KD säger ja till Nato, SvD 10 oktober

Kristdemokraterna (KD) har beslutat att verka för att Sverige söker medlemskap i Nato. KD blir därmed det fjärde allianspartiet att säga ja till svenskt Nato–medlemskap.KD:s riksting beslutade på fredagskvällen att ändra partiets säkerhetspolitiska linje och beslutade att partiet ska verka för att Sverige söker medlemskap i Nato.Så sent som 2013 beslutade KD att nöja sig med att arbeta för att utreda konsekvenserna av ett Natomedlemskap. Dessförinnan har partiet sagt nej till Nato.

Rikstingets vilja var så tydligt att någon rösträkning inte behövdes. I den föregående debatten var det dock flera som var kritiska till partistyrelsens linje att verka för ett Natomedlemskap. De menade att partiet får för fort fram. Läs artikel

Alla kränkningar måste avvisas, kommentar till artikel i DN om kränkningar av svenskt territorium

USA och Ryssland kränker svenskt luftrum ungefär lika mycket ( USA 7 gånger och Ryssland 6 gånger) – det visar statistik från de senaste fem åren i en  artikeln i DN den 9 oktober. Natostater ( inklusive USA) stått för det stora flertalet kränkningar, 28 st mot 6 st ryska. Försvaret skall enligt instruktionen IKFN avvisa kränkningar från främmande flyg.När det gäller ett par fall av rýska kränkningar fanns inte svenska JAS-plan tillhands. Det är allvarligt och svensk alliansfrihet måste backas upp av ett verkligt luftförsvar.
Den grövsta kränkningen var dock då ett amerikanskt spaningsplan utan tillstånd tog kursen över Gotland för att undvika efterföljande ryska jaktplan. Det var en otillåten överflygning under mer än 20 minuter över svenskt territorium som inte möttes av svensk jakt. UD vägrade meddela om man gett tillstånd vilket tyder på att man såg mellan fingrarna på USAs kränkning. Detta kan uppfattas som om Sverige tog ställning för den ena stormakten. Sverige måste som alliansfritt land avvisa kränkningar från vilket håll de än kommer.

Läs DN-artikeln

F 21 deltar i rekordstor Natoövning, Norrländska Socialdemokraten 8 oktober

Nu ska F 21 delta i ytterligare en internationell Natoövning. Nästa vecka åker 211:e stridsflygdivisionen och 2:a flygbasbataljonen till till Portugal och övningen Trident Juncture.

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande: ”Syftet är dels att öva en längre, sett till avståndet, ombasering av förband och dels att utveckla förbandets interoperabilitet, dvs förmågan att samarbeta med andra, i större multinationella styrkesammansättningar.”

F 17 stöttar med personal och materiel. Totalt deltar cirka 85 personer och sex Jas 39 Gripen.Trident Juncure 15 är Natos slutövning, och till viss del certifieringsövning, för Nato Response Force. Övningen är Natos största övning sedan 2002.

Svar från Peter Hultqvist på skriftlig fråga 2015/16:46 Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:46 av Hans Wallmark (M) Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att driva önskemålet om att öppna VJTF även för partnerländer, och om detta är möjligt, sondera och samordna intresset hos andra partnerländer att delta.

I september 2013 lämnade Sverige in en formell förfrågan till Nato om svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NATO Response Force (NRF) genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister Response Forces Pool (RFP). Den 14 oktober 2013 fattade Nordatlantiska rådet beslut om att välkomna svenskt deltagande i NRF. Övriga partnerländer till Nato som deltar i NRF är Finland och Ukraina. Läs hela svaret

 

Professorspåhitt, kommentar till Stefan Forss

Stefan Forss är en professor på krigsstigen. För ett hundra år sedan var det rätt gott om dem. Han tar i sin nedanstående artikel för givet att dagens Ryssland har en klar avsikt att ockupera de baltiska staterna. Den avsikten är långt ifrån belagd och får närmast betraktas som ett påhitt. Uppfattningen att Ryssland skulle vilja anfalla och ta Baltikum, eller delar av detta länderområde, det vill säga önska sig ett krig med Nato och Washington, delas av få seriösa bedömare. Rysslands primära intressen ligger sydöstut från Ukraina, i Kaukasus och Centralasien.

Läs mer

Nato är inte rätt väg för Peter Hultqvists Sverige, Dalarnas Tidning 8 oktober

Regeringen tänker inte vika en tum från fortsatt svensk militär alliansfrihet. Ett Natomedlemskap är inget alternativ.

– Vår nuvarande hållning är mer stabiliserande – på både kort och lång sikt, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

På fredag väntas Kristdemokraternas riksting rösta för en ansökan om ett Nato-medlemskap. Om så blir fallet kommer alla Allianspartier stå bakom det kravet. Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist ser inte ett medlemskap – eller en utredning om den militära alliansfrihetens framtid – som vägen fram. Tvärt om. – Bara misstanken om en ny svensk doktrin skulle förändra omvärldens syn på den strategiska situationen i vår del av världen. Det skulle leda till konsekvenser i närområdet. Vi anser att den militära alliansfrihet, ett stärkt nationellt försvar och fördjupat internationellt samarbete är rätt väg att gå. Det ger en stark nationell försvarsförmåga – samtidigt som det ger respekt för vår egen integritet, säger han. Läs artikel

Sverige hör inte hemma i något läger! Anders Björnsson i Tidningenkulturen.se

I den pågående kampanjen för ett svenskt Nato-medlemskap tas det för givet att Sverige ”hör hemma” i Väst, fast det är alltid notoriskt oklart vad detta Väst representerar och vad det repellerar mot. Är det Occidenten mot Orienten, i Max Webers anda? Och kan Öst och Väst vara de enda relevanta väderstrecken för det svenska utrikes- och säkerhetspolitiska handlandet? Sverige ligger i Nordeuropa, tillsammans med sina närmaste grannländer, till vilka också Ryssland – det största europeiska landet – får räknas. Denna utsiktspunkt måste på ett bestämmande sätt påverka vår orientering. Den kan absolut inte avgöras av likheter i samhällssystem eller kulturella traditioner. Forskning från 1980-talet har velat göra gällande att det inte finns två länder i världen som liknar varandra så mycket som Sverige och Kanada. Men vad angår oss Kanadas affärer? Läs artikel

Den vanskliga jakten efter garantier, Anders Björnsson

Efter första världskriget återuppstod Polen som självständig stat på Europas karta. Den hade tydliga stormaktsambitioner. De två makter, Ryssland och Tyskland (Preussen), som hållit landet i fängsel under 150 år , var starkt försvagade. Efter ett interventionskrig mot den ryska rådsrepubliken säkrade landet sin östgräns och avstod från ytterligare expansion. (Det hade lagt beslag på en del av Litauen, bland annat huvudstaden Vilnius.) Det återuppståndna Polen blev en i raden av bufferstater mot bolsjevismen som världskrigets segrarmakter upprättade. Det liberala Weimartyskland och det kommunistiska Sovjetryssland gjorde ett motdrag och ingick 1922 ett fördrag om ömsesidig nytta, inte minst på det militär- och industripolitiska området. Utrikesminister Walther Rathenau, den som undertecknat Rapallo-pakten för tysk räkning, mördades några veckor senare, i juni 1922, på öppen gata i Berlin.

Läs mer

Nato-staternas försvarsministrar förväntas uttrycka solidaritet med Turkiet

Nato-ländernas försvarsministrar har ett möte idag i Bryssel. Enligt Jens Stoltenberg skulle Nato vara redo och i stånd att försvara alla allierade, inklusive Turkiet, mot alla tänkbara hot. Natolandet Turkiet har protesterat mot upprepade ryska kränkningar av det turkiska luftrummet. Nato-staternas försvarsministrar förväntas uttrycka solidaritet med Turkiet. Stoltenberg säger sig vara bekymrad över Rysslands eskalerande insatser i Syrien.Det finns onekligen all anledning att oroa sig över den kontinuerliga och allt allvarligare inblandningen i Syriens interna angelägenheter från stormakternas sida. De har med divergerande argument intervenerat i landet i strid mot FN-stadgans fundamentala principer, och bland annat genomfört bombattacker i stor omfattning. USA och dess allierade, inklusive Turkiet, har fortlöpande kränkt FN-stadgan. Det har också Ryssland gjort. Inför denna upptrappning måste ett alliansfritt Sverige förhålla sig kyligt när stormakterna och deras allierade konkurrerar om inflytande och kränker våldsförbudet i FN-stadgan. Sveriges uppgift är att tillsammans med en överväldigande majoritet av världens länder försvara FN-stadgans grundläggande principer. Som alliansfritt land kan vi stå utanför stormaktsintressenas taktik och strategier.Läs om Natomötet

Gunell & Eneroth: Starkt folkligt stöd för försvarssamarbete

Säkerhetspolitik och skol- och utbildningsfrågor har varit aktuella under den svenska riksdagsledamoten Tomas Eneroths besök på Åland idag.
Eneroth, som är gruppledare för (S) riksdagsgrupp, är imponerad över Åland och det åländska samhället och var här för att stödja lantrådet Camilla Gunell och Ålands socialdemokrater i valkampanjens slutskede.
Han har också informerat om den svenska budgetprocessen och regeringens satsningar på investeringar istället för skattesänkningar samt gjort ett studiebesök på Högskolan på Åland.

Den nyligen antagna demilitariseringspolicyn och Nato-frågan var tema på presskonferensen på Sveriges Generalkonsulat.”Jag vill gärna bidra med att öka kunskapen om Åland som demilitariserad
zon och även diskussionerna kring ett utökat och stärkt
försvarspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland, sa Eneroth.
Något Nato-medlemskap tror han inte på. Det gör inte lantrådet Camilla Gunell heller.
– Finland har hela ryggraden mot Ryssland. Det är stabilare att vi håller oss till alliansfriheten. Den nordiska gemenskapen och det försvarspolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige har starkt folkligt stöd, sa Gunell.

Barbro Sundback, som arbetat med fredsfrågor i många år, är mycket glad över det intresse Eneroth visar för frågan:
– Han är den första parlamentarikern som vi har kunnat diskutera demilitariseringen och neutraliseringen med. Läs artikel 

Ökade risker med Nato, Kerstin Dahlin (mp) och Lars Dahlin (mp), Sydsvenskan

Under den senaste tiden har medierna ständigt framhållit det ”ändrade världspolitiska läget” och därför ett behov av medlemskap i Nato. Den ”ryska björnen”, det gamla hotet från öster, upplevs som mer påtagligt. Samtidigt råder närmast total tystnad om värdlandsavtalet, som innebär den största förändringen inom säkerhetspolitiken på 200 år. Centern har nu också bytt fot och vill för att ”trygga vår säkerhet” komma in i Nato.

Putin skrämmer med sitt krigande i Ukraina, men också med sitt höga tonläge, med sina uppvisningar av vapen av nyaste slag. Även om han är högröstad, så inser han utan tvivel att det vore självmord att börja ett krig genom att till exempel annektera Sverige. Läs artikel

 

Bernt Blomgrens (s)paning: Vadan och varthän med Sverige, Lidköpingsnytt

Skall Sverige inte bara skriva under Världlandsavtalet med NATO utan nu skall, ryktas det om, svensk trupp ingå i JEF, en Nato-styrka av elittyp i händelse av krig (!) i Balticum. Förra onsdagen kallades försvarsministern in till Försvarsutskottet för att redogöra för vad som försiggår vad gäller samarbetet med NATO. Detta tillsammans med andra turer ställer frågan om Sverige per automatik kan komma i krig med Ryssland. Läs artikel