Nato nästa, Kulturhuset i Stockholm onsdag 30 september 18-20 fri entré

 

Sverige natoSäkerhetspolitiken har på kort tid gått från att vara nästintill bortglömt i det offentliga samtalet till att bli en av de absolut hetaste frågorna. Rapporter om utländska ubåtar i Stockholms skärgård, Rysslands agerande på Krimhalvön och IS framfart i mellanöstern har självklart bidragit till att sätta frågorna på agendan igen. Allt detta har även lett till att den gamla debatten om NATO-medlemskap har fått nytt liv.

Allt fler tunga röster höjs för att Sverige ska bli ett Nato-land och opinionsundersökningar pekar på att det nu är fler svenskar som tycker att vi borde gå med än som tycker att vi borde stå utanför. Samtidigt har flera före detta toppdiplomater och samhällsdebattörer som är kritiska mot ett eventuellt medlemskap slagit sig samman i initiativet Natoutredningen.

I fem debattdueller möts nu några av de tyngsta namnen från bägge sidor, i Hörsalen på Kulturhuset Stadsteatern.

Läs mer

Neutralism, inte klientelism! Anders Björnsson

Det hävdas då och då i den ibland något överhettade debatten om svensk utrikes- och säkerhetspolitik att Sveriges neutralitetslinje aldrig har varit allvarligt menad och att vi har tagit parti i krigiska konflikter men utan att medge detta. Sverige var inte neutralt under andra världskriget, kan det heta. Att vi lyckades hålla oss utanför kriget beror på järnmalmsexport och trupptransiteringar.

På vems sida stod vi då? På Tyskland sida, fram till Stalingrad ungefär? Så kan det inte vara. Den svenska regeringen gjorde medgivanden och eftergifter, men inte bara till Tyskland. Under finska vinterkriget tillät den att frivilliga svenska sändes att strida med finska soldater mot Sovjetunionen som då var en allierad till Tyskland. Sverige övergav därmed inte sin neutralitet – vi var icke-krigförande – även om svenska förråd tömdes på vapen och annan utrustning som sändes österut. Höga officerare som ville att Sverige skulle gå in i kriget på Finlands sida fick inte som de ville.

Läs mer

Tal av försvarsminister Peter Hultqvist vid seminariet Regional and Global Impact: The Changing Situation in Northern Europe and the Baltic Sea Area

This year we commemorate the end of the Second World War, 70 years ago. Time to reflect over the trauma and devastation this war caused in Europe. Time to reflect on the time consuming and hard work carried out to recover. Time to reflect over the efforts made to prevent war from threatening our lives and our way of living again – the European Union still being one of the best examples of this.

The lessons provided 70 years ago must be repeated, again and again. Especially at times like this when in and around Europe security is challenged, putting our core values and solidarity at test. European unity is key when responding to these challenges. We are facing serious challenges in our southern neighbourhood. The conflicts and crises in North Africa and the Middle East have serious implications for Europe as a whole. The brutality of ISIL has chocked the world. The reintegration of foreign fighters poses a huge challenge to Sweden and other European states. The risks of terrorist attacks in European states being one obvious example from which France has suffered tremendously. The events of the Second World War caused millions of people in Europe to leave their homes. Today, 70 years later, approximately 60 million refugees from other parts of the world leave their homes because of war and persecution. Läs talet

Allt djupare militärt samarbete, svenska.yle.fi 25 september

Praktiskt samarbete, ingen pakt

Det operativa samabetet mellan Sverige och Finland diskuterades under försvarsministrarnas möte i Finland. Nu kartlägger man hur långt man kan gå inom ramen för nuvarande lagar och vilken lagstiftning som måste ändras för att komma vidare, uppger ministrarna.

– Vi ser Finland som en oerhört viktig partner. Finland är det enda land som vi har en överenskommelse med om att förbereda hur vi agerar i scenarier bortom fredstida förhållanden, säger Peter Hultqvist. Om vi sen använder oss av den möjligheten, om vi skulle hamna i den situationen, är något vi fattar beslut om vid det tillfället, påpekar Peter Hultqvist och Finlands försvarsminister är också noga med att betona att besluten fattas nationellt.

– En pakt kan bli aktuell senare, då förtroendet har ökat, säger Jussi Niinistö. Läs artikel

Splittrad centerstämma uttalar sig för medlemskap i Nato

Centerpartiets stämma uttalade sig i frågan om svenskt medlemskap i Nato enligt följande:

”Att starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato. I detta arbete bör vi eftersträva ett nära samarbete med Finland, med målet att båda länderna kan bli medlemmar samtidigt.” och ”Att ett svenskt Nato-medlemskap baseras på bred politisk samsyn.”

Stämman var splittrad. 273 röster var för och 157 röster emot.

Läs mer här

Försvarsallians med Sverige bättre än Nato? svenska.yle.fi 25 september

Förslaget att ingå en försvarsallians mellan Finland och Sverige kom senast från Ilkka Kanerva (Saml.), ordförande för försvarsutskottet i riksdagen, i samband med att Natos parlamentariska församling besökte Finland. Initiativet välkomnas av Sven Hirdman som har lång erfarenhet av försvarsfrågor i Sverige. Han är tidigare statssekreterare vid försvarsdepartementet och före detta ambassadör i Moskva.- Jag reagerar positivt. Vi ska minnas historien, vi har haft diskussioner sedan 1930-talet. Nu tycker jag att miljön i bägge länder är positiva till ett närmare samarbete. Men att man ska skriva ett avtal där Sverige i all evighet förbinder sig att försvara Finland och Finland Sverige, det vet tror jag inte man gör på den nivån. De nordiska länderna är lite mer pragmatiska. Jag skulle vilja säga att vi utvecklar ett samarbete som i praktiken innehåller allt som en försvarsallians är, men man skriver kanske inte ett stort formellt avtal. Läs artikel

C – baklänges in i framtiden, Lars J Eriksson chefredaktör och ansvarig utgivare för Skånska Dagbladet

 

Under det Kalla kriget var det relevant föra en diskussion kring Natos roll för Sveriges och Europas säkerhet. Den gången stod Nato, med USA i spetsen, bokstavligen öga mot öga med den Sovjetdominerade Warzawapakten där Östeuropas länder ingick. Men med facit i hand vet vi att Sverige historiskt kunde spela en större utrikespolitisk roll efter andra världskriget tack vare att vi varit en självständig röst.
I dag finns inte Warzawapakten, Sovjetunionen existerar inte längre och öststaterna är med i EU. Natos roll är därmed till stor del överspelad. Ryssland, trots senare års upprustning, är en militärt svag nation i jämförelse med EU-ländernas samlade militära styrkor och har dessutom bara drygt en tredjedel av EU-ländernas folkmängd.

Svensk alliansfrihet har historiskt tjänat oss väl. Vinsterna av att i dag försöka vrida klockan tillbaka och bli medlemmar i Nato är svåra att identifiera. Nackdelarna är desto större.

I krigshysterins ställe, Anders Björnsson

Det europeiska sjuårskriget 1756–63 har ibland betraktats som det första världskriget. Nästan alla stora makter var inblandade. På den ena sidan stod Preussen och Storbritannien (som hade ett tyskt furstehus), på den andra Frankrike Ryssland, Sverige, Österrike (Tysk-romerska riket) och småningom också Spanien. Bara Turkiet (Osmanska riket) stod utanför.

Kriget handlade om många saker. Frankrike och Storbritannien tävlade om herraväldet över världshaven – britterna vann. Preussen och Österrike slogs om hegemonin i den tyska världen – preussarna invaderade Sachsen (efter att tidigare ta tagit Schlesien). Frankrike och Österrike hade varit ärkefiender och hamnade nu på samma sida. Sverige ville ta tillbaka sina besittningar i Pommern och gick till krig mot ett land där brodern till Sveriges drottning var kung.

Läs mer

Sverige närmar sig Natolandet Polen militärt, SvD 10 september

Kommentar av Lars-Gunnar Liljestrand:

Försvarsminister Peter Hultqvist meddelade att han vid ett möte bakom stängda dörrar i Nordiska rådet i veckan sagt att han vill hitta ”fördjupade samarbetsformer” med Polen. Även om det tänkta samarbetet inte innehåller några bindande förpliktelser militärt måste man ställa frågan vad syftet är och om det gagnar svensk alliansfrihet.

Polen är medlem i Nato och måste få sina säkerhetsgarantier från Atlantpakten. Polen skall nu bli något av Natos spjutspets i området med ledningscentraler, baser och förberedda militära installationer. Sverige har att rusta sitt eget försvar och på olika sätt bidra till att minska spänningarna i Östersjöområdet då kan inte utökat militärt samarbete med Nato-länder vara högsta prioritet.
SvD -artikeln: Nu i veckan, vid ett möte med Nordiska rådet bakom stängda dörrar, tog Peter Hultqvist själv upp planerna på att fördjupa det militära samarbetet med Polen.– Han sa att man ville hitta fördjupade samarbetsformer och att polackerna varit intresserade av under en längre tid, säger en av deltagarna vid mötet till SvD.Intresset finns även på svensk sida och orsaken till det är att Polen kommer att få en nyckelroll och en ökad strategisk betydelse när Nato expanderar och förstärker i länderna i det gamla Östeuropa. Besluten togs på Nato-toppmötet i Wales för ett år sedan och håller nu på att realiseras i olika former. Stora delar av resurserna satsas på utökad närvaro i Polen. Läs artikel

EU och Nato – en parallell som inte fungerar, Anders Björnsson

Sven Tolgfors är en av de sämsta försvarsministrar som Sverige har haft. Under hans egid bantades det militära försvaret i Sverige till oigenkännlighet och försvarets folkliga förankring skadades genom beslutet att lägga den allmänna värnplikten på hyllan. Under hans tid i regeringen drev denna igenom den obetänksamma solidaritetsdeklarationen i Sveriges riksdag som innebär att vårt land ensidigt, men oklart hur och i vilka former, förklarar sig berett att komma andra länder till stöd i hotfulla lägen. Tolgfors’ trovärdighet som debattör i säkerhetspolitiska frågor är ytterst ringa.

Läs mer

Nye ÖB tar inte ställning om Nato, SvD 11 september

Micael Bydéns namn var ingen direkt skräll – han fanns med som ett toppnamn på listan över tänkbara kandidater redan från början. Själv betonar han nu att han tar sig an uppgiften som ÖB med ”ödmjukhet och respekt”.– Jag är överraskad, det måste jag säga. Som jag fungerar och de flesta fungerar så går man inte och förväntar sig erbjudandet. När det väl kommer så blir det lite överrumplande.Försvarsminister Peter Hultqvist till SvD: – Vi har en kravprofil med ÖB:s tunga ansvar och olika typer av uppgifter. Vi har tagit fram ett antal personer som vi har värderat i sammanhanget. Läs artikel

Endimensionell ryssskräck bakom borgerliga Nato-förslag, Kristoffer Olofsson Dagens Arena

Om Krimkrisen lär oss någonting om utrikespolitik så är det behovet av neutralitet och alliansfrihet för länder som Ukraina, Finland och Sverige, skriver Kristoffer Olofsson, masterstudent, Lunds universitet.Det har nyligen rapporterats om att Centerpartiet och Kristdemokraterna i höst förväntas ta ställning för ett svenskt Natomedlemskap, med övriga borgerliga partier i ryggen.Även om Socialdemokraterna< officiellt säger nej till medlemskap så vill försvarsminister Peter Hultqvist (S) nu se en upptrappning av det svenska militära samarbetet med USA.
Framförallt framställs Ryssland, dess spionage, upptrappningar och annekteringen av Krim som huvudsakliga argument för ett svenskt Natomedlemskap. Inte minst av borgerliga ledarskribenter. Läs artikel