Dagens seminarium är ett tillfälle där vi alla saknar Krister Wahlbäck. Han skulle självfallet ha varit en naturlig inledare för våra diskussioner idag, med sin djupa kännedom om Finlands historia och Sveriges och Finlands relationer. I sin artikel Svek Sverige Finland hösten 1939? som först publicerades i Nordisk Tidskrift 1988 och åter i den samling av Wahlbäcks skrifter Fred och säkerhet i tider av förändring som kom ut i fjol, har han ingående svarat på frågan om Sveriges ”svek”. Svaret kan sammanfattas med Heikki Talvitie’s förträffliga summering: Sverige har aldrig svikit sina förplikter eller löften gentemot Finland, till skillnad från finländarnas egna förväntningar och hopp.
Redaktionen
TRÄFFSÄKERT NEJ TILL NATO, Torsten Kälvemark i AB 4 februari
De etablerade opinionsbildarna Otto Järte och Rudolf Kjellén gav för hundra år sedan anonymt ut stridsskriften Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning. Tendensen var glasklar: ”Vi måste stå på den sida som är emot Ryssland: för vår egen skull, för Europas skull och för hela mänsklighetens skull”.
Högerdebattörernas motiv att varna för ryssen var lika klara: ”Mellan oss och honom går germanernas klyfta mot lägre raser. Vi äro delaktiga i germanernas stam, vi ha fått en lott i mänsklighetens högsta kultur”.
Den rasistiska argumentationen är inte längre gångbar men rädslan för ryssen består. Dagens uppjagade stämning kring (möjliga) utbåtar motsvaras av dåtidens militära oro för kringvandrande ryska sågfilare. Fast då som nu är grunden för oron något oklar.
Bör sverige bli medlem i Nato? Ingemar Folke i Norrbottenskuriren
På övningsområdet i Vidsel får främmande makter numera öva bombfällning och annat som kan behöva övas inför ett krig. Försvaret har fått rätt att tillfälligt spärra av stora områden långt ifrån Vidsel i samband med sådana övningar.
Folket i Bild/Kulturfront: Nej till ett svenskt närmande och anslutning till NATO
I slutet av augusti i år godkände regeringen med stöd av socialdemokratiska talesmän ett avtal som underlättar för NATO att utnyttja Sverige som plattform för övningar, krigsförberedande och rent krigiska aktiviteter. Det är den senaste av flera åtgärder som fört Sverige mycket nära ett medlemskap i NATO. Närmandet innebär att Sverige utsätts för betydande säkerhetspolitiska risker och definitivt bryter den långa traditionen av att stå utanför stormaktspolitiken sedan snart 200 år. Dessa regeringens steg har också skett över huvudet på svenska folket som sedan länge avvisat en anslutning.
Folket i Bild/ kulturfront har sedan dess tidning och organisation skapades för 43 år sedan avvisat stormakters översitteri och krigiska aktiviteter mot mindre stater och folk. Folket i Bild/kulturfront har således under senare tid beskrivit och fördömt de övergrepp som NATO gjort i Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien och andra stater och kan inte acceptera att Sverige ska stödja och vara en del av denna organisation.
Pierre Schori i Helsingborg 2 mars
Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap. Möte med Pierre Schori
2 mars kl 18:30 i Stadsbibliotekets hörsal i Helsingborg
Arrangörer: ABF Helsinborg, Enhetsgruppen och Folket i Bild/Kulturfront
Hur skapar vi en hållbar fredsordning i Europa? Reflektioner om Natomedlemskap och gemensam säkerhet. Göteborg
Hur skapar vi en hållbar fredsordning i Europa? Reflektioner om Natomedlemskap och gemensam säkerhet. Möte med Pierre Schori.
Datum: 24 februari
Tid: 18:00-20:00
Plats: Mötesplats Göteborg, vid Järntorget Södra Allégatan 1Bm Göteborg.
Talare: Pierre Schori.
Detta är en del i en mötesserie om vägar till fred.
Arr.: Fredsam i Göteborg med stöd av ABF och Folke Bernadotteakademin.
www.fredsam.se
Ingen entréavgift.
Socialdemokraterna
Alliansfrihet och fredsbevarande
Sverige har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria.Sverige har en modern säkerhetspolitik. Den innebär militär alliansfrihet, ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete och ett starkare Förenta Nationerna (FN).
Den svenska militära alliansfriheten är en viktig del av dagens svenska utrikes- och säkerhetspolitik. Den har tjänat och tjänar oss väl. Sveriges samarbete med Nato har blivit möjligt eftersom organisationen har förändrats sedan det kalla kriget. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-stödda fredsbevarande operationer som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utföra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser.
FNs verksamhet på det fredsbevarande området är både viktig och efterfrågad. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Sverige bör arbeta för att stärka FNs egen kapacitet på detta område och Sverige bör även öka sitt deltagande i FN-ledda fredsinsatser.
Sveriges samarbete med Nato i fredsbevarande insatser med FN-mandat är viktigt men samtidigt är vi socialdemokrater tydliga med att Sverige inte ska delta i militära operationer som enbart har sin grund i Nato-stadgans artikel fem om ömsesidiga försvarsgarantier.
Miljöpartiet
Sverige ska vara militärt alliansfritt
Syftet med Miljöpartiets försvarspolitik är att skapa en säkrare värld. Miljöpartiet anser att Sverige ska förbli militärt alliansfritt. Sverige främjar inte världsfreden genom att söka medlemskap i Nato. (ur Partiprogrammet)
Vänsterpartiet
Partistyrelsens försvarspolitiska uttalande 2014
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik har i grunden förändrats under det gångna decenniet. Det svenska försvaret står idag inför stora utmaningar. Samtidigt mobiliserar anhängarna av ett svenskt NATO-medlemskap för att lägga om svensk säkerhetspolitik. Vänsterpartiet har en viktig roll att spela i debatten om Sveriges framtida försvars- och säkerhetspolitik. Vi ska vara en tydlig röst för ett folkligt förankrat försvar och en trovärdig svensk militär alliansfrihet. Därför presenterar vi i detta uttalande en sammanhållen och modern försvars- och säkerhetspolitik som visar på hur vi vill att Sveriges försvar ska utvecklas för att möta framtidens utmaningar och hur vi kan värna Sveriges militär alliansfrihet.
Folkpartiet
Säkerhets- och försvarspolitik
- Grunden för Sveriges säkerhetspolitik ska vara samarbete med andra demokratier. Nato är den absolut viktigaste samarbetsorganisationen för säkerhet och ömsesidigt försvar i Europa, och är hörnstenen i det transatlantiska samarbetet mellan Europa och USA. Sverige ska söka medlemskap i Nato. (ur Partiprogrammet 2013)
Centerpartiet
Internationellt samarbete
Kärnan i Sveriges säkerhetspolitik är den militära alliansfriheten. Vi vill att den ska ligga fast, åtminstone tills vidare. Då säkerheten i världen omkring oss förändras snabbare än förut kan nya tider kräva nya medel.
Samarbeten med andra blir allt viktigare. Det handlar om beredskap för insatser, teknisk utveckling och allt mer avancerade vapensystem. Tillsammans med begränsade resurser gör det att samarbeten med de andra nordiska länderna, men också EU, behöver utvecklas ännu mer.
Sverige är med i ett samarbete som Nato ansvarar för, ”Partnerskap för fred”. Där är ett stort antal länder från Europa med tillsammans med länder från före detta Sovjetunionen och man samordnar och byter information med Nato. För att det svenska försvarets kompetens och förmåga ska vara på en fortsatt hög nivå är det viktigt att vi deltar i internationella samarbeten och övningar.
Förändringar i samarbetet med Nato förtjänar en seriös debatt. Vi tycker att Sveriges militära samarbete med Norden, de baltiska länderna, EU och Nato behöver utvärderas. Det är en åsikt vi haft under lång tid och vi välkomnar att en sådan utredning nu tillsatts. (Vår politik, c:s hemsida 2014)
Rolf Ekéus om alliansfriheten och Nato-medlemskap, 22 januari
SVEIGES RADIO P1:s NORDEGREN och EPSTEIN 22 JANUARI 2014
Programledaren: Rolf Ekéus: du har varit ambassadör i Geneve och du har också varit ambassadör i Washington. Vi skall också säga att du har deltagit i en antologi som heter ”Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap”. När jag läser din uppsats är du mycket inne på det här att sedan Bernadotte 1812 bestämde att Sverige skulle vara neutralt och alliansfritt så har det tjänat oss väl de 200 åren.
Rolf Ekéus: Ja, det är väl ingen diskussion om det och självklart har vi en ny situation och det förändras men 200 år är inte oviktigt och vi kommer ju ihåg hur den svenska politiken har varit ett led i en stabil fredsutveckling sedan andra världskriget helt enkelt. Samtidigt måste vi ju veta att vår politik har byggt på förtroende i alla riktningar för vår inriktning. Så förväntningarna är ju de att vi fortsätter att ha en stabil politik. Om Sverige och Finland skulle gå in io Nato skulle vi plötsligt få en Nato-rysk linje av enorma proportioner. Vi har nu med de tre baltiska staterna och Nato-Ryssland men sedan finns det ju ingen direkt gräns. Hela Vitryssland och Ukraina ligger emellan. Ett svenskt och finskt Nato-medlemskap skulle för det första skapa en stor oro och osäkerhet.