Redaktionen

Ryssland dominerade nordiskt rundabordssamtal, Norden.org

av

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist betonade vikten av ett gott och fördjupat samarbete inom ramen för Nordefco, men också bilaterala samarbeten som det mellan Sverige och Finland, när Nordiska rådet bjöd in till ett rundabordssamtal om försvarsfrågor i Stockholm på måndagen.

Peter Hultqvist betonade att fungerande samarbeten har ett starkt signalvärde gentemot omgivningen.

– Vår uppfattning är att Sveriges, Europas och de nordiska ländernas militära förmåga spelar en roll. Vi måste visa en enad front mot Ryssland. Vi måste också ha ett tydligt samarbete med USA, det är det enda sättet att balansera upp Ryssland.

Det här var tredje gången som Nordiska rådet ordnade ett rundabordssamtal kring försvarsfrågor. Första gången var i Helsingfors 2013 då Carl Haglund var försvarsminister i Finland. Haglund tycker att samtalen fungerar som tänkt, som en länk mellan de nordiska försvarsministrarna och parlamentarikerna. Läs artikel

Tack för Nato-besked, Ivan Rönnbäck insändare i Dalarnas Tidning

av

Ett mycket stort och hjärtligt tack till Peter Hultqvist för din rakryggade inställning till att inte Sverige ska bli medlem i Nato. Jag stöder dig till 100 procent. Det vore ytterst oansvarigt med ett medlemskap. Vi kan mot vår vilja bli indragna i oönskade konflikter som vi kanske skulle ha sluppit om vi fortsatt med vår neutralitet. Jag hoppas verkligen att Sverige tänker sig för mycket noga. Det räcker gott och väl med den union vi redan är med i. Jag tycker vi har sett avigsidorna även där. Insändaren

Nato – en hemförsäkring? Andreas Nilsson, Kuriren.nu

av

Svensk säkerhetspolitik har under 1900-talet fungerat, Sverige har klarat sig från krig. Kriget var visserligen nära under båda världskrigen och vissa menar att Sverige genomförde brott mot neutraliteten då man tillät den så kallade permittenttrafiken, men politiken fyllde sitt syfte.
Politikerna inom Alliansen verkar ha drabbats av panisk rädsla för Ryssland efter USA:s Natoambassadör Douglas Lutes besök i Stockholm den 9 juni. Retoriken från Nato representanter och Natopositiva partier är överrensstämmande. Ryssland är det stora hotet, endast Nato kan rädda lilla Sverige. Men det kräver ett omedelbart medlemskap.Ett medlemskap i Nato, skulle åtminstone på pappret, ge Sverige en trygghet. Men ett medlemskap innebär också skyldigheter. Läs artikel

Absurd komedi, Gunnar Fredriksson på Aftonbladets blogg

av

Den reaktionäre amerikanske senatorn, republikanen John McCain från Arizona, besökte Sverige och därefter Baltikum under den gångna veckan. Hans uppgift var, enligt intervjuer, att undervisa svenskar och balter om rysshotet. Han berättade också att president Obama, som han avskyr, inte förstår sig på Putin, som om han trodde att vi borde ta ställning för republikanerna under valkampanjen i USA. McCain är ordförande i sentens försvarsutskott. Läs inlägget

Föreningen Nej till Nato bildades i Helsingborg 3 september

av

Torsdagen den 3 september i Helsingborg bildade 18 personer i Helsingborg föreningen Nej till Nato. Plattformen är Bevara alliansfriheten. Nej till Nato-medlemskap. Nej till Värdlandsavtalet. Inga Nato-övningar på svenskt territorium. I föreningen ingår också medlemmar från Malmö och Hässleholm. En styrelse valdes med Solveig Fagerlund som ordförande, Folke Schimanski som studieorganisatör och Caludia Velasquez som kassör.

På mötet bestämdes att föreningen skall börja med att studera Värdlandsavtalet och planera för kommande verksamhet.

Jan Fredriksson

Kan man lita på Nato? Anders Ferm

av

Jag har lovat att tala en stund om Nato och jag ska göra det utifrån en rapport från utredningen om Sveriges internationella försvarspolitiska samarbeten. Den är skriven av Thomas Bertelman från UD och Åsa Anclair från försvarsdepartementet och utredningen tillsattes av försvarsministern i Reinfeldts högerregering i december 2013 med instruktion att bli klar i oktober 2014, alltså efter valet. Utredningen har beteckningen Fö 2013:b och är ett beställningsverk av Reinfeldts högerregering med uppdrag att bereda vägen för svenskt medlemskap i Nato.

Mitt anförande har fyra underrubriker: 1. Bakgrund till dagens Natodiskussion. 2. Vad står i Bertelmans rapport? 3. Kan man lita på Nato? 4. Vad bör göras?

Min huvudslutsats efter att ha gått igenom Bertelmans utredning är att han – kanske utan att själv förstår det – visar att det är meningslöst att gå med i Nato. Medlemskap är ingen garanti för snabb militär hjälp till en medlem som angrips. Jag kommer att visa det med Bertelmans eget resonemang. Men det finns alternativ!

Läs mer

”Hultqvistdoktrinen”, Håkan Holmberg, politisk redaktör i UNT

av

Både Centerpartiet och Kristdemokraterna ansluter sig nu till den ståndpunkt som länge drivits av Folkpartiet och som, ganska diskret, också delats av Moderaterna. Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Vad gäller KD har ställningstagandet länge legat i luften. För Centerns del är det en rejäl omsvängning – partiet har alltid hållit hårt på det som med ett alltmer missvisande uttryck kallats neutralitetspolitiken.

Debattartikeln i tisdags av Annie Lööf, Kerstin Lundgren och Daniel Bäckström (talespersoner för utrikes- respektive försvarspolitik) klargör att man samtidigt säger nej till stationering av kärnvapen och utländskt trupp på svensk mark. Man vill också att Sverige och Finland ska söka medlemskap samtidigt. Läs artikel

Hultqvistdoktrinen, Annika Nordgren Christensen

av

Det började med en debattartikel av socialdemokraterna Åsa Lindestam och Olle Thorell i VLT den 18 augusti. En ny S-linje i Nato-frågan lanserades lite försiktigt, med ledamöterna i Försvars- och utrikesutskottet som förtrupp. De slog direkt mot moderaternas kvardröjande akilleshäl: Det som hände respektive inte hände under den moderatledda regeringen Läs artikel

Inrikes säkerhetspolitik, Anders Björnsson

av

Säkerhetspolitiken var länge en fråga som enade de politiska krafterna i landet. Nu har den blivit en fråga som splittrar. Det är olyckligt. Det försvagar Sveriges ställning internationellt. Säkerhetspolitiken har blivit inrikespolitik. Den har blivit en fråga som man tror sig vinna poänger på. Den har börjat präglas av kortsiktighet och trendkänslighet.

Ledarskapet i flera politiska partier har svängt. Nu senast är det ledningarna i Centern och Kristdemokraterna som har bytt fot. Moderaterna har övergivit Reinfeldts försiktiga linje och blivit aktivistiska. Men det finns också åtskilliga tecken som tyder på att de inte har ett allomfattande stöd av sina medlemmar och sympatisörer, och till och med i deras styrelser finns det ett antal reservanter. Allianspolitikerna spelar ett högt spel när de försöker få in Sverige i en militärallians och de riskerar bestående sprickor i sina egna led.

Läs mer

Solidaritetsförklaringen – en gummiparagraf att inte lita på, Mats Björkenfeldt

av

På Svenska Dagbladets ledarsida den 2 september 2015 tas den så kallade solidaritetsförklaringen från 2009 till intäkt för ett svenskt Nato-medlemskap. Tidningen skriver:

”2009 tog man beslut om en svensk solidaritetsförklaring som innebär att Sverige ska erbjuda hjälp till EU-länder i en krigssituation. Ironiskt nog innebär solidaritetsförklaringen att Sverige lovar att hjälpa andra länder, men att inget annat land har gjort samma deklaration att hjälpa Sverige. Bara i Nato finns ett sådant löfte om solidaritet. Nato-länderna har gjort klart och tydligt att Sverige inte kan räkna med hjälp i en krigssituation. Antingen är man med eller inte. Därför är det positivt att Alliansen är på väg mot enighet i frågan.”

Frågan är om det är en korrekt beskrivning av den svenska solidaritetsförklaringen?  Är verkligen Sverige skyldigt (”ska”) erbjuda hjälp? Och i så fall vad är det för ”hjälp” som avses?

Läs mer

Nato ökar närvaron i Östeuropa, Svenska Yle 3 september

av

Nato öppnar nya ledningscentraler för snabbinsatsstyrkor i sex östeuropeiska länder idag. Alla de baltiska länderna får en egen ledningscentral.Det handlar om mindre enheter med en relativt begränsad uppgift. De 40 till 50 officerarna per enhet ska se till att allt fungerar om Nato väljer att skicka sina snabbinsatsstyrkor till Östeuropa.De sex länderna det handlar om är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien.Ledningscentralerna ansvarar också för att de nationella arméerna är beredda på att samarbeta med insatsstyrkorna. De kommer också att koordinera ett ökande antal militära övningar.
– Det här är den största förstärkningen av vårt kollektivförsvar sedan kalla krigets slut, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i januari, då han först redogjorde för detaljerna kring de nya Stoltenberg deltar också i den officiella öppningsceremonin i Vilnius i Litauen idag. Läs artikel

Märkliga formuleringar av Peter Hultqvist, Mats Engström

av

Regeringen har kommit överens med USA om ökat militärt samarbete. När försvarsminister Peter Hultqvist beskriver den nya inriktningen på DN Debatt sker det med andra formuleringar om säkerhetspolitiken än socialdemokratin tidigare använt. Hur ska det tolkas?

I det partiprogram som (S) antog år 2013 finns följande argumentation:

”Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet.” Läs artikel