Nato i riksdagen. Replik av Jimmie Åkesson (sd)

Herr talman! Om nu Anna Kinberg Batra inte är beredd att göra någonting av det här som hon gav besked om i början av sitt anförande och sannolikt då heller ingenting av det övriga som jag har undrat om kan man fråga sig vad Anna Kinberg Batra gör här över huvud taget. Det skulle jag ha undrat om jag hade varit moderat väljare. Är det för att prata om Nato? Ja, det är det kanske, så vi kan väl göra det en stund.

Jag tror att den svenska militära alliansfriheten har varit någonting väldigt bra. Inte bara den förra, borgerliga regeringen utan även tidigare rödgröna eller röda regeringar har ägnat sammanlagt 25 år åt att montera ned det svenska försvaret. Man trodde nämligen att när muren föll fanns det inte längre någon militär hotbild mot Sverige, och då tänkte man att man kunde mjölka försvaret och lägga de pengarna på saker som är viktigare, till exempel bidrag och bostäder till människor som flyttar till vårt land eller på andra saker. Läs inlägget

Natodebatten har bara börjat, Håkan Larsson

Under mer än 200 år har den alliansfria utrikes- och säkerhetspolitiken medverkat till att hålla Sverige utanför krig. Detta under drastiskt skiftande förhållanden i omvärlden. Den långa fredsperioden är unik för vårt land och något vi kan vara stolta över.Tillsammans med Socialdemokraterna har Bondeförbundet/Centerpartiet varit en garant för alliansfriheten. Ända till nu. Stämman i Falun ändrade inriktning genom att majoriteten av ombuden uttalade sig för att ”starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato”.Jag blev besviken och bekymrad när partistyrelsemajoriteten kort före stämman föreslog denna skrivning. Att Centerpartiet genom ett enda klubbslag på en stämma skulle börja förespråka en svensk Natoanslutning hade jag inte väntat mig. Frågan har inte analyserats och diskuterats brett, vilket borde vara en självklarhet i ett folkrörelseparti. Läs artikel

Håkan Larsson (C), stämmoombud för Centerpartiet i Krokoms kommun, och har varit riksdagsman samt chefredaktör för ÖP.

Ryssland och svensk säkerhetspolitik, ny bok av Sven Hirdman

Ryssland är Sveriges kanske viktigaste grannland, det land med vilket vi haft krig och fred i 800 år. I denna bok ger ambassadör Sven Hirdman sin syn på Rysslands utveckling under de senaste decennierna och diskuterar Sveriges förhållande till Ryssland.

Hjalmarson & Högberg förlag. Pris 185 kr och boken kan beställas via info@hohforlag.se eller per telefon 0706-59 72 84

2BannerHirdman151006 (1)

Interpellationsdebatt tisdag 13 oktober 2015, Tydlighet om Sveriges samarbete med Nato

Kommentar:

Interpellationsdebatten i riksdagen den 13 oktober gällde bland annat om svenska regeringen inlett någon form av förhandlingar med Storbritannien om deltagande i den brittiskledda styrkan Joint Expeditionary Force (JEF).

I diskussionen underströk försvarsministern Peter Hultqvist att inga förhandlingar förs mellan Sverige och Storbritannien om JEF. Ett PM om JEF har kommit till departementet från Sveriges försvarsattaché i London och har sekretessbelagts av regeringen. Peter Hultqvist sa om den fortsatta hanteringen av JEF: ”Jag kommer att träffa den brittiske försvarsministern framöver. Jag får se om han kommer att nämna det här.”

Försvarsutskottet har begärt att få ta del detta JEF-dokumentet och försvarsministern lovade att utskottet skulle få ta del av det dock med förbehållet att det är sekretessbelagt. Protokollet från Försvarsutskottets möte i början av oktober då JEF diskuterades har ännu inte offentliggjorts.

Bildandet av den 10 000 man starka JEF började i december 2012. Styrkan är utformad för att operera på egen hand eller tillsammans med Nato, EU eller FN på uppdrag i Europa, Mellanöstern eller Persiska viken. Deltagande stater är Storbritannien, Danmark, Norge, Estland, lettland, Litauen och Holland. Styrkan beräknas fullt operativ 2018. Läs protokollet från debatten

Är det så bra med Nato? Hans Kinell i Dalarnas Tidning

Socialdemokratins motstånd mot svenskt medlemskap i Nato häcklas i DT:s ledare den 2 oktober. Motståndet sägs vara ett nostalgiskt fasthållande vid tron på den svenska modellens överlägsenhet. Men hur bra är ett framtida svenskt medlemskap i Nato? Det medför inte bara rättigheten att få hjälp med försvar vid angrepp. Det innebär också skyldighet att hjälpa andra som angripits. Svensk militär – i den mån den då existerar – skulle bli delaktig i krig på främmande mark under Nato-ledd och troligen amerikansk ledning.
Svensk trupp är känd för att i fredsbevarande operationer kunna behålla vett och sans i trängda lägen. Den centraliserade krigsledning som blir följden av Nato-medlemskapet är främmande och riskabel för svensk trupp. Läs artikel

”Behöver Sverige beskydd? Varför Nato-medlemskap är en dålig idé”, Anders Björnsson i Norberg 19 oktober

Öppet samtal med Anders Björnsson

En inbjudan till intresserad allmänhet, en föreläsning och efterföljande samtal på NEED – Coffee Shop vid Norbergs torg den 19:e oktober 2015.

Möt Anders Björnsson, journalist och forskare inom allmännyttigt bostsadsbyggande. Anders Björnsson var med i redaktionen för boken  ”Bevara Alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Han är filosofie hedersdoktor och har i omgångar varit gästprofessor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Han är riddare av Finlands Lejonsorden och ledamot av Nya Sällskapet. Anders är engagerad i värnplikts och säkerhetsfrågor.

Läs mer

Solidaritetspolitik? Nej! Kommentar till Tomas Bertelman

Solidaritetspolitik är – ofrånkomligen – krigspolitik. Det finns ingen svensk folkopinion för att Sverige militärt ska gå andra länder till handa om de utsätts för angrepp. Svenska riksdagens ensidigt utfärdade så kallade solidaritetsdeklaration från år 2009 är substantiellt ett slag i luften, eftersom den inte förpliktar till några åtaganden (och få förväntar sig några sådana), men symboliskt ett självmål, eftersom den i oträngt mål utsätter Sverige för misstanken att vilja gå in med trupp i främmande land.

Ambassadör Tomas Bertelman försöker få sina läsare att tro att ”solidaritetspolitiken” numera är Sveriges nya säkerhetspolitiska doktrin: solidaritet i fred syftande till engagemang i krig. Om detta har inte förts någon allvarligt baserad och sakligt förankrad diskussion i vårt land.

Läs mer

Sverige, Finland och Nato, Janerik Larsson , ledare i SvD

Pär Stenbäck är en av Nordens mest erfarna politiker och samhällsdebattörer. Han har i hemlandet Finland varit partiledare, undervisningsminister och utrikesminister. Han förlänades hederstiteln minister 1999. Han har varit generalsekreterare för Finlands Röda Kors och för Internationella Röda Kors-federationen i Genève. Han har varit generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. Han är styrelsemedlem i International Crisis Group.

Nyligen lyssnade jag på honom under Johnsonstiftelsens Engelsbergsseminarium om Finland och Sverige. En aspekt som han berörde när han kom in på Natofrågan var, med hans formulering, avsaknaden av en ”djup svensk borgerlig relation till Finland”. Läs artikel

 

Europe needs better relations with Russia – Juncker, Reuters 8 oktober

Europe must improve its relationship with Russia and should not let this be something decided by Washington, European Commission President Jean-Claude Juncker said on Thursday. The European Union joined the United States in imposing sanctions on Russia last year over its annexation of Crimea from Ukraine, and tightened them after separatists launched a rebellion in the east of the country with the backing of Russia. Relations between Moscow and the West have taken a further turn for the worse since Russian President Vladimir Putin ordered a bombing campaign in Syria against opponents of President Bashar al-Assad. Läs artikel

 

Niinistö ringde upp Vladimir Putin, Hufvudstadsbladet 9 oktober

Samtalet mellan president Sauli Niinistö och hans ryska kollega Vladimir Putin fördes per telefon, på Finlands initiativ. Presidenterna diskuterade Finlands och Rysslands inbördes relationer, krisen i Ukraina och kriget i Syrien och Irak.

Niinistö konstaterade enligt presidentens kansli att samarbetet mellan Finland och Ryssland ”fortsätter aktivt”, trots att handeln mellan länderna har försvagats. Niinistö framhöll vikten av att eldupphöret i Ukraina till stora delar har hållit, och av att man gjort framsteg när det gäller att verkställa punkterna i Minskavtalet.

I fråga om konfilkten i Syrien och Irak uttryckte Niinistö sin oro över den ökade stormaktsspänningen i området. Niinistö hoppas på internationellt samarbete för att få ett fredligt slut på kriget i landet.

Perspektiv på svensk Nato-debatt, Björn Fägersten , Utrikespolitiska Institutet

Kommer Sverige att tvingas in i USA:s eller Turkiets krig vid ett svenskt Natointräde? Eller behåller vi till fullo vår självständighet tack vare vetorätten? De ofta motstridiga positionerna i den svenska Natodebatten förenas av att de har mycket svag förankring i såväl forskning som diskussioner utanför Sverige. När debatten nu intensifieras här hemma finns all anledning att vidga perspektiven.

För en vecka sedan möttes representanter för ja- och nej-sidan i en fullsatt och livlig Natodebatt på Kulturhuset. Fokus hamnade till stor del på militär makt och dess roll i dagens säkerhetspolitik, snarare än på Nato i sig. Men diskussionen var ändå på många sätt representativ för den svenska debatten: emotionell, personlig och lätt svävande i förhållandet till verkligheten. Läs artikel

Utrikespolitiska institutet |UI| Perspektiv på svensk Nato-debatt

Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet, UI

Varför förlorade Hultqvist? Stefan Lindgren på 8dagar.com 8 oktober

I gårdagens Rapport mötte försvarsminister Peter Hultqvist den moderate riksdagsmannen Hans Wallmark i en debatt om Nato.

Hultqvist förlorade. Varför?

Saken är tämligen klar. Hultqvists argumentation går ut på att visa att Sverige samarbetar så bra med Nato och enskilda Nato-länder, enkannerligen USA (”transatlantiska länken”), att något Nato-medlemskap inte behövs. Att byta strategisk doktrin skulle störa stabiliteten. Läs artikel