Redaktionen

Storbritanniens konservativa premiärminister David Cameron har fått grönt ljus av parlamentets underhus för flygattacker mot Islamiska staten IS i Syrien.Omröstningen föregicks av en livlig, tio timmar lång debatt och därefter röstade 397 ledamöter för flygräder medan 223 var emot. Efter omröstningen flög brittiska jaktplan på Cypern omedelbart iväg på uppdrag i Syrien.

Storbritannien har angripit IS i Irak i över ett års tid, men har hittills avstått från räder i Syrien. -Storbritannien är tryggare i kväll efter beslutet i underhuset, konstaterade utrikesminister Philip Hammond. Oppositionspartiet Labour splittrades i frågan. Den nye ordföranden Jeremy Corbyn motsätter sig räder eftersom han anser att de är ineffektiva och ofta dödar civila. Labourledamöterna fick ändå rösta enligt sitt samvete och många röstade för premiärministerns förslag Opinionsmätningar tyder på att nästan hälften av britterna stöder militära åtgärder i Syrien medan en tredjedel är emot. Stödet för flygräder har ändå minskat kraftigt under det senaste året. Läs artikel

Secretary-General, friends and colleagues,

– One year ago the Resolute Support Mission was launched in this very room. Afghanistan now stands at a crossroads and the international community needs to show continuous and long-term commitment to the Afghan people. If Afghanistan returns to a security vacuum, consequences will not only affect Afghanistan and its people but also all of us.In this context, I would like to inform you that from January until October this year, Sweden has received 22 000 unaccompanied children from Afghanistan. We must prevent an exodus from Afghanistan. To have so many young people leave the country will be a great loss to Afghanistan.And this is my first point: a peace process leading to a political settlement is the only viable option to end the conflict. We would like to commend President Ghani’s outreach to all parties in the region to initiate a peace process with the Taliban.Läs talet

Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Montenegro ser därmed ut att bli det 29 medlemslandet i Nato. Landet väntas formellt upptas som medlem i juli nästa år, eller senast till den 1 januari 2017.

– Vi gratulerar Montenegro. Det här är början på en väldigt vacker allians, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och möttes av applåder från utrikesministrarna vid försvarsalliansens högkvarter i Bryssel. Läs artikel

Det är glädjande att se att Karin Enström (M) nu delar Socialdemokraternas uppfattning att det är viktigt att stärka den svenska försvarsförmågan. Svensk försvarsförmåga stärker svensk säkerhet. Synd att Karin Ekström inte gjorde samma bedömning under sin tid som försvarsminister. Då hade Sveriges läge varit bättre rustat än i dag. Men att ett Natomedlemskap skulle stärka svensk säkerhet är helt fel.Sveriges säkerhetsproblem kommer inte att försvinna genom att stanna utanför organisationen. Men de kommer heller inte att lösas om vi går med i den. Tvärtom. Ett medlemskap i Nato kan mycket väl bidra till att skapa förutsättningar för exakt de situationer som Natoförespråkarna tror sig undvika genom medlemskap i Nato.Enström tar upp i sin replik att Sverige är så sammanflätat med att en angripare kan ha svårt att separera oss från Nato. Det är ett märkligt sätt att argumentera. Nato är alltså inte bra för säkerheten i sig, utan vi är redan så sammanflätade med Nato att det riskerar vår säkerhet. Då borde vi väl snarare agera så att vår alliansfrihet förtydligas mot omvärlden, inte gå ännu längre och bli medlemmar i Nato? Världen står inför många utmaningar, ett svenskt Nato-medlemskap är inte svaret. Vår alliansfrihet fyller en viktig funktion, för vår egen säkerhet och för andra länder. Det bör vi värna och utveckla – inte överge.

Anders Österberg Riksdagsledamot, internationell ledare S i Stockholm (artikeln i AB)

Karin Enströms artikel

När andra länder drar sig ur stannar Sverige kvar och deltar i den förnyade Nato-ledda insatsen i Afghanistan. Det kan inte tolkas som annat än att vi vill kvalificera oss som militär partner till USA och Nato. Säg nej till svensk militär i Afghanistan, skriver bland andra Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör.

Samtliga borgerliga partier driver nu på för att Sverige ska gå med i Nato. I riksdagsarbetet, i debattartiklar, på ledarplats och till och med på nyhetsplats i tidningar driver man på för att få till ett Natomedlemskap. Utvecklingen har gått fort. Alliansregeringen drev inte frågan, och för bara några månader sedan ville varken C eller KD att Sverige ska överge alliansfriheten.Varför vill de borgerliga partierna så gärna att Sverige nu ska gå med i Nato? Ett sådant beslut är svårt att ändra – det skulle låsa fast Sverige i en militärallians för överskådlig tid. Det ger upp vår självständighet på det säkerhetspolitiska området. Läs artikel

Den tyska regeringen väntas på tisdagen fatta beslut om att Tyskland ska delta i kampen mot den Islamiska staten. Planerna väcker en hel del kritik och oppositionen är beredd att ta regeringens beslut till rätten. Solidaritet med Frankrike. Det som ännu för några veckor sedan var helt omöjligt ska nu i rask takt bli verklighet. Med spaningsplan av typ Tornado, ett krigsfartyg och 1 200 soldater planerar Tyskland nu att delta i militärinsatsen mot den Islamiska staten.

I tyska medier cirkulerade redan på måndagen uppgifter om riktlinjerna för insatsen, som regeringen officiellt väntas besluta om på tisdagen. Man ska samarbeta med Frankrike, Irak och den USA-ledda koalitionen heter det i riktlinjerna. Hur man ska förhålla sig till president Assad och hans syriska stridskrafter har varit uppe till livlig diskussion.

– Ett samarbete med trupper som lyder under president Assad kommer det inte att bli, säger försvarsminister Ursula von der Leyen. Läs artikel

På snart femtonde året deltar Sverige i det USA- och Nato­ledda kriget mot stora delar av befolkningen i Afghanistan. Det är sen länge obegripligt.

När Sverige beslöt sig för att ställa upp på USA:s sida i krig kunde det till en början förefalla åtminstone lite begripligt. Världen befann sig då i chock efter terrorattacken den 11 september 2001. Stämningen inbjöd inte till eftertanke och klokskap. Den natten patrullerade svenskt jaktflyg över vårt territorium som terroristskydd. Liberal press hävdade att ”vi alla” blivit amerikaner. Och regeringen Persson beslöt spontant att ställa upp på USA:s rätt till själv­försvar, som skulle bestå i att uppspåra och döda Usama bin Ladin, den man som president George W Bush utpekade som främst ansvarig för terrorattacken.

Efter några års krigande och bombande hade målsättningen att döda Usama bin Ladin hamnat i skymundan. Nu skulle kriget föras i syfte att befria den afghanska kvinnan. Redan då borde den svenska, fortfarande socialdemokratiska, regeringen ha tagit sitt förnuft till fånga. USA satt fast i sitt krig därför att man börjat utan klar målsättning och följaktligen inte kunde dra sig ur utan att framstå som förlorare. Läs krönikan

Den märkbart pressade Natogeneralen John Campbell erkände i veckan att bombningen av ett sjukhus i Kunduz i Afghanistan i början av oktober var ett tragiskt misstag. Ett 30-tal människor, patienter och sjukvårdspersonal, dog i attacken. En rapport visar att de amerikanska styrkorna trodde att de angrep ett talibanfängelse. Bombflyget hade ett tekniskt fel på sina datorskärmar och fick förlita sig på vad de såg på marken. Angreppet pågick i 25 minuter, trots att det under attacken kom information att man kanske riktat vapnen mot fel mål. Läkare utan gränser drev sjukhuset, som var det enda traumasjukhuset i norra Afghanistan. Det var fullt av patienter efter hårda strider i området. Projektilerna riktades mot intensivvårdsavdelningarna och akutmottagningen.

Nato och USA har formellt avslutat kriget i Afghanistan vid årsskiftet. Ändå fortsätter amerikanska styrkor under Natobefäl att strida. Attacken mot sjukhuset i Kunduz kan inte beskrivas som något annat än ett krigsbrott. Läs ledaren