Varför behöver Sverige skydd? Varför är Nato-medlemskap en dålig idé? Anders Björnsson i Norberg

Måndagen den 19 oktober arrangerade Norbergs Arbetarekommun, Folket i Bildt Västmanland/Dalarna, Bergslagens Folkhögskolan, LO och ABF ett offentligt möte om Sverige och Nato. Anders Björnsson höll ett anförande som återges nedan:

Indoktrineringen i Sverige hette en bok av poeten Göran Palm från 1968. Palm drev där tesen att svenskarna var utsatta för en systematisk men smygande indoktrinering som syftade till att få dem att bevara det rådande samhällssystemet – ett borgerligt, amerikaniserat, konsumtionsinriktat system med tillhörande samförståndsideologi. Man kan tycka att boken kom i senaste laget. Höll inte den ideologin just på att spricka, just det där året 1968? Och blev inte indoktrineringen utmanad och delvis ersatt av en motindoktrinering?

Termen ”indoktrinering” låg därefter länge i träda, men det verkar som om den har börjat grävas upp igen. Då, för femtio år sedan, var ”indoktrinering” ett systemkritiskt lystringsord. Så är det knappast idag. Det kan bero på att systemkritiken tycks ha sett sina bästa dagar eller på att den numera är tillämpbar nästan uteslutande på andra samhällsystem än vårt eget svenska. När ”indoktrinering” idag används i den politiska debatten är det för att signalera att det finns personer i vårt samhälle som inte är beredda att försvara våra demokratiska grundvärderingar. De styrs av främmande – och rentav verklighetsfrämmande – värderingar.

Läs mer

Krigar ni i smyg? Thage G Peterson i AB 19 oktober

Thage G Peterson kräver svar om svenska ”fredsstyrkan” i Afghanistan – kan ha deltagit i sjukhusattacken.

Den svenska flaggan halades på basen Northern lights i Mazar-e-Sharif i Afghanistan i maj 2014 för att markera att Afghanistankriget var över för Sveriges del. I slutet av månaden skulle alla svenska soldater ha tagits hem. Försvarsministern deltog i avslutningsceremonin för att visa att nu var det allvar. Men flagghalandet och återtåget var bara en skrivbordsprodukt.
En ny blågul flagga hissades nämligen för att markera att Sverige stannade kvar i Afghanistan med en så kallad omstruktureringsstyrka på 30-50 svenska soldater och officerare.Ännu en gång fördes det svenska folket bakom ljuset. Ännu en gång grusades förhoppningen om att det svenska kriget i Afghanistan var slut. Läs artikel

Ska Sverige vara värdland för Nato? Lars Ingelstam, Mänsklig säkerhet 19 oktober

Den 4 september 2014 undertecknades ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Detta ska föreläggas riksdagen för beslut i april 2016. Inför detta har Försvarsdepartementet gett ut en PM innehållande avtalets text på svenska och engelska, förslag till författningsförändringar och egna kommentarer till avtalet och förändringarna (Ds 2015: 39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd). Betänkandet har den 10 juli remitterats till 47 instanser, varav de flesta är statliga myndigheter och nationella intresseorganisationer. Inga folkrörelser fördes upp på remisslistan, vilket har väckt protester. Att avtalet undertecknades mitt under pågående valrörelse, 10 dagar före allmänt val till Sveriges riksdag, kan ha varit en tillfällighet. Enligt bekräftade uppgifter hade regeringen förankrat avtalet hos den dåvarande socialdemokratiska oppositionen. Resultatet blev dock att själva händelsen inte alls fick den uppmärksamhet som den borde haft.

Om avtalet godkänns innebär det i korthet att Sverige kan stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att Sverige kan stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t ex internationella övningar. Läs artikel

Wiseman vilseleder, kommentar till blogginlägg om Natodebatten

Signaturen Wiseman angriper på sin blogg vissa motståndare till Nato för att de feltolkar både Nato-fördragets artikel 5 och kraven på försvarskostnader vid ett medlemskap.Till en del har han rätt.

Artikel 5 i Nato-fördraget (en för alla, alla för en) om kollektivt självförsvar då en medlemsstat utsätts för angrepp utlöses inte med automatik. Det är knappast så att Sverige vid ett Nato-medlemskap skulle tvingas gå i krig för Turkiet om det landet hamnade i väpnad konflikt med till exempel Syrien. Först skall sägas att artikel 5 gäller bara om en medlemsstat blir utsatt för ett angrepp av en annan stat inte om medlemsstat på eget bevåg hamnar i strid med annan stat eller icke-stat som IS.  Artikel 5 är utformad så att medlemsstaterna själva bestämmer vilken form av stöd de ger vid en krigssituation. Sverige skulle kunna välja att skicka ett fältsjukhus eller att helt enkelt lägga in veto.(även om det skulle kunna möta mycket starkt motstånd). Artikel 5 är medvetet vag. De små öststaterna och baltiska staterna vill säkert gärna ha garantier om militär hjälp, men för USA är situationen annorlunda. Fördraget utformades för att möjliggöra för främst USA att ha fria händer att agera eller låta bli att agera i olika situationer, utifrån vad stormakten bedömde som viktigt ur sitt geostrategiska perspektiv.

Läs mer

Flyktingsituationen borde vara skäl nog att säga nej till Nato, Jan Guillou i AB

Det ligger en hund begraven i de borgerliga partiernas kamp för en svensk anslutning till Nato. När först Centerpartiet och därefter den nya kristna högern under Ebba Busch Thor ställde sig bakom Moderaternas och Folkpartiets traditionella krav på medlemskap i Nato är alltså alla borgerliga partier utom Sverige­demokraterna överens i frågan.

Men det är inte så lätt att genomskåda deras motiv. FP-ledaren Jan Björklund tycker om att göra jäm­förelser med brandförsäkring: När huset väl brinner är det för sent att vända sig till försäkringsbolaget, det vill säga Nato. Där ligger den begravda hunden. Det brinnande huset skulle nämligen föreställa ett ryskt överfall mot Sverige, vilket ju inte vore så kul om Sverige stod ensamt och utanför ­Nato, som följaktligen inte skulle lyfta ett finger utan stillatigande åse hur Ryssland slog ner det svenska flygvapnet och flottan och där­efter i lugn och ro kunde ockupera oss. Läs artikel

Trident Juncture – ingen övning för ett alliansfritt Sverige! Rolf Andersson

Sverige är militärt alliansfritt. Men trovärdigheten i denna vår traditionella och strategiska hållning – som omgivningen kunnat lita på – riskerar att tunnas ut under hand, om den svenska regeringen, liksom för övrigt tidigare svenska regeringar, väljer att fortsätta på den inslagna vägen att steg för steg närma oss Nato. Denna anpassning är inte en uthållig politik för ett alliansfritt Sverige.

Regeringen Löfven framhåller vikten av att öva militärt samman med Nato utan att riktigt förklara varför detta är så betydelsefullt. För ett land med Sveriges säkerhetspolitiska grundhållning medför övningarna uppenbara säkerhetspolitiska risker. Det gäller naturligtvis primärt Sveriges förhållande till Ryssland.

Hur många övningar som försvarsmakten deltar i involverar Nato-länder? Åtskilliga. I raden av sådana övningar under året ingår bland andra ACE (Arctic Challenge Exercise), Baltops, BRTE (Baltic Region Training Event), CMX (Crisis Management Exercise) samt snart också Trident Juncture.

Läs mer

Flera frågetecken kring ubåtskränkningen hösten 2014. Lars-Gunnar Liljestrand, kommentar till artikel i SvD av Mathias Mossberg

Ambassadör Mathias Mossberg skriver om ubåtskränkningen i Stockholms skärgård hösten 2014 och sätter frågetecken kring försvarets förklaringar och de tekniska indikationerna. Främst rör Mossbergs anmärkningar hemlighetsmakeriet kring kränkningen. Försvarsmakten har uppenbarligen ändrat sig när det gäller vilka metoder man använt för att konstatera kränkningen men vill inte offentliggöra vad man nu baserar sina observationer på.

Det kan vara helt i sin ordning att vissa delar i en sådan analys hålls hemliga för att inte främmande makter skall få kännedom om hur försvaret agerar, men Mossbergs kritik mot sekretessen har visst fog för sig, då försvaret i sin första version i mycket baserade sina slutsatser på vad man uppgav vara signaler från marinens egna sensorer. Nu gäller inte det längre, men försvaret vill inte informera om vad man istället har som grund för sin analys.

Läs mer

Nato-allians med vindflöjel i topp, Joakim Carlsson ledare i Östra Småland

Ur ledaren:

Anna Kinberg Batra och alliansen behöver en strid som enar den mot regeringen. Eftersom de fyra allianspartierna egentligen är eniga om ganska lite och inte har en gemensam budget att peka på, kommer det dessvärre för Sveriges del att bli strid angående ett svenskt medlemskap i Nato.

Det är inte bra för vår säkerhetspolitiska trovärdighet, men är förmodligen oundvikligt. Allianspartiernas desperata längtan efter gemensam mark kommer att dominera över alla andra överväganden. Om nu alla vindflöjarna råkat ställa sig åt samma håll (höger) i någon fråga, så kommer den att bli en stridsfråga. Läs artikel

 

Krig är aldrig humana, Margareta Zetterström i UNT

Attacken mot sjukhuset i Kunduz, i Afghanistan, är ett brott mot Genèvekonventionen och mot allt vad humanitär och internationell rätt heter, ja mot själva idén om att civilbefolkningen i möjligaste mån skall skyddas varhelst krig och militära strider pågår. Och vad kan vara mera civilt, humanitärt och skyddsvärt än sjukhus?

Ändå utsattes sjukhuset i Kunduz för ett regelrätt bombangrepp. Och detta trots att representanter för Läkare utan gränser långt tidigare informerat USA och Nato om var sjukhuset var beläget (de hade uppgett exakta GPS-koordinater). Ja, de ringde även sedan angreppet inletts och bad om stopp på bombandet. Men icke! Bomberna fortsatte ändå att falla, med slutresultatet 22 döda (10 patienter, varav 3 barn, och 12 läkare, sjuksköterskor och andra sjukvårdsanställda) samt 37 skadade (varav 19 ur personalen). Läs artikel

Diplomatins realiteter: Sven Hirdman om utrikespolitikens oskiljaktiga följeslagare, Utrikespolitiska Institutet 23 oktober

I sin bok ”Ryssland och svensk säkerhetspolitik” skriver Sven Hirdman om erfarenheter och insikter från sina 50 år i utrikespolitisk tjänst. Hirdman beskriver bland annat hur utrikespolitiken syftar till att lägga fast de utrikespolitiska ramar, medan diplomatins uppgifter är mera jordnära; att försöka lösa de konkreta problem och konflikter som trots allt uppstår. Hur ser samspelet mellan utrikespolitik och diplomati ut hos Sveriges aktörer? Finns goda – eller avskräckande – exempel från omvärlden? Hur når man bäst ett lyckat samspel?

Läs mer

”Goda relationer mellan Finland och Ryssland”, Hufvudstadsbladet

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att yttre omständigheter inte ska få påverka de goda relationerna mellan Finland och Ryssland. Lavrov uttalade sig under en presskonferens i Uleåborg efter sitt möte med Finlands utrikesminister Timo Soini (Sannf).

– Gränsen mellan Ryssland och Finland är ett exempel på god grannsämja, sade Lavrov.

I sitt anförande koncentrerade sig Lavrov främst på ekonomiskt samarbete och turism. Lavrov uppgav att man också diskuterat internationella frågor, som kriget i Syrien. Soini sade att läget i Ukraina också togs upp. Under sitt korta anförande beskrev Soini mötet som mycket gott och innehållsrikt. På en fråga om flyktingkrisen i Europa påminde Lavrov om att största delen av flyktingarna från Syrien tas emot i närområdet. Lavrov sade att Ryssland bland annat stött Jordanien ekonomiskt och levererat nödhjälp till området. Mötet mellan Soini och Lavrov hölls i samband med ett Barents euroarktiska råds utrikesministermöte. Notis i Hbl

Nato i riksdagen. Replik av Jimmie Åkesson (sd)

Herr talman! Om nu Anna Kinberg Batra inte är beredd att göra någonting av det här som hon gav besked om i början av sitt anförande och sannolikt då heller ingenting av det övriga som jag har undrat om kan man fråga sig vad Anna Kinberg Batra gör här över huvud taget. Det skulle jag ha undrat om jag hade varit moderat väljare. Är det för att prata om Nato? Ja, det är det kanske, så vi kan väl göra det en stund.

Jag tror att den svenska militära alliansfriheten har varit någonting väldigt bra. Inte bara den förra, borgerliga regeringen utan även tidigare rödgröna eller röda regeringar har ägnat sammanlagt 25 år åt att montera ned det svenska försvaret. Man trodde nämligen att när muren föll fanns det inte längre någon militär hotbild mot Sverige, och då tänkte man att man kunde mjölka försvaret och lägga de pengarna på saker som är viktigare, till exempel bidrag och bostäder till människor som flyttar till vårt land eller på andra saker. Läs inlägget