Redaktionen

Janerik Larsson, en av Sveriges mest rutinerade och respekterade utlandskommentatorer, behandlar frågan om den säkerhetspolitiska dimensionen i relationen mellan Sverige och Finland. Det politiska Finland har fortfarande inte smält smäleken efter den svenska regeringens soloräd in i EU-familjen. Skräckscenariot är att det borgerliga Sverige ska upprepa det agerandet efter ett regeringsskifte och under nästa mandatperiod ansöka om svenskt Nato-medlemskap utan konsultationer med Finland. Det är ytterst osannolikt denna gång att Finland skulle komma efter. Folkopinionen i Finland säger bestämt ifrån.

Ledaren:
Det handlar om den diplomatiska korrespondensen månaderna före det svenska tillkännagivandet fredagen den 26 oktober 1990 om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU.Dokumentationen belyser den stora upprördheten i den finländska statsledningen över att Sverige spelat ett dubbelspel: först hemlighöll man sina avsikter, sedan svek man sina löften till Finland och till slut försökte man ensam slinka in som medlem i EU.Läs ledaren

Det var häftiga protester och heta diskussioner som kantade upprättandet av tyska Bundeswehr. Bara tio år efter andra världskriget fick Tyskland i alla fall igen en egen militär. I dag 60 år senare söker det tyska försvaret fortfarande sin nya roll.

Det var en rätt så tröstlös tillställning som utspelade sig i den nya västtyska huvudstaden Bonn den 12 november år 1955. Av de 101 soldater som var samlade vid en kasern i staden var det bara några som hade uniform. De flesta bar civila kläder. Det var i och för sig på något sätt passande för situationen. Det var nämligen också mycket annat som saknades, som till exempel ett namn för den nya militära organisationen. Läs artikel

Ett tätare militärt samarbete på EU-nivå och med Nato kan kräva flera grundlagsändringar eller undantagslagar. Det säger författningsexperten, professor emeritus, Antero Jyränki som anser att grundlagen har åsidosatts i försvarsdebatten.

Efter Frankrikes färska begäran om militärhjälp av andra EU-länder har diskussionen om Finlands plikt att bistå andra länder militärt gått het. Regeringen meddelade i slutet av veckan att den påskyndar arbetet med att förnya lagstiftningen så att Finland kan rycka in och vid behov komma andra EU-länder till undsättning. Samlingspartiets ordförande, finansminister Alexander Stubb meddelade att Finland kunde bistå till exempel Baltikum militärt. Frågan om militärt bistånd till andra länder aktualiserades redan tidigare då Sverige i fjol jagade en misstänkt undervattensfarkost. Politiker grämdes över att Finland inte kunde delta i ubåtsjakten eftersom lagstiftningen satte käppar i hjulet. Läs artikel

FN:s säkerhetsråd antog strax före midnatt en resolution som ger FN medlemsländer rätt att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att bekämpa terrorism, och framförallt den så kallade Islamiska staten, IS. I resolutionen står bland annat att IS utgör ett aldrig tidigare skådat globalt hot mot internationell säkerhet och stabilitet. För en gångs skull talade det vanligen så splittrade säkerhetsrådet med en röst, och antog i total enighet resolution nummer 2249, som uppmanar FN:s samtliga 193 medlemsländer att göra allt som står i deras makt för att sätta stopp för den internationella terrorism som just nu skakar världen.

– Den enigheten är en enormt stark signal, sa Matthew Rycroft, nuvarande ordförandelandet Storbritanniens FN-ambassadör.

Oftast är ju rådets fem permanenta medlemmar, med USA och Ryssland i spetsen för varsin falang, på ständig och handlingsförlamande kollisionskurs med varandra, men inte den här gången. Läs nyhetsinslag

Pressmeddelande: Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott behandlade i skriftligt förfarande tisdagen den 17 november Frankrikes begäran enligt bestämmelsen om ömsesidigt bistånd mellan EU-länderna (FEU 42.7) om solidaritet gentemot Frankrike mot hela Europas fiende.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott konstaterade att EU är en säkerhetsgemenskap, vars betydelse framhävs i hotfulla situationer mot Europa. Klausulen om ömsesidigt bistånd har en stark politisk och principiell betydelse och den är ett uttryck för solidariteten mellan medlemsländerna.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fastställde att Finland har beredskap och vilja att visa sin solidaritet gentemot Frankrike i enlighet med grundfördragen och deras anda. Finland agerar på det sätt som vi önskar att andra agerar gentemot oss. Finland stöder Frankrike med till buds stående medel. Ärendet behandlas på nytt när Frankrike har framfört en mer konkret begäran.

Ytterligare information: Timo Kantola, biträdande avdelningschef, utrikesministeriet

Under sitt Stockholmsbesök i början av november påpekade Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, att Rysslands utplacering av långräckviddigt, markbaserat luftvärn i enklaven Kaliningrad påverkar alliansens möjligheter att vid en kris tillföra militära resurser till de baltiska länderna. Sverige har ensidigt proklamerat solidaritet med EU:s samtliga medlemsstater och de nordiska länder som står utanför. Därtill har Sverige ställt sig bakom den solidaritetsklausul som är en del av Lissabonfördraget och som tillhåller medlemmar av EU att med alla till buds stående medel komma andra medlemsstater till undsättning i händelse av kris eller väpnat angrepp.

Redan i början av 1990-talet riktade Sverige ett så kallat suveränitetsstöd till de baltiska länderna. Utrustning och vapen för ett antal armébrigader skänktes av den svenska staten. Då var det avsett som en ersättning för det säkerhetspolitiska vakuum som uppstått till följd av Röda arméns uttåg från Baltikum. Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att Sverige, vid en militär kris i Baltikum, ska underlätta tillförseln av militär hjälp från Nato? Läs referat av debatten