Redaktionen

Ur intervjun:

” Nyligen kom beskedet att planeringen för totalförsvaret återupptas efter 20 års uppehåll. Hur ser du på utvecklingen i Ryssland i dag och vad hoppas du ska hända den dagen då Vladimir Putin lämnar som president?

– Det har ju varit en tid under ett antal år där Ryssland har förstärkt sin militära förmåga, i och för sig från en rätt så låg nivå efter Sovjetunionens kollaps. De har också uppträtt aggressivt, annekterat Krim och de stödjer rebeller i östra Ukraina. Det är klart att det sätter det säkerhetspolitiska läget i Europa i ett annat perspektiv. Ett mycket sämre perspektiv.

– Jag tycker också att det har förekommit lite mycket aktiviteter i luften, inte minst här i Östersjöområdet, som tyder på att det finns någon slags aggressivitet i beteendet som vi tycker är fullständigt onödigt. Vi eftersträvar inget annat än lugn och avspänning och trygghet i närområdet. Så utvecklingen som har varit är oroande, och vi har för vår del sett till att bygga upp och stärka vår egen militära förmåga, förstärka samarbetet med olika samarbetspartners. Det är viktigt i den här tiden. Men det är lika viktigt att stå upp för alliansfriheten.” Läs hela intervjun

Om Sverige skulle svara på Frankrikes begäran om hjälp med till exempel militära insatser, så kan det förstås innebära en risk, säger utrikesminister Margot Wallström i Agenda. Frankrike har uttryckligen begärt svenska spaningsflyg – Jas Gripen – i Syrien. Wallström fick frågan om den svenska regeringen är beredd att ställa upp med det. Svaret blev att regeringen just nu undersöker olika alternativ.

– Vi har redan t ex en insats i Mali. Frankrike vill gärna att vi fyller på så att de kan flytta resurser. Vi tittar även på politiska insatser och ett militärt spår. Vi för också samtal med oppositionen för att få största möjliga samsyn, säger Margot Wallström.

Men om Sverige går in och hjälper Frankrike mer aktivt, finns det en risk att Sverige blir ett tydligare mål för IS och terrorattacker? Läs artikel

Att gemensamt med annat land möta ett väpnat angrepp i endera av länderna torde också beröra centrala delar av Regeringsformen. Det mest uppenbara är kanske stadgandet i 10 kapitlet 9 § Regeringsformen att normalt endast riksdagen kan medge att en svensk väpnad styrka får sändas till annat land. Regeringsformen reglerar också frågor som överenskommelser med andra stater, hur riket förklaras befinna sig i krig samt svenska medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Områden som förvisso aktualiseras för det fall Sverige ska möta ett väpnat angrepp i annat land.I direktivets bakgrundstext anges att en överenskommelse om gemensamt försvar med annat land ska vara en möjlighet, men inte en skyldighet för Sverige. Detta kan närmast beskrivas som ett villkorligt försvarsförbund, som en option till gemensamt försvar. Läs artikel

Natos avancerade stridslednings- och radarflyg har fått tillstånd att flyga genom Sverige i sex månader. Enligt militära experter är nya regeringsbeslutet ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare samarbete med Nato. Det har inte varit mycket uppmärksamhet kring Natos stridslednings- och radarflyg sedan SVD våren 2014 avslöjade att planen fick passera genom svenskt luftrum i tre veckor. Men efter det har regeringen fortsatt ge planen tillstånd med en månad i taget.Läs artikel

På 1990- och de förs­ta åren på 2000-ta­let gjor­de Sverige som så många and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der – rus­ta­de ned för­sva­ret. Ef­ter kal­la kri­gets slut trod­de de på den evi­ga fre­den i Eu­ro­pa – el­ler pla­ne­ra­de åt­min­sto­ne för det.
Värn­plik­ten av­skaf­fa­des med tre rös­ters mar­gi­nal i riks­da­gen utan att den nya or­ga­ni­sa­tio­nen med yr­kes­sol­da­ter hade sjö­satts, för­band la­des ned på lö­pan­de band och – kan­ske mest för­vå­nan­de – ci­vil­för­sva­ret och det psy­ko­lo­gis­ka för­sva­ret av­veck­la­des i stort sett.
Det mi­li­tä­ra för­svar som blev kvar skul­le i förs­ta hand in­rik­tas på in­ter­na­tio­nel­la in­sat­ser, som i Af­gha­nis­tan där Sverige un­der många år haft sol­da­ter. Läs artikel

Resolutionen knyter an till de tidigare besluten i säkerhetsrådet om åtgärder mot terroristorganisationer i Mellanöstern. ISIL pekas ut tydligare som en av terroristgrupperna. Några nya delar har tillkommit jämfört med den senaste resolutionen 2161 om sanktioner som antogs 17 juni 2014. Genomgående understryker resolutionen vikten av att genomföra sanktionerna om att frysa tillgångar, reseförbud och vapenembargo. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att finansiering till de utpekade organisationerna stoppas och särskilt att oljehandeln förhindras.

Medlemsstaterna skall rapportera till FN om hur sanktionerna införts inom 120 dagar.

Utkastet till resolutionen hade utformats av Ryssland och USA.

Läs referatet om säkerhetsrådets möte.

Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november. Läs ledaren