Redaktionen

Putins Ryssland återtar steg för steg sin tidigare plats som stormakt. En utveckling som inte minst svensk försvarspolitik måste ta hänsyn. Numera tar Ryssland för sig i utrikespolitiken. Något som vi just nu ser i Syrien.

Det som händer är mer än en antydan av att det kalla kriget kommit tillbaka. Den ryska militärmakten är under snabb uppbyggnad och kan på sikt bli ett hot mot övriga Europa. Allt mer är det gamla kommunistiska reaktionsmönster som styr Ryssland. Vladimir Putin spelar ett högt spel. Idag utgår all makt från Kreml och från Putin. Oppositionen har tystats. Media går helt i Kremls ledband. Putin har dessutom ett brett folklig stöd. Något som han skickligt utnyttjar. Läs artikel

Efter att under åtta år i regeringsställning ha fört en försvarspolitik med många brister så koncentrerar nu borgerligheten all kraft på ett kort: Natomedlemskap. I den kampanjen får man understöd av en lång rad opinionsbildare på den borgerliga kanten. Regeringens linje om Sverige som militärt alliansfritt land ligger dock fast. Den kommer, i enlighet med regeringsförklaringen, inte att rubbas. Det är särskilt viktigt att markera med tanke på den oro som råder i vår omvärld. Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa. Läs artikel

Stig Fredrikson, Publicistklubbens tidigare ordförande och auktoritativ utrikeskommentator, avråder från svenskt Nato-medlemskap. Finland och Sverige bör fungera som alliansfri zon mellan Öst och Väst, menar han.

Över 200 personer deltog i föreläsningen på Kulturhuset då Bollnäs Seunioruniversitet, BSU, gästades 14 okt av Stig Fredrikson – välkänd utrikesreporter från SVT. Han berättade om sina personliga synpunkter på händelseutvecklingen i Ryssland och på Putin som ledare sedan Sovjetunionens fall 1989.Stig Fredrikson beskrev Putins bakgrund från uppväxten (född 1952) där tyskarnas 900 dagar långa belägring under andra världskriget hade satt djupa spår i nästa alla familjer i Leningrad. Pappan/krigsinvaliden, trångboddhet, det tuffa språket bland gatugängen i Leningrad, juristutbildningen och tjänstgöringen inom KGB, allt präglade hans personlighet. Gorbatjovs nya politik efter 1989 med glasnost och perestrojka togs inte emot väl av Putin, som då arbetade i Dresden åt KGB. Ryssland fick till slut en president som beskrivs som manipulativ, oberäknelig, oförutsägbar och en mästare på att ljuga och förvirra när det är lämpligt. Maktpositionen upprätthålls via korruption och ett nätverk av pålitliga myndighetspersoner och direktörer. Läs hela referatet

Alliansfriheten.se är framförallt en nyhetssajt för vilken ambitionen är att spegla och granska den aktuella säkerhetspolitiska debatten, med ett försvar för Sveriges hävdvunna militära alliansfrihet som utgångspunkt. Vår strävan är även att fungera som en faktabank och argumentationskälla, och det kan leda till att vi även finner anledning att återge texter som inte är dagsfärska men som ändå bidrar till att ge debatten stadga och allsidighet. Det senare är fallet med den nedan publicerade artikeln.

Debatten om ett svenskt Natomedlemskap har ökat i skuggan av krisen i Ukraina. Frågan lyftes ett antal gånger under valrörelsen. De fyra allianspartiernas ledare skrev på DN Debatt om ett ”alltmer hotfullt Ryssland” som ”ökar behovet av ett starkt och enat Europa.” Den senaste SOM-undersökningen visar på ett ökat stöd för ett svenskt medlemskap bland befolkningen även om motståndet fortfarande är större.Samtidigt har senare opinionsmätningar i samband med krisen i Ukraina visat på att Natomotståndet ökar igen. På ledarsidan i SvD skriver Tove Lifvendahl att ”hotbilden är reell, komplex och tilltagande”. Men samtidigt hänvisar hon till ValU där försvaret kom sist bland 19 undersökta frågor som hade betydelse för folks partival. Även SOM-undersökningarna ger utrikespolitiken en låg plats på dagordningen. Lifvendahl ger ett underbetyg till partierna att inte ha förklarat frågan för väljarna. Läs artikel

Den 26/10 argumenterar Widar Andersson på Folkbladets ledarsida för medlemskap i NATO och skriver att förmodligen är alliansfriheten en nedärvd ”trossats” från förr. Alliansfriheten är och har alltid varit raka motsatsen, nämligen praktiskt och förnuftigt agerande. Syftet är att ge Sverige så stor handlingsfrihet som möjlighet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik.Visst var samarbetet med NATO omfattande, vilket inte förvånar någon som kan sin historia. Sovjet sågs helt enkelt som det stora hotet. Då var det rimligt att se till väst för stöd vid ett eventuellt anfall. Det behövde också ske i hemlighet för att inte provocera Sovjet mer än nödvändigt. Läs debattartikeln

Regeringen vill förlänga den svenska insats som finns i Irak till december i nästa år och kommer lägga en proposition redan i morgon som riksdagen sedan måste ta ställning till. Det framkom på en presskonferens som utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) höll på onsdagen.Utvecklingen i Irak med IS är oroande, reformerna genomförs inte tillräckligt snabbt och situationen med över en miljon flyktingar i landet är påfrestande. Det menar både utrikesministern och försvarsministern som nyligen besökt landet.– Utvecklingen är oroande och utmaningarna är enorma. IS har pressats tillbaka något men det går sakta och det går inte att skönja någon framgång, sa Margot Wallström (S), utrikesminister. Läs artikel