”Det är helt absurt” – Peter Hultqvist skjuter fullvingad Putins svans, iltalehti.fi

[…] Även om ryska enheter har flyttats till anfallskriget i Ukraina har ryssarna stor kapacitet i norr – och, enligt Hultqvist, en vilja att utöka buffertzonen runt Murmansk.

– De har strukturerna klara. Murmansk är en strategiskt enormt viktig plats för ryssarna. Det är därför vi måste ta det ryska hotet på allvar och sätta in våra trupper i norra Finland, säger han.

När man lyssnar på Hultqvists analys är det lätt att komma fram till att Ryssland skulle utgöra ett större hot mot Finland och Sverige i Nordkap än i Finska viken och i närheten av Gotland.

– Ryssland kan utgöra ett hot varhelst de tror att de har hittat vår svaghet. Alla länder runt Östersjön, utom Ryssland, är med i Nato. Östersjön är en säkrare plats än tidigare. Det kan man säga, bedömer Hultqvist.

Enligt Hultqvists uppfattning handlar inrättandet av FLF-styrkan om att ta bort relativ svaghet, vilket i sin tur hindrar Ryssland från att utöka sin buffertzon genom att angripa Finland.

– Å andra sidan, i norra Kaloti-regionen är det ryska hotet en realitet. Därför är det viktigt att placera FLF-styrkor i norra Finland, säger han. Läs artikel

Regeringens undertecknande av brev gällande stöd för FN:s generalsekreterares mandat, regeringen.se

Regeringen skrev i går, den 10 oktober, under ett brev tillsammans med våra nordiska grannländer och ett stort antal andra länder. Brevet markerar vårt principiella stöd för FN:s generalsekreterare att kunna verka i samtliga FN:s medlemsstater. Det sker i ljuset av att Israels utrikesminister förklarat generalsekreteraren persona non grata.

FN och generalsekreteraren behöver beredas full möjlighet att verka och uppfylla sitt mandat i alla länder, inklusive att medla vid konflikter och bistå med humanitärt stöd. Regeringen ser många brister i FN-systemets förmåga att lösa vår tids stora konflikter, men Sverige står upp för FN:s mandat och generalsekreterarinstitutionens viktiga funktion, och möjlighet att verka också i andra svåra konflikter och kriser, såsom Ukraina, Sudan och Myanmar. Läs pressmeddelande

Mål om 12 000 värnpliktiga uppges skjutas fram, svt.se

Antalet värnpliktiga ska öka från 8 000 nästa år till 12 000 år 2032. Men nu skjuts målet fram med tre år, rapporterar Dagens Nyheter.

I år kallas cirka 28 000 ungdomar födda 2006 till mönstring, varav 8 000 väljs ut och rycker in till värnplikten sommaren 2025. Den siffran ska öka till 10 000 år 2030 och 12 000 två år senare, enligt en enig försvarsberedning. I somras konstaterade dock Försvarsmakten att man inte anser att målen är realistiska, och när regeringen nästa vecka lägger fram sin försvarsproposition har målet på 12 000 värnpliktiga skjutits upp till 2035, skriver DN med hänvisning till flera källor.

Bakgrunden är enligt tidningen att utbildningsinsatserna inte kan hålla en tillräckligt hög takt med bibehållen kvalitet. Därtill måste man rekrytera och utbilda tillräckligt med officerare som kan lära upp de värnpliktiga. Läs artikel

Kirkenes havn, klassekampen.no

[…] Nordøstpassasjenvil bli viktigere og viktigere for verdenshandelen i årene som kommer. For Kirkenes havn er det en enorm mulighet. «Når godstrafikk mellom tre kontinenter møtes i Arktis, vil det være behov for omlasting av gods. Kirkenes er den vestlige havnen som ligger nærmest den nordlige sjøruten. Her er det dype og vide fjorder skjermet for vær, og det er rikelig med arealer», skriver Terje Jørgensen, havnesjef Kirkenes havn i iFinnmark. Han peker også på at en utbygging av havna vil være et godt utgangspunkt for sivil og militær beredskap i regionen. Når de fleste godsfartøyene i Arktis anløper en transitthavn i Norge, vil vi få kontroll med trafikk, fartøyer og gods. […]

Norge har ingenting å tjene på en amerikanskinspirert nymccarthyisme overfor Kina. Selv under den kaldeste kalde krigen anløp sovjetiske skip norske havner, og de ble reparert ved norske verft. Det sovjetiske flyselskapet Aeroflot hadde kontor i Oslo. «Vi må være veldig klar over at den kinesiske interessen for Kirkenes havn ikke dreier seg om utvikling av Sør-Varanger, det dreier seg utelukkende om kinesiske interesser», sier Høyres Ine Søreide Eriksen til NRK. Selvfølgelig fremmer kinesiske selskaper egne interesser, men det betyr ikke at et samarbeid også kan være til fordel for Sør-Varanger. Kina bør ønskes velkommen som handelspolitisk partner i nord. Läs artikel

UNIFIL uttalande, unifil-unmissions-org

Den senaste upptrappningen längs den blå linjen orsakar omfattande förstörelse av städer och byar i södra Libanon, medan raketer fortsätter att skjutas upp mot Israel, inklusive civila områden. Under de senaste dagarna har vi sett intrång från Israel i Libanon i Naqoura och andra områden. Israels försvarsstyrkor (IDF) Soldater har drabbat samman med Hizbollah-element på marken i Libanon.

UNIFIL:s Naqoura-högkvarter och närliggande positioner har drabbats upprepade gånger. […]

Vi påminner IDF och alla aktörer om deras skyldigheter att säkerställa säkerheten och säkerheten för FN:s personal och egendom och att alltid respektera FN:s lokalers okränkbarhet. UNIFILs fredsbevarande styrkor är närvarande i södra Libanon för att stödja en återgång till stabilitet under säkerhetsrådets mandat. Varje avsiktlig attack mot fredsbevarande styrkor är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt och säkerhetsrådets resolution 1701. Läs artikel

NATO to hold annual nuclear drill from Monday, alliance chief Rutte says, reuters.com

NATO will begin its annual nuclear exercise on Monday, alliance Secretary General Mark Rutte said on Thursday, against a backdrop of heightened nuclear rhetoric from Russian President Vladimir Putin.
F-35A fighter jets and B-52 bombers will be among some 60 aircraft from 13 nations taking part in the Steadfast Noon exercise, hosted by Belgium and The Netherlands, NATO officials said.
”In an uncertain world it is vital that we test our defence and that we strengthen our defence so that our adversaries know that NATO is ready, and is able to respond to any threat,” Rutte said in London following meetings with Prime Minister Keir Starmer and Ukrainian President Volodymyr Zelenskiy. Läs artikel

«Seiersplanen» som fordunstet, politikus.no

Arne Bård Dalhaug, pensjonert generalløytnant,

Selv uten en raskt eskalerende krig mellom Israel og Hizbollah var muligheten hele tiden stor for at Zelenskyjs «seiersplan» skulle renne ut i sanden uten å skape noen politisk effekt i USA eller andre steder. Planens store svakhet er at den først og fremst er basert på at andre land skal treffe kraftfulle beslutninger til Ukrainas favør, og dermed blir Ukrainas frihetskamp avhengig av «hendelser som finner sted langt fra frontlinjen».
«Seiersplanen» viste seg å inneholde lite nytt og fokuserte istedenfor på velkjente temaer som blant annet at Ukraina ønsket flere langtrekkende våpensystemer og at alle restriksjoner på bruk av disse mot mål inne i Russland skulle oppheves.
Målsetningen med hele «seiersplanen» er å styrke Ukrainas militære stilling på en slik måte at Putin presses til forhandlinger i god tro, og det i ganske nær fremtid. Läs artikel

Norske soldater skal bidra i ny Nato-styrke i Finland, tv2.no

– Dersom dette stemmer, vil det være en ganske ny situasjon, sier professor Håkon Lunde Saxi ved Forsvarets stabsskole.

Han kommenterer nyheten om at Norge er i forhandlinger om å bidra med en bataljon til en ny Nato-styrke som skal opprettes i Nord-Finland. En bataljon kan variere fra 400 til 1200 soldater. Norge bidrar i dag med en kompanistridsgruppe på rundt 150 personer i Litauen.

– Å binde opp en bataljon i Finland vil være en betydelig forpliktelse for Norge. Det vil være krevende. Sannsynligvis vil Norge med dette ikke klare å opprettholde bidraget i Litauen, sier Saxi til TV 2.

Det er Norge, Sverige, Storbritannia og USA som ifølge den finske avisen Iltalehtis kilder er bedt om å bidra med bataljonsstridsgrupper til en felles fremskutt landstyrke (Forward Land Force, FLF) i Lappland. Läs artikel

Finland delta i Nato-uppdrag: Fighters till Island, fartyg till Östersjön, hs-fi

Nästa år deltar Finland i Natos så kallade fredsbevarande uppdrag med två fartyg från flottan och en flygsektion upp till fem stridsflygplan från försvarsmakten, säger försvarsministeriet.

Marinen ansvarar för Natos permanenta sjöstöd och operativa åtgärder i Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten.

Finland deltar i Natos luftförsvars så kallade Air policing-uppdrag på Island, nordöstra Atlanten och Ishavet.

”Genom att aktivt deltagande i NATOs fredstida  kommuniserar vi alliansens enhet och visar beredskap och försvarsförmåga. ”Att delta är av de sätt som Finland stöder alliansens agenda för att stärka säkerhetsmiljön”, säger försvarsminister Antti Häkkänen (KOK) i ett pressmeddelande. Läs artikel

Farligt tyst om vad Nato faktiskt innebär för Sverige, etc.se

Ali Esbati

Den senaste gästen i Financial Times fredagsintervju ”Lunch with FT” är nyss avgångne Nato-chefen Jens Stoltenberg. Som den fullblodskommunikatör Stoltenberg är, har han valt cafeterian på Utøya som restaurang. Intervjun inriktas helt på Rysslands invasion av Ukraina.

Kina nämns inte alls. Det skiljer sig från när norska NRK:s utrikesreporter Yama Wolasmal (vars intervju i april med den israeliske talespersonen David Mencer fick stor internationell spridning) nyligen ställde en del mer kritiska frågor till Stoltenberg.

Stoltenberg var då märkbart obekväm med att konkretisera den upptrappade retoriken om “hot mot vår säkerhet och våra värderingar” från Kina, när Wolasmal ville ställe “kontrollfrågor” om vilka länder Kina invaderat de senaste 40 åren (noll) och vilka utländska militärbaser Kina upprätthåller (en, i Djibouti). […]

Är det rimligt att Sveriges ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen underordnas USA:s aggressiva positionsförsvar? Ska svensk militär förmåga inriktas på att värna svensk territoriell integritet eller vara en bricka i en strid om Sydkinesiska havet? Hur kommer ett semi-militariserat handelskrig med Kina att påverka den exportorienterade svenska industrin? Läs artikel

Svenska styrkor till Natos och andras förfogande i fred och krig

Utgivarna

Regeringen föreslår i en proposition att Sverige ställer väpnade styrkor till Natos förfogande. Det gäller markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan. Beslutet skall gälla till och med 31 december 2025.

Syftet anges vara att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Eftersom det handlar om att sätta in svenska militära förband utomlands krävs beslut i riksdagen.

Det finns ingen begränsning till att insatsen av styrkorna enbart gäller fredstid och heller ingen begränsning vad gäller uppgifterna. Det framgår av propositionen att styrkorna också kan sättas in i militära insatser för försvar av allierade i krig.

Även insatser som från början är tänkta att vara avskräckande i fredstid kan bara alltför lätt övergå till militära krigsoperationer om en allierad dras in i krigiska förvecklingar där omständigheterna kan vara mer eller mindre klara.

En svensk markstyrka på 600 anställda soldater och officerare, som kan ökas till 1000, skall planeras för stationering i Lettland. Det svenska förbandet avses vara baserat utanför Riga i Lettland och kunna verka även i andra frontstater som Estland, Litauen och Polen.

Detta anges som exempel på var svenska styrkor kan komma att sättas in. Att svenska styrkor avses komma att verka även i en annan frontstat som har en lång gräns mot Ryssland, nämligen Finland, behandlas inte i propositionen men är ett projekt under utveckling.

Läs mer

Dessa Länder ansluta sig till Finlands NATO-styrka, iltalehti-fi.

Internationella militära och säkerhetspolitiska källor berättar för Iltalehti vilka länder som skickar sina soldater till Natos styrkor för att etablera sig i Finland.

Sverige tar rollen som ramstat i den FLF-styrka som ska etableras i Finland. Staben kommer därför att ledas av en svensk brigadgeneral eller överste. […]

För att Sveriges ledarroll ska bli trovärdig kommer svenskarna att placera en bataljon, eller cirka 800 soldater, i FLF. Ovanpå detta kommer de svenska stabsofficerarna.

FLF-styrkan som ska estableras i Finland arbetar under Norfolks högkvarter i USA. Läs artikel