Redaktionen

Under mer än 200 år har den alliansfria utrikes- och säkerhetspolitiken medverkat till att hålla Sverige utanför krig. Detta under drastiskt skiftande förhållanden i omvärlden. Den långa fredsperioden är unik för vårt land och något vi kan vara stolta över.Tillsammans med Socialdemokraterna har Bondeförbundet/Centerpartiet varit en garant för alliansfriheten. Ända till nu. Stämman i Falun ändrade inriktning genom att majoriteten av ombuden uttalade sig för att ”starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato”.Jag blev besviken och bekymrad när partistyrelsemajoriteten kort före stämman föreslog denna skrivning. Att Centerpartiet genom ett enda klubbslag på en stämma skulle börja förespråka en svensk Natoanslutning hade jag inte väntat mig. Frågan har inte analyserats och diskuterats brett, vilket borde vara en självklarhet i ett folkrörelseparti. Läs artikel

Håkan Larsson (C), stämmoombud för Centerpartiet i Krokoms kommun, och har varit riksdagsman samt chefredaktör för ÖP.

Socialdemokratins motstånd mot svenskt medlemskap i Nato häcklas i DT:s ledare den 2 oktober. Motståndet sägs vara ett nostalgiskt fasthållande vid tron på den svenska modellens överlägsenhet. Men hur bra är ett framtida svenskt medlemskap i Nato? Det medför inte bara rättigheten att få hjälp med försvar vid angrepp. Det innebär också skyldighet att hjälpa andra som angripits. Svensk militär – i den mån den då existerar – skulle bli delaktig i krig på främmande mark under Nato-ledd och troligen amerikansk ledning.
Svensk trupp är känd för att i fredsbevarande operationer kunna behålla vett och sans i trängda lägen. Den centraliserade krigsledning som blir följden av Nato-medlemskapet är främmande och riskabel för svensk trupp. Läs artikel

Pär Stenbäck är en av Nordens mest erfarna politiker och samhällsdebattörer. Han har i hemlandet Finland varit partiledare, undervisningsminister och utrikesminister. Han förlänades hederstiteln minister 1999. Han har varit generalsekreterare för Finlands Röda Kors och för Internationella Röda Kors-federationen i Genève. Han har varit generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. Han är styrelsemedlem i International Crisis Group.

Nyligen lyssnade jag på honom under Johnsonstiftelsens Engelsbergsseminarium om Finland och Sverige. En aspekt som han berörde när han kom in på Natofrågan var, med hans formulering, avsaknaden av en ”djup svensk borgerlig relation till Finland”. Läs artikel

Europe must improve its relationship with Russia and should not let this be something decided by Washington, European Commission President Jean-Claude Juncker said on Thursday. The European Union joined the United States in imposing sanctions on Russia last year over its annexation of Crimea from Ukraine, and tightened them after separatists launched a rebellion in the east of the country with the backing of Russia. Relations between Moscow and the West have taken a further turn for the worse since Russian President Vladimir Putin ordered a bombing campaign in Syria against opponents of President Bashar al-Assad. Läs artikel

Samtalet mellan president Sauli Niinistö och hans ryska kollega Vladimir Putin fördes per telefon, på Finlands initiativ. Presidenterna diskuterade Finlands och Rysslands inbördes relationer, krisen i Ukraina och kriget i Syrien och Irak.

Niinistö konstaterade enligt presidentens kansli att samarbetet mellan Finland och Ryssland ”fortsätter aktivt”, trots att handeln mellan länderna har försvagats. Niinistö framhöll vikten av att eldupphöret i Ukraina till stora delar har hållit, och av att man gjort framsteg när det gäller att verkställa punkterna i Minskavtalet.

I fråga om konfilkten i Syrien och Irak uttryckte Niinistö sin oro över den ökade stormaktsspänningen i området. Niinistö hoppas på internationellt samarbete för att få ett fredligt slut på kriget i landet.

Kommer Sverige att tvingas in i USA:s eller Turkiets krig vid ett svenskt Natointräde? Eller behåller vi till fullo vår självständighet tack vare vetorätten? De ofta motstridiga positionerna i den svenska Natodebatten förenas av att de har mycket svag förankring i såväl forskning som diskussioner utanför Sverige. När debatten nu intensifieras här hemma finns all anledning att vidga perspektiven.

För en vecka sedan möttes representanter för ja- och nej-sidan i en fullsatt och livlig Natodebatt på Kulturhuset. Fokus hamnade till stor del på militär makt och dess roll i dagens säkerhetspolitik, snarare än på Nato i sig. Men diskussionen var ändå på många sätt representativ för den svenska debatten: emotionell, personlig och lätt svävande i förhållandet till verkligheten. Läs artikel

Utrikespolitiska institutet |UI| Perspektiv på svensk Nato-debatt

I gårdagens Rapport mötte försvarsminister Peter Hultqvist den moderate riksdagsmannen Hans Wallmark i en debatt om Nato.

Hultqvist förlorade. Varför?

Saken är tämligen klar. Hultqvists argumentation går ut på att visa att Sverige samarbetar så bra med Nato och enskilda Nato-länder, enkannerligen USA (”transatlantiska länken”), att något Nato-medlemskap inte behövs. Att byta strategisk doktrin skulle störa stabiliteten. Läs artikel

Förslagspunkter

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ingå ett defensivt försvarsförbund med Finland och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska försvarssamarbetet inom ramen för Nordefco ska fördjupas och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stå utanför Nato och andra stormakters militärallianser och tillkännager detta för regeringen.   Läs motionen