NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Redaktionen Försvarsminister Peter Hultqvist understryker att försvaret genom riksdagens försvarsbeslut nu stärks. 2018 ska det finnas permanent militär närvaro på Gotland, en miljard anslås till detta. Inom kort ska det hållas en luftvärnsövning där.
– Den militära alliansfriheten ligger fast. Vilken säkerhetspolitisk doktrin vi har är vårt eget val och ingenting som Ryssland kan påverka, understryker Peter Hultqvist. Läs artikel
Alla borgerliga partier utom SD är nu anhängare av idén att Sverige skall gå med i Nato. Då borde det finnas väl kända och tydliga argument för saken. Vi som är skeptiker eller motståndare till en så dramatisk förändring av den alliansfria utrikespolitiken borde dagligen ha bombarderats med argumenten för en svensk Natoanslutning. Men det enda som serveras från borgerligheten är flum.Liksom Folkpartiet tillhör Expressens ledarsida den mest entusiastiska gruppen av svenska Natoanhängare. En ledarsida har kvalificerad betald personal med uppgift att framföra partiets eller tidningens linje. Där borde vi alltså klart och ofta upplysas om varför Sverige bör gå med i Nato. Men icke. Läs krönikan
Träff med Maj Britt Theorin tisdag 3 november kl 18:00
Mötesplats Ikaros
Jaktplan 2, Barkarby Centrum
Ska NATO kunna stationera kärnvapen i Sverige? Om Sveriges riksdag skriver på det s.k. värdlandsavtalet med NATO, blir detta möjligt. Beslut ska fattas under 2016.
Maj Britt Theorin är f d riksdagsledamot och EU-parlamentariker
med freds- och nedrustningsfrågor som specialitet.
De stora rikstäckande tidningarna har under senare tid givit utrymme åt en omfattande försvarsdebatt. Motstridiga uppfattningar har framförts i bland annat 1. Nato-frågan – för eller mot svenskt medlemskap – och 2. sättet att genomföra våra försvarsoperationer – ett tröskelförsvar med tyngdpunkt på fjärrbekämpning eller ett territoriellt försvar med tyngdpunkt på lätta markstridskrafter samt med sjö- och flygstridskrafter avpassade för att hävda integriteten i fred och i konfliktlägen.
Den 19 oktober 2015 inledde utrikesministeriet utarbetandet av en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse i enlighet med regeringsprogrammet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott drog upp riktlinjer för inledandet av arbetet med en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse under sitt möte den 18 september 2015.
Hans Wallmark, den energiske moderate riksdagsmannen som är sitt partis talesman i försvarsfrågor, efterlyser i en interpellation ställd till försvarsministern behovet av ”stärka det psykologiska försvaret” i Sverige (2015/16:106). Interpellationen är tillkommen samtidigt som medierna gav spridning åt nyheten om att Sverige ska samverka med Natos informationscentral i Riga – kallat ”center för strategisk kommunikation”, vilket är en omskrivning för propagandakrigföring.
I den pågående debatten om Sveriges eventuella medlemskap i Nato spelar de säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet en central roll. Thomas Jonter, historiker och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, ifrågasätter om säkerhetsgarantier, som de historiskt faktiskt fungerar, är någon god garant för säkerheten. Missuppfattningar från kalla krigets tid kan bidra till övertron på garantier.
I debatten om svenskt Nato-medlemskap hävdas ofta att svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik är överspelade. Idag är den svenska alliansfriheten i själva verket stendöd, heter det ibland. Vissa går så långt som att påstå att den inte ens existerade under det kalla kriget eftersom vi då hade ett hemligt militärt samarbete med USA och västmakterna vilket i praktiken omöjliggjorde en reell neutralitet om ett krig hade brutit ut. En avgörande punkt i det resonemanget är att Förenta staterna till och med gett Sverige säkerhetsgarantier vilket fick till konsekvens att Sverige övergav sina kärnvapenplaner under 1960-talet. Detta tas till intäkt för att vi i dag, i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, bör söka säkerhetsgarantier men nu öppet och som fullvärdig Nato-medlem, hävdas det i debatten. Men frågan om hur säkerhetsgarantier fungerar är långt ifrån enkel. Historiska exempel är inte särskilt uppmuntrande för den som sätter sin tro till sådana garantier. Jag ska ge exempel på detta nedan. Läs artikel
Regeringen beslutade den 29 oktober att Försvarsmakten tillsammans med Finlands försvarsmakt ska utveckla en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp (Swedish Finnish Naval Task Force, SFNTG). Regeringen har tidigare uttalat att ett fördjupat försvarssamarbete med Finland är av särskild vikt. Skapandet av en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp är prioriterat för marinstridskrafterna. Det övergripande syftet med SFNTG är att på ett kostnadseffektivt sätt kunna gemensamt använda de två försvarsmakternas marina resurser och förmågor.Läs pressmeddelande
– Vi ser ett mer aggressivt Ryssland som brukar militär makt i Ukraina och på Krim. Men vi ser också våld och osäkerhet i Irak, Syrien och Nordafrika, som har lett fram till den enorma flyktingkatastrofen, som håller på att ändra de utrikespolitiska förutsättningarna kring våra länder, säger Jens Stoltenberg. Läs intervjun
Ärade talman, bästa parlamentariker, mina damer och herrar,
Tack för inbjudan och möjligheten att tala här idag som ordförande för det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco. Ett samarbete som ligger rätt i tiden.
Det glädjer mig att det finns ett brett intresse för det nordiska försvarssamarbetet. Samarbetet engagerar allt fler. Många goda idéer om hur och på vilket sätt det nordiska samarbetet kan utvecklas diskuteras: Vart är samarbetet på väg? Hur kan det utvecklas vidare? Hur djupt kan det bli? Goda diskussioner förs i huvudstäderna, vid olika seminarier, intresseföreningar och parlament. Samarbetets utveckling intresserar inte bara oss nordbor utan uppmärksammas och inspirerar även andra regionala samarbeten, både inom och utanför Europas gränser. Vi har på kort tid utvecklat ett konkret och positivt samarbetsformat på försvarssidan. Detta är något vi gemensamt ska fortsätta vårda och utveckla i sin nuvarande.
Låt oss tala klarspråk. Vi befinner oss i en utmanande säkerhetspolitisk situation. Läs talet
I september kom en svensk opinionsmätning där 41 procent av de tillfrågade sade ja till medlemskap i försvarsorganisationen Nato, medan 39 procent sade nej. 20 procent var tveksamma. Det är en remarkabel förändring av den svenska Nato-opinionen som skett i skuggan av de ryska attackerna mot Ukraina. En pikant detalj är att majoriteten av SD-väljarna (54 procent) sade ja till Nato, men partiets officiella linje är att vi ska stå utanför.
Här om dagen kom en ny opinionmätning i Finland. Där var det bara 22 procent som sade ja till Nato-medlemskap, 55 procent nej och 23 procent är tveksamma. Läs ledaren
Sveriges nye överbefälhavare Micael Bydén besökte Helsingfors den 25-26 oktober. Bydén, som tillträdde som överbefälhavare i början av oktober, träffade bland annat sin finländske kollega, Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg, samt president Sauli Niinistö och försvarsminister Jussi Niinistö.Bydén höll också ett anförande vid Försvarskursföreningens möte på Helsingfors universitet. Läs OBs tal