Som en skolgård där ungarna retar varandra. Så beskriver Hans Blix situationen kring Östersjön. Det övas, kränks och övas lite till. Folket i Bild/Kulturfront har träffat den före detta utrikesministern och chefen för FN:s vapeninspektörer och pratat om effekterna av ett svenskt Natomedlemskap, vår groende misstänksamhet mot Ryssland och om att vara tillbaka i svensk politik – trots 86 år fyllda.
Redaktionen
Recension: Nato, nej tack, Åke Svidén
I takt med att krisen i Ukraina förvärras och de alltmer frekventa avslöjandena om det näst intill obefintliga militära svenska försvaret växer kraven på att Sverige ska gå med i Nato. Folkpartiet tycks vilja gå med igår. Moderaterna har svängt från att i regeringsställning ha sagt nej till Nato till att nu kräva en utredning om svenskt Nato-medlemskap. En bra utredning finns redan, tycker Åke Svidén, som här recenserar antologin “Bevara alliansfriheten”. Den diskuterar ett svenskt Nato-medlemskap och finner att det skulle öka krigsrisken för Sverige.Läs artikeln
Utdrag ur Utrikespolitiska deklarationen 2015
UTDRAG UR UTRIKESPOLITISKA DEKLATIONEN SOM PRESENTERADES AV UTRIKESMINISTER MARGOT WALLSTRÖM FÖR RIKSDAGEN DEN 11 FEBRUARI 2015
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige är inte med i någon militär allians. Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat EUmedlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd såväl civilt som militärt.
Följ Finlands exempel! Överste Per Blomquist
Replik. Nato-medlemskap säkrar fred och frihet, heter det i ordförande i försvarsutskottet, Allan Widmans debattinlägg (SLA 30/1). Nej, 20 år av mycket nära samarbete med Nato som Widman nämner, har genom statsmaktens arrogans och brist på öppenhet lett Sverige till en farlig kärnvapenmakt. Kriget i Ukraina visar med önskvärd tydlighet att kärnvapenmakterna, USA/Nato:s och Rysslands maktpolitik med stöd av överlägsna flygstridskrafter inte fungerar som medel för fred och frihet. Sök trygghet i ett enkelt robust och kostnadseffektivt markförsvar till stöd för en neutralitetspolitik. Läs artikeln
Recension: Utred Nato-anslutning sakligt, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet 4 februari
Svensk säkerhetspolitik har plötsligt ryckt fram som en politisk stridsfråga. Så brukar det inte vara.
Den parlamentariska Försvarsberedningen begärde i stor enighet att en studie av hur Sverige i dag samarbetar inom Norden, i EU och med Nato skulle göras. Resultatet presenterades efter valet i höstas, men regeringen lade den i byrålådan.
Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja på Vinterkrig-seminariet i Stockholm 2.2.2015
Dagens seminarium är ett tillfälle där vi alla saknar Krister Wahlbäck. Han skulle självfallet ha varit en naturlig inledare för våra diskussioner idag, med sin djupa kännedom om Finlands historia och Sveriges och Finlands relationer. I sin artikel Svek Sverige Finland hösten 1939? som först publicerades i Nordisk Tidskrift 1988 och åter i den samling av Wahlbäcks skrifter Fred och säkerhet i tider av förändring som kom ut i fjol, har han ingående svarat på frågan om Sveriges ”svek”. Svaret kan sammanfattas med Heikki Talvitie’s förträffliga summering: Sverige har aldrig svikit sina förplikter eller löften gentemot Finland, till skillnad från finländarnas egna förväntningar och hopp.
TRÄFFSÄKERT NEJ TILL NATO, Torsten Kälvemark i AB 4 februari
De etablerade opinionsbildarna Otto Järte och Rudolf Kjellén gav för hundra år sedan anonymt ut stridsskriften Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning. Tendensen var glasklar: ”Vi måste stå på den sida som är emot Ryssland: för vår egen skull, för Europas skull och för hela mänsklighetens skull”.
Högerdebattörernas motiv att varna för ryssen var lika klara: ”Mellan oss och honom går germanernas klyfta mot lägre raser. Vi äro delaktiga i germanernas stam, vi ha fått en lott i mänsklighetens högsta kultur”.
Den rasistiska argumentationen är inte längre gångbar men rädslan för ryssen består. Dagens uppjagade stämning kring (möjliga) utbåtar motsvaras av dåtidens militära oro för kringvandrande ryska sågfilare. Fast då som nu är grunden för oron något oklar.
Bör sverige bli medlem i Nato? Ingemar Folke i Norrbottenskuriren
På övningsområdet i Vidsel får främmande makter numera öva bombfällning och annat som kan behöva övas inför ett krig. Försvaret har fått rätt att tillfälligt spärra av stora områden långt ifrån Vidsel i samband med sådana övningar.
Folket i Bild/Kulturfront: Nej till ett svenskt närmande och anslutning till NATO
I slutet av augusti i år godkände regeringen med stöd av socialdemokratiska talesmän ett avtal som underlättar för NATO att utnyttja Sverige som plattform för övningar, krigsförberedande och rent krigiska aktiviteter. Det är den senaste av flera åtgärder som fört Sverige mycket nära ett medlemskap i NATO. Närmandet innebär att Sverige utsätts för betydande säkerhetspolitiska risker och definitivt bryter den långa traditionen av att stå utanför stormaktspolitiken sedan snart 200 år. Dessa regeringens steg har också skett över huvudet på svenska folket som sedan länge avvisat en anslutning.
Folket i Bild/ kulturfront har sedan dess tidning och organisation skapades för 43 år sedan avvisat stormakters översitteri och krigiska aktiviteter mot mindre stater och folk. Folket i Bild/kulturfront har således under senare tid beskrivit och fördömt de övergrepp som NATO gjort i Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien och andra stater och kan inte acceptera att Sverige ska stödja och vara en del av denna organisation.
Pierre Schori i Helsingborg 2 mars
Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap. Möte med Pierre Schori
2 mars kl 18:30 i Stadsbibliotekets hörsal i Helsingborg
Arrangörer: ABF Helsinborg, Enhetsgruppen och Folket i Bild/Kulturfront
Hur skapar vi en hållbar fredsordning i Europa? Reflektioner om Natomedlemskap och gemensam säkerhet. Göteborg
Hur skapar vi en hållbar fredsordning i Europa? Reflektioner om Natomedlemskap och gemensam säkerhet. Möte med Pierre Schori.
Datum: 24 februari
Tid: 18:00-20:00
Plats: Mötesplats Göteborg, vid Järntorget Södra Allégatan 1Bm Göteborg.
Talare: Pierre Schori.
Detta är en del i en mötesserie om vägar till fred.
Arr.: Fredsam i Göteborg med stöd av ABF och Folke Bernadotteakademin.
www.fredsam.se
Ingen entréavgift.
Socialdemokraterna
Alliansfrihet och fredsbevarande
Sverige har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria.Sverige har en modern säkerhetspolitik. Den innebär militär alliansfrihet, ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete och ett starkare Förenta Nationerna (FN).
Den svenska militära alliansfriheten är en viktig del av dagens svenska utrikes- och säkerhetspolitik. Den har tjänat och tjänar oss väl. Sveriges samarbete med Nato har blivit möjligt eftersom organisationen har förändrats sedan det kalla kriget. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-stödda fredsbevarande operationer som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utföra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser.
FNs verksamhet på det fredsbevarande området är både viktig och efterfrågad. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Sverige bör arbeta för att stärka FNs egen kapacitet på detta område och Sverige bör även öka sitt deltagande i FN-ledda fredsinsatser.
Sveriges samarbete med Nato i fredsbevarande insatser med FN-mandat är viktigt men samtidigt är vi socialdemokrater tydliga med att Sverige inte ska delta i militära operationer som enbart har sin grund i Nato-stadgans artikel fem om ömsesidiga försvarsgarantier.