Måndagen den 19 oktober arrangerade Norbergs Arbetarekommun, Folket i Bildt Västmanland/Dalarna, Bergslagens Folkhögskolan, LO och ABF ett offentligt möte om Sverige och Nato. Anders Björnsson höll ett anförande som återges nedan:
Indoktrineringen i Sverige hette en bok av poeten Göran Palm från 1968. Palm drev där tesen att svenskarna var utsatta för en systematisk men smygande indoktrinering som syftade till att få dem att bevara det rådande samhällssystemet – ett borgerligt, amerikaniserat, konsumtionsinriktat system med tillhörande samförståndsideologi. Man kan tycka att boken kom i senaste laget. Höll inte den ideologin just på att spricka, just det där året 1968? Och blev inte indoktrineringen utmanad och delvis ersatt av en motindoktrinering?
Termen ”indoktrinering” låg därefter länge i träda, men det verkar som om den har börjat grävas upp igen. Då, för femtio år sedan, var ”indoktrinering” ett systemkritiskt lystringsord. Så är det knappast idag. Det kan bero på att systemkritiken tycks ha sett sina bästa dagar eller på att den numera är tillämpbar nästan uteslutande på andra samhällsystem än vårt eget svenska. När ”indoktrinering” idag används i den politiska debatten är det för att signalera att det finns personer i vårt samhälle som inte är beredda att försvara våra demokratiska grundvärderingar. De styrs av främmande – och rentav verklighetsfrämmande – värderingar.