Redaktionen

­Nato kan inte försvara sina baltiska medlemsländer om de utsätts för ett militärt angrepp, rapporterar tyska der Spiegel. I en intern Nato-rapport som tidningen har tagit del av menar Natos egna analytiker att alliansen saknar förmågan att försvara Estland, Lettland och Litauen.
Analysen i den interna Nato-rapporten är raka motsatsen till det budskap alliansens generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har kommit med offentligt sen krisen i Ukraina igen gjorde frågan om alliansens beredskap i Europa aktuell. Läs artikel

Jag är fullt medveten om att huvuddelen av det svenska etablissemanget inklusive Margot Wallström vill att vi går med i Nato nu. Propagandan är i full gång och rysskräcken sprids. Det är bara att läsa vad som skrivs om Ryssland, nu senast Peter Wolodarski i DN som tar upp Rysslands informationskrig mot Sverige. Vad han helt glömmer är Natos informationskrig mot Sverige. Två länder som slåss om vår gunst och utmålar svenska politiker som svaga. Ack så rätt de har de båda länderna. Margot Wallströms nervösa hållning gentemot Ryssland är ett lysande exempel på det. Vad jag inte begriper är att gräddan som så gärna vill gå med i Nato, inte ser hur enkelspårig deras argumentation är. Jag känner igen strategin det är precis som när vi skulle gå med i EU och senare ansluta oss till Euron. Återigen känns det som etablissemanget ser på oss medborgare som idioter. Ja till Eurons främsta argument var att vi skulle slippa växla när vi reste utomlands. Natoanhängarnas främsta argument är att skrämma oss för ryssen. USA står för 40 procent av världens försvarsutgifter Ryssland för 4 procent. Jag blir jätterädd för ryssen blir ni? Inlägget i Expressen

Måndagen 21 september hölls evenemanget ”Vad kan Sverige göra för avspänning mellan Nato och Ryssland?” på Helsingborgs stadsbibliotek. Vi i Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokalförening Lund-Malmö lyfte där frågan om värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato.

Sverige står i begrepp att godkänna ett avtal som riskerar att förändra vår tillvaro i grunden, och få oöverskådliga konsekvenser för hela vårt närområde. Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, och nästa vår väntar riksdagsbeslutet som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalets syfte är att öppna möjligheter för Nato-länder att använda Sverige som bas för militära aktiviteter, i krig såväl som i fred. Som värdland ska vi med alla nationella medel vi har efter omständigheterna vara Nato till hjälp. Det är ett mycket omfattande åtagande, där inte heller kärnvapen är undantagna. Det råder viss oenighet bland bedömare vad gäller vilka bindande åtaganden som avtalet innebär. Samtidigt verkar det osannolikt att avtalet skulle ha upprättats om inte Nato hade räknat med att kunna utnyttja vårt militära stöd. Läs artikel

I en artikel på DN Debatt (3/10) redovisar ambassadör Tomas Bertelman sina argument varför Sverige bör söka medlemskap i Nato. Det finns dock två avgörande invändningar mot hans resonemang, vilka han inte tar upp, skriver Sven Hirdman.

För det första är sannolikheten för ett oprovocerat ryskt angrepp på en medlemsstat i EU eller i Nato obefintlig. Det finns inga rationella skäl på rysk sida för ett sådant handlande.

För det andra skulle ett svenskt medlemskap i Nato på grund av antagonismen mellan Nato och Ryssland leda till ökad säkerhetspolitisk spänning i Östersjöområdet, vilket är till nackdel för Sverige och försämrar vår säkerhet.

Centerpartiet har plötsligt ändrat sig i en stor utrikes- och säkerhetspolitisk fråga och förordar svensk anslutning till Nato. Vi har inte militär kraft nog själva att skydda vårt territorium om det blir krig, heter det. Och krig blir det, påstod en skärrad ung centerpartist på stämman. Frågan är inte om utan när, sa hon.

I vår ska Sveriges riksdag hålla omröstning i frågan om värdlandsavtal med Nato. För att analysera vad en närmare anslutning till Nato skulle innebära har en politiskt obunden utredning startats.
– Jag hoppas att förnuftet ska segra, svenska folket har i grunden en pragmatisk förmåga, säger Lars Ingelstam, känd kristen samhällsdebattör.

Det har under lång tid inte varit aktuellt för svensken att ansluta till Nato. Men nu verkar opinionens vindar ha vänt. Enligt en ny Sifo-mätning svarar 41 procent av de tillfrågade ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Sedan i fjol har stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.

I september i fjol ingick den förra regeringen en preliminärversion av ett värdlandsavtal med Nato. I vår ska riksdagens hålla omröstning i frågan. Ett sådant skulle innebära att Nato lättare kan genomföra övningar på svensk mark. Det är ett steg närmare medlemskap. Läs artikel

Peter Hultqvist konstaterar att regeringen måste visa fortsatt försvarspolitisk fasthet nu när säkerhetsläget i närområdet har trappats upp. Den senaste tidens diskussion om en svensk NATO-anslutning har förstorats i media – alliansfriheten är inte hotad av borgerlighetens nya linje, markerar försvarsministern bestämt i ett möte med Dala-Demokraten.Det första året som försvarsminister har varit intensivt för Peter Hultqvist (S). Det rivstartade direkt med ubåtsjakt förra hösten och har mot slutet präglats av en stegrad debatt om svenskt NATO-medlemskap. När Dala-Demokraten träffar Hultqvist för ett samtal om året som gått har han precis deltagit i nye överbefälhavaren Micael Bydéns installationsceremoni. På slipsen har han Borlänge kommuns logga.– Det har varit ett år av stark säkerhetspolitisk utveckling, Rysslands agerande har varit väldigt påtagligt. Vi är i en tid där säkerhetspolitiken har en annan roll och tyngd än tidigare, berättar Hultqvist. Läs artikel

Republikens president är den som har det bestämmande ordet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Presidenten är också sitt lands överbefälhavare. Sauli Niinistö har kreerat dessa roller på ett sätt som väckt allmän respekt, inom och utom riket.

Han företräder den långa linjen i Finlands relationer med utlandet. Alla finska statschefer efter andra världskriget, från Mannerheim och Paasikivi som var fostrade och gjorde sina karriärer under den ryska eran, har gjort nationens överlevnadsintresse till den överordnade principen för sitt handlande.

De har inte valt de stora orden och spektakulära utspelen. De har talat klokt till kloka medborgare. De har lagt sig vinn om medborgarandan – som president Niinistö här i ett gratulationstal till nyutexaminerade officerare i den finska försvarsmakten. Läs talet