Det finländska riksdagsvalet den 19 april utföll ungefär som opinionsundersökningarna hade förutspått. Dock blev inte centerns seger så stor som man trodde och samlingspartiets nederlag inte av samma dignitet som det ett slag såg ut att bli. Centern, som 2011 efter åtta år i regeringens ledning råkade ut för ett rejält bakslag, vann 13 platser och fick nu 49, medan sannfinländarna faktiskt fick färre röster än samlingspartiet men ändå, på grund av systemet med utjämningsmandat, en plats mer än detta, 39 mot 38, dock något färre platser än 2011. Socialdemokraterna tappade mest, åtta mandat till 34, vilket innebär att man tillsammans med vänsterförbundet nu endast har 46 platser, med dryga 30 procent den lägsta procentsatsen för den samlade vänstern i Finland någonsin. Man kan jämföra med mellankrigstiden då socialdemokraterna regelmässigt hade minst 35 procent. Ännu i valet 2003 fick partiet 53 platser i riksdagen. Utfallet bekräftar att Finland verkar ha blivit ett genuint borgerligt land.
Redaktionen
Är vi med i Nato eller inte? Hotas vi verkligen av Ryssland? Anders Björnsson
”Sverige är formellt inte medlem i Nato, men i praktiken är vi redan nästan det”, påstår Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, i tidningen ETC (22/4), där han också skriver ledare. Försvarsminister Peter Hultqvist anklagar han för att ha startat ”en militaristisk logik som han på intet sätt längre kan kontrollera” genom att förespråka ”ökad upprustning”.
Respektera Nato! Carl Björeman
Sverige och svenska medborgare har mycket att tacka Nato för. Vid andra världskrigets slut 1945 behärskade Sovjetunionen Östersjöområdet. Sovjetiska militära styrkor ockuperade Östersjöns södra och östra kustområden från Lübeck sydväst om Malmö till och med Finska viken. Finland var under sovjetisk kontroll.
Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, regeringens proposition
Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020. Propositionen.
Sverige och Ryssland – några anmärkningar, Anders Björnsson
Ryssland stärker sin försvarsförmåga – hur kan detta vara ett problem för någon? Problemet är att Sverige har försvagat sin. Trendbrottet med förra veckans försvarsöverenskommelse är att vi inte fortsätter att försvaga den. Någon kraftfull upprustning är det å andra sidan inte tal om. Hur kan det vara fel av Ryssland att göra det som också Sverige borde?
Sverige bör verka för avspänning, intervju med Sven Hirdman
– Det bekymrar mig att det på ett globalt plan råder en total förgiftning mellan Ryssland på den ena sidan och Nato och delvis EU på den andra, och att vi nu riskerar få uppleva ett nytt kallt krig som kommer bestå de närmsta fem till tio åren. Läs artikeln.
Hans Blix – om krig , fred och katter, radions söndagsintervju 19 april
Utdrag ur intervjun.
Blix: När det gäller öst-väst-relationerna , när det gäller Ryssland , som folkrättsjurist har jag ingen tvekan om vad Ryssland gjorde i Krim , att det var ett brott mot FN-stadgan och Helsingforsöverenskommelsen. Vad de gör med sina inbrytningar i östra Ukraina är ännu värre och det är också lite sjabbigt. Det är säkerhetsapparaternas verksamhet som sker här men samtidigt – om vi vill ha en uppgörelse och vill undvika en krigisk lösning av det hela så måste vi försöka tänka på vad är det som får den andra sidan att bete sig på det här sättet. Jag tror att Churchill sa att hur upptagen man är att lägga upp sin egen offensiv måste man ägna någon liten tanke på hur motsidan tänker.
Nej till Sverige som värdland för Natos militära övningar, DN Debatt 19 april
Kommentar från utgivarna:
På DN Debatt publiceras idag den 19 april en artikel av 31 kulturarbetare och debattörer, vilka mot bakgrund av övningen Arctic Challenge Exercise (som inleds i maj) och avtalet med Nato om värdlandsstöd (som träffades i september förra året) ställer viktiga frågor och är oroade över vart Sverige är på väg. De tar upp anpassningen till Nato och riskerna för en urholkning av alliansfrihetens trovärdighet. De varnar för krigsretorik och för att avtalet om värdlandsstöd riskerar att låsa fast vårt land som gisslan i ett på förhand bestämt spel. Artikeln klargör på ett värdefullt sätt hur vissa av alliansfrihetens försvarare ser på utvecklingen. -Själva är vi för ett starkt svenskt försvar som en viktig faktor för att upprätthålla freden och minska riskerna för krig i vårt närområde. I Sverige handlar det inte om någon ”upprustning” av offensivt slag utan om att hålla ett försvar på en nivå som inte skapar osäkerhet och destabilitet i området. Övningar som Sverige deltar i måste värderas konkret: hur påverkar de Sveriges säkerhetspolitiska läge, alliansfrihet och försvarsförmåga. Det är en viktig diskussion. Värdlandsavtalet är skadligt, men det är samtidigt centralt att slå fast att det inte ger Nato rätt att göra något i vårt land utan svenskt medgivande.
Inriktningen av vårt försvar, seminarium 29 april
Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm. Datum och tid; 29 April 2015 (13:00 – 15:45)
Sveriges säkerhet är nära kopplad till utvecklingen i vår omvärld och den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde har aktualiserat behovet av ökad operativ försvarsförmåga. Den 24 april överlämnar regeringen sin försvarspolitiska proposition till riksdagen. Inriktningsbeslutet som ska fattas av riksdagen ska gälla från den 1 januari 2016.
Björklund har rätt! Kommentar från utgivarna
Det blev ingen Nato-utredning, och det är gott så. Den militära alliansfriheten står fast och kommer inte att vara föremål för den försvarsutredning om militära samarbeten som ska tillsättas. Jan Björklund, folkpartiledaren, har rätt – och han har också möjligen rätt att vara förargad på sina kolleger i den borgerliga oppositionen som till slut gått med på Löfvens och Hultqvists förslag.
Försvaret, Nato-medlemskap och Decemberöverenskommelsen, Ulf Bjereld
Det är svårt att tolka den blocköverskridande uppgörelsen om försvarspolitiken på annat sätt än som en seger för Stefan Löfven och regeringen. Genom uppgörelsen och Folkpartiets avhopp splittras Alliansen i en av de frågor där nationell och partipolitisk enighet anses vara särskilt värdefullt.Läs artikeln.
Sverige analyserar medlemskap – men ingen Natoutredning, Hufvudstadsbladet 17 april
Kommentar: Försvarsminister Peter Hultqvist bekräftar i anslutning till försvarsuppgörelsen att den militära alliansfriheten ligger fast och att den utredning som ska göras inte är någon Natoutredning. Utgivarna
Hufvudstadsbladet: En utredning om Natomedlemskap är det enligt Peter Hultqvist ändå inte.– Den militära alliansfriheten ska inte utvärderas. Det är en signal om att den ligger fast i sammanhanget. Det här är ingen Natoutredning, säger han till HBL. Det fördjupade samarbetet med Finland, som presenterades i februari, ser Hultqvist fortfarande mycket positivt på. Läs artikeln.