både vänster- och högerkanten inom politiken. De avviker från upplysningstraditionen och hindrar oss att se klart. En fransk professor förklarar att den ”europeiska identiteten” nu befinner sig under ett dödligt hot – och att dess företrädare gör rätt som proklamerar försvarskrig. (Dagens Nyheter 18/11) En svensk folkrättsprofessor har förklarat att Frankrike, ett land vars ”identitet” hittills ansetts vara sekulär och republikansk, har rätt till ”kollektivt självförsvar” efter de senaste terrorattentaten. Tänker han då på Europa som ”kollektiv”? Och är då verkligen IS en angripande stat?

Läs mer

Security Council Press Statement on Terrorist Attacks in Paris

av

The following Security Council press statement was issued today by Council President Matthew Rycroft (United Kingdom):

The members of the Security Council condemned in the strongest terms the barbaric and cowardly terrorist attacks which took place in several places in Paris on the evening of 13 November 2015, causing numerous deaths and injuries among civilians.

The members of the Security Council expressed their deep sympathy and condolences to the families of the victims, as well as to the Government of France.

The members of the Security Council underlined the need to bring the perpetrators of these terrorist acts to justice.

Tänk ef­ter före, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

av

Ter­ror­an­greppet i Pa­ris i fre­dags kväll har av pre­si­dent Hol­lan­de tolkats som en krigs­hand­ling mot Frank­ri­ke. Så­väl om­fattningen som syf­tet gör att det inte är orim­ligt.

För första gången har där­för den franske pre­si­denten nu be­gä­rt EU:s stöd en­ligt ar­ti­kel 42:7 i EU-för­dra­get som fast­ställdes i Lis­sa­bon. Det­ta an­ger att ”om en med­lems­stat skulle ut­sättas för ett väp­nat an­grepp på sitt ter­ri­to­ri­um, är de öv­riga med­lems­staterna skyl­diga att ge den med­lems­staten stöd och bi­stånd med alla till buds stå­en­de me­del”, allt­så även mi­li­tära.
Den här ar­ti­keln finns i det för­svars­po­li­tiska av­snittet i för­dra­get. För bland an­nat svensk del finns där en un­dan­tags­klau­sul, som in­ne­bär att den ”sär­skilda ka­rak­tären” (al­li­ans­fri­heten) på ländernas för­svars- och sä­ker­hets­po­li­tik inte ska på­verkas. Sve­ri­ge är allt­så inte skyl­digt att med­verka mi­li­tärt i en ge­men­sam ak­tion. Läs ledaren

”Sverige hjälper Frankrike mot IS”, kommentar till intervju med Peter Hultqvist

av

Förvarsministern säger att det är för tidigt att tala om vilken form av stöd Sverige kan ge till Frankrike. Frankrikes president Hollande har hänvisat till EUs solidaritetsklausul. Klausulen som återges nedan säger att alla stater får avgöra formen av stöd utifrån den ”särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”.
Sverige är alliansfritt och det är därför Sveriges eget beslut hur man vill ge sitt stöd.Lissabonfördraget mellan Europeiska Unionens medlemsstater undertecknades av statscheferna i december 2007 och trädde ikraft den 1 december 2009. Fördraget innehåller en solidaritetsförklaring. I denna görs dock förbehåll för bland andra alliansfria och neutrala staters eventuella förpliktelser. Fördraget har ratificerats av riksdagen.

Läs mer

Statsministerns ord vid pressträffen med anledning av terroristattackerna i Paris, regeringen 14 november

av

Idag sörjer Sverige med det franska folket.

Terroristattackerna som vi har bevittnat under gårdagskvällen och natten är präglade av ett vidrigt hat och förakt mot människovärdet.

Vi tänker på offren och deras anhöriga, de föräldrar som förlorat sina barn, de barn som förlorat sina föräldrar, de liv som nu aldrig kommer att levas. Det här är fruktansvärda timmar för Europa.

En svensk är avliden, och vi har uppgifter om att en annan svensk är skottskadad. Vi har kontakt med deras anhöriga, och de ska veta att mitt och hela svenska folkets deltagande och sympati är hos dem. Våra hjärtan är med er. De franska myndigheterna forsätter givetvis sitt arbete, ett arbete som pågår så vi har inte alla officiella svar ännu. Läs hela informationen

Margot Wallström fördömer attackerna

av

Sverige fördömer gårdagens avskyvärda terroristhandlingar i Paris. De har riktats mot oskyldiga medborgare som dödats, och våra tankar går till offren och deras familjer. Terroristdåden är en attack mot demokratin och våra öppna samhällen. Dessa attacker skall mötas med beslutsamhet; terrorismen skall slås tillbaka och de ansvariga ska ställas till svars. Vi behöver också långsiktigt tackla grundorsakerna till terrorism, och stärka arbetet mot extremism och fanatism. Tillsammans ska vi stå upp för demokratin och för humanistiska värderingar.

Margot Wallström, utrikesminister

Stärkt nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetspolitiken – summering av nordiskt försvarsministermöte

av

Det svenska ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco sammanfattades när de nordiska försvarsministrarna möttes den 10-11 november i Stockholm.

– Sverige har under 2015 tillsammans med våra nordiska grannar stärkt den gemensamma rösten på det säkerhets- och försvarspolitiska området genom att utöka dialogen och koordineringen mellan våra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.Läs artikel

Är grundlagsändring en förutsättning för att Sverige skall kunna agera militärt tillsammans med annan stat vid angrepp eller kränkning av territoriet? Rolf Andersson

av

Strider det mot regeringsformen om Sveriges regering skulle besluta att landet ska agera militärt tillsammans med annan stat, till exempel Finland, för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna? Eller för att hindra en kränkning av någon av staternas territorium, till exempel genom samordnad ubåtsjakt? Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att utreda frågor om fördjupat försvarssamarbete. I direktiven för utredningen anges:

”Mot bakgrund av solidaritetsförklaringen och Sveriges samarbete på försvarsområdet med bl.a. Finland finns det anledning att utreda förutsättningarna enligt regeringsformen för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land.”

Läs mer

Inte sälja ut vår handlingsfrihet, kommentar till riksdagsdebatt om Sveriges säkerhetspolitik 12 november

av

”Det ska inte råda någon osäkerhet om den svenska säkerhetspolitiska linjen”, sade utrikesminister Margot Wallström i en interpellationsdebatt i riksdagen den 12 november. Hon var den enda företrädaren för de nuvarande regeringspartierna som yttrade sig i debatten. Inte heller någon företrädare för Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna deltog. Ändå representerade Wallström riksdagsmajoriteten i fråga om svensk Nato-anslutning. Den är avvisande. Men varför fick hon stå ensam? Inte ens en partikamrat kom till hennes understöd.

Läs mer

Den svenska beredskapen för terror är den sämsta på tjugo år, Mikael Holmström i DN

av

Kommentar:

I en orienterande artikel efter de senaste attentaten i Paris klargör reportern Mikael Holmström hur dålig den svenska krisberedskapen är. (Dagens Nyheter 16/11) Det politiska ansvaret faller tungt på alla regeringar och riksdagsmajoriteter under en tjugoårsperiod, konstaterar han. Att återupprätta ett fungerande civilförsvar ingår i den uppgift som inga politiska aktörer ännu har tagit på fullt allvar, nämligen att stärka Sveriges försvarsförmåga på alla plan. Att öva för storskaliga och kostnadsslukande insatser i främmande land bidrar inte därtill. Försvarsmaktens fokus ska ligga helt och hållet på det egna territoriet. Den ominriktningen av den svenska försvarsmakten måste ges full prioritet. Holmströms artikel

Opinionsundersökningar i Sverige och Finland

av

I debatten om svensk alliansfrihet eller Nato-medlemskap används ofta hänvisningar till opinionsläget. Vardera sidan vill gärna peka på den trend man anser gynna den egna ståndpunkten. På den här sajten har vi varit återhållsamma med publicering av opinionsmätningar då de kan ha så varierande trovärdighet på grund av urval, tillfälliga svängningar och annat. Vi återger dock här två undersökningar då det kan vara intressant att se likheter och skillnader mellan Sverige och Finland.

Läs mer