Redaktionen

Regeringen vill förlänga den svenska insats som finns i Irak till december i nästa år och kommer lägga en proposition redan i morgon som riksdagen sedan måste ta ställning till. Det framkom på en presskonferens som utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) höll på onsdagen.Utvecklingen i Irak med IS är oroande, reformerna genomförs inte tillräckligt snabbt och situationen med över en miljon flyktingar i landet är påfrestande. Det menar både utrikesministern och försvarsministern som nyligen besökt landet.– Utvecklingen är oroande och utmaningarna är enorma. IS har pressats tillbaka något men det går sakta och det går inte att skönja någon framgång, sa Margot Wallström (S), utrikesminister. Läs artikel

Förr handlade det om stora svenska FN-styrkor under relativt lugna förhållanden. Numera handlar internationella insatser snarare om små specialförband, ofta i extremt farliga miljöer. Den hemlighetsfulla kontingenten på 35 personer i kurdiska Irak är ett bra exempel.

Regeringen har beslutat att ge styrkan, som utbildar kurdiska peshmergakrigare, förnyat förtroende. Det är ett sakligt sett bra beslut, fast samtidigt anmärkningsvärt. För hur effektiv den svenska hjälpen än är, handlar det om en marginalinsats under ett stort krig – dessutom med betydande risker. I betydelse kan den knappast heller jämföras med den tidigare markant större insatsen i Afghanistan. Läs ledaren

Finland arbetar för att främja Nordens och Östersjöregionens stabilitet. Det är av stor vikt för Finland att stärka det säkerhetspolitiska samarbetet med de nordiska länderna och särskilt med Sverige. Estland och de övriga Baltiska länderna är viktiga partner för Finland både i EU, internationellt och i det regionala samarbetet kring Östersjön.

Finland nyttjar aktivt den arktiska regionen och driver på att det arktiska samarbetet ska blir en tyngdpunkt inom EU:s yttre förbindelser.

Den skärpta säkerhetssituationen till följd av Rysslands agerande samt konflikten mellan Ryssland och Ukraina har långtgående konsekvenser för relationerna mellan EU och Ryssland och för Europas säkerhet. Finland verkar för att finna en lösning på krisen i Ukraina. Finland stöder också en stabilisering av Ukraina och de reformer som landet behöver. Läs meddelandet

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är på ingång till Sverige för träffar med bland andra statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Stoltenberg, vars besök är planerat till 10-11 november, ska också besöka riksdagen och närvara vid ett möte inom Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet. Där kommer det, förutom nordiska försvarsministrar, denna gång även att finnas baltiska försvarsministrar och företrädare för Tyskland, Polen och Storbritannien med.

När ett land överväger att ändra sin försvars- och säkerhetspolitik – och ingå i en militär allians med kärnvapen och bryta den alliansfrihet som bidragit till fred i mer än 200 år – måste det självfallet föregås av en seriös konsekvensanalys.

Den uppfattningen hade Kristdemokraterna vid rikstinget 2013 då det beslutades om en parlamentarisk utredning och först därefter beslut. Den linjen drev även Göran Hägglund när han mot slutet av sin partiledartid lyfte frågan om det är dags att överväga ett svenskt medlemskap i Nato.

Inför rikstinget 2015 var frågan uppe i partistyrelsen. Sex ledamöter vidhöll då behovet av en utredning: Emma Henriksson, Jakob Forssmed, Anders Sellström, Lars Thunberg, Per Landgren och Soledad Henriquez. Att på så kort tid och utan bred intern debatt överge kravet på utredning ansåg de sex ledamöterna vara oklokt och strida mot tidigare beslut. Läs artikel