Först vill jag framhäva en bok som bör vara obligatorisk läsning för genuina försvarsvänner. Den står i stark kontrast till den rubricerade boken som det är svårt att ta på allvar.
Carl Björemans bok, Försvarets förfall, gavs ut 2011. Denna klassiska skildring av Konsten att lägga ned försvaret utan att någon bryr sig – som undertiteln lyder – är nödvändig läsning för den som vill förstå bakgrunden till vårt nuvarande utsatta läge. Det präglas ju alltjämt av den största svenska nedrustningen genom tiderna. Folkförsvaret underminerades genom att den allmänna värnplikten avskaffades. Istället satsades det på expeditionskårer för offensiva insatser i fjärran länder. Björeman summerar träffande desorienteringen i ett par pricksäkra meningar: ”Den interoperabilitet som byggts in i det svenska militära försvaret innebär att det måste underordna sig stormaktsalliansernas militära kultur. Det finns risk för att försvarsmakten tenderar att bli en stat i staten, styrd av den kultur som råder i stormakternas offensiva krigsmakter, inte av nationella värderingar.” Där står vi än idag med trupp i Irak och Afghanistan och risk för att regeringen tillmötesgår franska krav på ytterligare insatser.