Redaktionen

Introduktion till artiklar av Brattberg ( SvD) och Helmerson (DN)

av

Vi hänvisar här till två politiska artiklar i Stockholmspressen samma dag (18/6). De företräder båda en annan syn på frågan om förhållandet mellan Sverige och Atlantpakten än utgivarna av denna sajt. Vår ambition med sajten är att uppfattningarna där ska brytas – sajten ska vara både en kunskaps- och en argumentbank. Vi strävar vidare efter att den ska bli ett debattforum. Att utgivarna ger sin egen inramning till materialet är en självklarhet.

Erik Brattbergs så kallade oped-artikel (Svenska Dagbladet) hävdar med viss emfas att medlemskapsmotståndarna framför synpunkter som sammanfaller med officiellt ryska. Vi anser inte att den invändningen bär särskilt långt. Brattberg, själv verksam vid en tankesmedja i USA, refererar till åsikter som har framförts från officiellt amerikanskt håll. Inte heller en sådan koppling väger tungt. Man bör i debatten inte tillskriva meningsmotståndarna dolda motiv eller insinuera att de företräder främmande intressen. Sådant har tyvärr förekommit.

Läs mer

Låt Östersjön förbli fredens hav! Mats Björkenfeldt recenserar ny bok

av

Erik Brattberg och Katarina Tracz är två svenskar nära knutna till förre amerikanske presidentkandidaten John McCains stiftelse, McCain Institute for International Leadership. Direktör för stiftelsen är Kurt Volker, tidigare USA:s Nato-ambassadör. Erik Brattberg skriver Svenska Dagbladet (18/6) att om Sverige skulle bli ”fullvärdig medlem i Nato skulle […] regional stabilitet främjas”. Några bevis för detta påstående anges dock inte. Samtidigt har Katarina Tracz, på förlaget Fri värld, låtit publicera boken Fredens hav? Ökade spänningar kring Östersjön. Hon tackar inledningsvis Erik Brattberg samt Mats Johansson och Janerik Larsson, de två senare notoriska Nato-förespråkare i bland annat Svenska Dagbladet.

Läs mer

Verkligheten har hunnit i kapp troskyldigheten, Stefan Forss Kkrva.se

av

President Niinistö höll för tredje gången de s k Gullrandasamtalen den 14–15 juni vid presidentens sommarresidens i Nådendal. Inspirationen till dessa samtal fick han efter att ha deltagit i Sälenkonferensen för några år sedan. Närvarande i Gullranda var hela finska statsledningen och militärledningen, hela den politiska eliten, utvalda prominenta diplomater, observatörer och journalister, sammanlagt drygt 100 inbjudna personer. Ryssland och Ukraina stod högt på dagordningen. Redan i sitt hälsningstal sände Niinistö en klar signal österut: ”När Sovjetunionens diktator Stalin lärde finländarna geografi på sitt karakteristiska sätt 1939 gjorde han också sitt eget land en björntjänst. Detta har lämnat ett djupt och bestående spår i finländarnas tänkande. Krisen i Ukraina har åter förstärkt finländarnas oro rörande Rysslands politik.” Läs artikel

Ulf Bjerelds tal som ny ordförande, förbundsårsmötet 2015 för Tro och solidaritet

av

Ur talet: ”Jag vill se en svensk utrikespolitik som bidrar till att stärka FN:s ställning i världssamfundet, där Sverige med en oberoende röst och hög integritet tar aktiv del i arbetet för global nedrustning, där biståndspolitiken inte urholkas utan i stället baseras på solidaritet med jordens allra mest fattiga, och med en bibehållen svensk militär alliansfrihet där Sverige utnyttjar sin fristående ställning till att stärka den globala säkerheten. Sverige är unikt i Europa, i det att vi levt i fred i över 200 år. Det är ett fantastisk, nästan ofattbart privilegium. Jag har mycket svårt att se hur ett svenskt Nato-medlemskap skulle bidra till att stärka Sveriges säkerhet. Så låt oss säga nej till Nato, säg ja till fortsatt militär alliansfrihet!” Hela talet finns att läsa

Säkerhetspolitisk inriktning – Sveriges försvar för perioden 2016–2020, riksdagsdebatt den 15 juni

av

Utdrag ur debatten.

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Allan Widman (fp) om Nato-medlemskap: ”I den regeringsförklaring vi har och som Allan Widman känner väl till står det klart och tydligt att den här regeringen inte kommer att ha ambitioner att söka något medlemskap i Nato. Det är den linje som ligger fast och som vi driver. Vi driver också den linje som riksdagen förhoppningsvis nu kommer att ta ställning för, och den innehåller inget Natomedlemskap.”

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Stig Henriksson (v) om värdlandsavtalet: ”När det gäller Nato och värdlandsavtal har vi tydligt klargjort regeringens ståndpunkt. Den är att ett Natomedlemskap inte är aktuellt, och det framgår av regeringsförklaringen. Det trodde jag var tydligt sedan länge. Värdlandsstöd ingår i den strategi vi har tagit ställning till, och där är alla de punkter vi har nämnt en del av säkerhetsskapande. Det ingår alltså i en säkerhetsskapande strategi.
När det gäller värdlandsstödet är det dessutom vi i Sverige som avgör vem vi bjuder in till svenskt terri-torium i olika lägen. Som det ser ut i dagsläget handlar det främst om att underlätta övningsverksamhet. Det tycker jag att man ska ha klart för sig. Hela protokollet: prot_201415__116

Sverige bör bedriva fredspolitik, ambassadör Lars Lönnback

av

När vi nu nyligen firat 200 år av fred i Sverige bör vi väl ändå kunna åtminstone försöka bedriva just fredspolitik och inte bara nervöst bedriva åtgärder som handlar om krig.

Inför bullret från öster förordar idag många i Sverige Nato. Vår försvarsminister talar om ökat samarbete med USA kring försvarsfrågor och i EU samverkar vi med energiska steg för utvidgade kontakter österut, visserligen kring väsentliga frågor som mänskliga rättigheter och demokrati i östländerna, men som av den egensinniga Putin uppfattas som provokationer.Läs artikel

Mål som inte går ihop, Håkan Holmberg i UNT 15 juni

av

Kommentar från utgivarna:

I en signerad huvudledare i liberala Upsala Nya Tidning (15/6) hävdar den politiske chefredaktören Håkan Holmberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman, att behovet av att utreda svenskt Nato-medlemskap redan är tillgodosett. Allianspartiernas krav om utredning faller därmed. Han ställer också den högst relevanta frågan om ett alliansfritt Sverige kan fortsätta att upprätthålla den självpåtagna så kallade solidaritetsdeklaration som riksdagen antog 2009. Svaret är väl den i praktiken inte lär betyda mer än att Sverige protesterar eller, om vi så vill, sänder ett fältsjukhus: längre än så sträcker sig vårt ”åtagande” ej. Deklarationen upphäver inte alliansfriheten, men i klarhetens intresse borde den upphävas.

Håkan Holmberg i UNT:

Mycket av det utredningsarbete som brukar efterlysas i Natodebatten är redan gjort.
I december 2013 fick ambassadör Tomas Bertelman den förra regeringens uppdrag att analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och hur dessa förhåller sig till målen om effektivitet, solidaritet och nationell suveränitet. Utredningen presenterades i oktober förra året. Läs artikel

Folkopinionen i Nato-stater, kommentar till Pew Research Centers opinionsmätning

av

De nya ”eftergiftspolitikerna” – det vill säga de som förespråkar ett övergivande av den militära alliansfriheten – bör ha fått sig en tankeställare av den opinionsmätning som Pew Research Center redovisade i veckan. Folkopinionen i flera viktiga Nato-stater visar sig inte alls hågad att ”solidariskt” komma till bröders försvar, såsom förväntas av dem som omfattas av alliansens stadga (artikel fem).

Läs mer

Vem äger Krim? Åke Svidén i Politiken.se

av

Bokens titel ”Krim tillhör oss” kan läsas på olika sätt. Dels som att det är flera som gör anspråk på Krim: Ukraina, Ryssland och krimtatarerna ser Krim som sitt land. Dels som att det är de ryssar som Kniivilä intervjuat som kommer till tals och säger att nu är Krim äntligen ryskt igen. Åke Svidén recenserar. Läs recension

Nej – Putin ska inte få skrämma in oss i Nato, Stig Henriksson i Aftonbladet

av

Självklart ska vi ha en försvarsförmåga som i fredstid kan hävda vårt territorium och i ofred ha en så pass hög tröskel att en angripare inte utan att binda avsevärda resurser kan räkna med framgång. Det finns en stor enighet om att Rysslands agerande vad gäller Krim och Ukraina är mycket allvarligt och i strid med folkrätten. Likaledes är Rysslands upprustning och aggressiva beteende i vårt närområde mycket påtagligt. Oenigheten kommer när vi för svensk del ska dra slutsatser av detta.

Ett Natomedlemskap för med sig några saker anhängarna ogärna vill betona. Förväntningar på en närmast fördubblad svensk försvarsbudget (från nuvarande 1,1 procent av BNP till 2 procent). Vi blir medlemmar av en kärnvapenallians där USA till och med håller sig med en doktrin av ”first use” (att kunna använda kärnvapen utan att själva blivit attackerade med kärnvapen). Läs artikel