De 100 största företagens intäkter från försäljningen av vapen och militära tjänster uppgick till 632 miljarder dollar under 2023. En ökning med 4,2 procent jämfört med 2022, enligt nya data publicerade idag av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). Siffrorna finns tillgängliga på: www.sipri.org.
Ökade intäkter från vapenförsäljning ses i alla regioner, med särskilt kraftiga uppgångar bland företag baserade i Ryssland och Mellanöstern. Generellt svarade mindre producenter mer effektivt på de nya krav som kom med krigen i Gaza och Ukraina, de växande spänningarna i Ostasien och upprustningsprogrammen på andra håll.
Företagen på SIPRI Top 100 ökade produktionen och stärkte sina arbetsstyrkor Under 2023 ökade många vapenproducenter sin tillverkning som svar på den kraftigt stigande
efterfrågan. De totala intäkterna för Top 100-listans företag steg igen efter en nedgång under 2022.
Nästan tre fjärdedelar av företagen ökade sina intäkter från ett år till ett annat. Det kan noteras att de flesta företag som ökade sina intäkter återfanns på nedre halvan av listan. Läs pressmeddelande
Redaktionen
Security Council Split over Russian Federation’s Mid-range Ballistic Strike, Ukraine’s Use of Western-supplied Long-range Missiles, un.org
“In recent days, we have seen alarming signs of further escalation in this already explosive war,” said Miroslav Jenča, Assistant Secretary-General for Europe, Central Asia and the Americas in the Departments of Political and Peacebuilding Affairs and Peace Operations, pointing to a strike on 21 November of an industrial area in the Ukrainian city of Dnipro, by a Russian intermediate-range ballistic missile. According to Ukrainian authorities, the missile, which was equipped with six warheads, took only 15 minutes to arrive from the launch site in the Astrakhan region of the Russian Federation, 1,000 kilometres away from Dnipro city, he said.
Hours after the strike, the President of the Russian Federation confirmed that Moscow had tested a new conventional intermediate-range missile called “Oreshnik”, in response the use of Western supplied long-range missiles by the armed forces of Ukraine against the territory of the Russian Federation, indicating that it would continue to test the new missile in combat. “The use of ballistic missiles and related threats are a very dangerous escalatory development,” Mr. Jenča said, urging all parties to take immediate steps to de-escalate the situation. Läs pressmedelande
”Det nya militära avtalet med USA urholkar Sveriges suveränitet.” sydsvenskan.se
Avtalet om ett förstärkt bilateralt militärt samarbete med USA, Defense Cooperation Agreement, DCA, som trädde i kraft i mitten av augusti ger bland annat USA rätt att använda ett antal svenska militära baser, hamnar och flygplatser utan möjlighet till full insyn. Avtalet innehåller också otydligheter när det gäller utplacering av kärnvapen på svenskt territorium. Det nya militära avtalet med USA urholkar Sveriges suveränitet. […]
Sveriges nya säkerhetspolitik befinner sig på ett sluttande plan som innebär att svensk militär kan behöva agera långt utanför Natos gränser. Som en konsekvens av USA:s krav på en jämlikare ansvarsfördelning måste Sverige också bereda sig på att exempelvis delta i militära aktiviteter i Sydkinesiska sjön till stöd för USA i utbyte mot dess fortsatta engagemang i Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson (M) har härvidlag deklarerat att ”vi har en hemläxa att göra”. Läs artikel
Senegal: President Diomaye Faye Asks France to Close Its Military Bases, themaghrebtimes.com
Senegalese President Bassirou Diomaye Faye announced the decision in an interview with AFP, stating that the presence of French troops is incompatible with his country’s sovereignty.
This isn’t a break but rather an evolution in the Franco-Senegalese relationship. President Bassirou Diomaye Faye, in an interview with AFP on November 29, 2024, stated that France would need to close its military bases in Senegal, deeming their presence incompatible with his country’s sovereignty. “Senegal is an independent and sovereign nation. Sovereignty does not accommodate military bases in the country,” he clarified.
Elected in March on the promise to restore his country’s sovereignty, the Senegalese president emphasized that this was not an act of “rupture” but rather advocated for a “renewed partnership” with France, the former colonial power and historical ally. Läs artikel
General Fleischer. Triumf, tragedie og kampen om ettermælet, stratagem.no
Nylig kom historiker og professor emeritus ved Norges arktiske universitet – Tom Kristiansen – ut med en ny bok. Kristiansen er blant landets fremste militærhistorikere, med mellomkrigstiden og 2. verdenskrig som spesialfelt.
Carl Gustav Fleischer var den norske helten fra Narvik. Ifølge standardfortellingen, som Kristiansen korrigerer nokså mye på, var Fleischer ikke bare generalen som ikke bøyde av for tyskerne, men som påførte tyskerne deres første nederlag i krigen ved å frigjøre Narvik fra tyskernes okkupasjon. Senere ble han tvunget med i eksil til Storbritannia, forbigått i utnevnelsen som forsvarssjef da regjeringen re-innførte det embetet tidlig i 1942, før han så tok sitt eget liv i skam i desember 1942 i Canada. […]
Han nyskriver på sett og vis Fleischers historie ved å vise at generalen på tampen av felttoget og i eksil gjorde tre grove feilvurderinger; 1) den første ved å protestere hardt (og lenge) da regjeringen (og general Otto Ruge) la om kommando-ordningen da de kom til Nord-Norge, slik at Fleischer ble mer direkte underlagt Forsvarssjef Ruge; 2) dernest ved å sende et notat direkte til Kongen før han og regjeringen dro i eksil der Fleischer argumenterte for at Kongen og regjeringen ikke burde dra, men heller forhandle fram en fredsordning med tyskerne. I notatet som Fleischer altså ikke sendte tjenestevei, men direkte til Kongen, hevdet han at Kongen og regjeringen ved å dra i eksil kunne miste sin rettmessige rolle som Norges Konge og regjering; 3) dernest ved å protestere en rekke ganger på eksil-regjeringens prioritering av Handelsflåten, Marinen og flyvåpnene fremfor Hæren, som Fleischer mente heller ikke burde drive med sabotasjeaksjoner (i form av blant annet det kjente Lingekompaniet). Läs anmälan
Natos kärnvapenchef om Putins hot: ”Fungerar inte”, dn.se
[…] Nato har inga egna kärnvapen. USA är den stora kärnvapenmakten, och har placerat ett antal kärnvapen i flera europeiska länder inom det som kallas ”nuclear sharing”. Enligt finska forskare kan det röra sig om 100 till 150 vapen.
Alliansens företrädare talar aldrig om exakta positioner och förmågor, men amerikanska forskare har pekat mot att USA:s utlånade kärnvapen finns på flygbaser i Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och tidigare även Turkiet.
Storbritannien ingår också i Natos kärnvapengrupp, men Frankrike har valt att stå utanför – även om deras kärnvapen också anses bidra till avskräckningen.
– Vi håller på att modernisera våra nukleära förmågor just nu, säger Jim Stokes.
Det handlar bland annat om att göra fler av stridsflygen F-35 redo att kunna bära kärnvapen. Dessutom håller USA på att modernisera de B61-bomber som finns på baserna i Europa.
Nato tittar samtidigt på den nya, ryska kärnvapendoktrinen för att se hur den påverkar säkerhetsbalansen.
– Vår bedömning är att det finns några viktiga förändringar. Den försöker bredda de situationer där Ryssland kan använda sina kärnvapen, säger Stokes. Läs artikel
USA lägger om utrikespolitiken, friatider.se
Nu har Donald Trump slutligen annonserat sin strategi för att avsluta kriget i Ukraina – genom att utse sin tidigare säkerhetsrådgivare Keith Kellogg till särskilt sändebud för Ukraina och Ryssland. Utnämningen innebär en avgörande kursändring i USA:s utrikespolitik, skriver CNN.[…]
Kellogg, som tidigare arbetat nära Trump i hans första administration, har emellertid andra ambitioner än krig. Han har redan lagt fram en konkret fredsplan i en rapport för den konservativa tankesmedjan America First Policy Institute och den planen innebär en snabb vapenvila, frysta frontlinjer och nya förhandlingar med Ryssland.
Keith Kellogg beskriver kriget som en ”kris som kunde ha undvikts” och anklagar Biden-administrationen för att ha gett otillräckligt stöd till Ukraina i inledningen av kriget. Men nu vill han i korthet att frontlinjerna fryses genom en vapenvila och att förhandlingar påbörjas mellan parterna. För att få Ryssland till förhandlingsbordet föreslås lättnader i sanktionerna, dock endast i utbyte mot ett ”omfattande och verifierbart” fredsavtal. Ukraina ska samtidigt få fortsatt stöd från USA, men enbart i den utsträckning att landet kan försvara sig och förhindra ytterligare ryska framryckningar.
Det finns också en avgörande hake: Ukraina ska ge upp sina ambitioner om Nato-medlemskap på obestämd tid – en central del av Rysslands krav.
Dessutom ska landet endast försöka få tillbaka sina ryskockuperade områden genom diplomati, och inte på militär väg. Läs artikel
Forsvaret mangler soldater i en urolig tid, nationen.no
På det 38 NordiskeMilitære Kameratforeningers stevne i Finland i 2022 ble jeg fortalt at Finland på kort tid kunne mobilisere 1,8 mill. soldater, mens NATO-landene Norge og Danmark hver kunne kanskje klare å stille 20–25 tusen.
De relativt få soldater Norge i dag kan mobilisere skyldtes at forsvaret og myndighetene fra 1990-tallet har latt verneplikten «sove».
I dag blir 7 av 8 unge i vernepliktig alder fritatt for den militære førstegangstjenesten. Det vil si at bare 12 prosent av årskullet fullfører førstegangstjenesten. Noen slipper også å møte til sesjon, og blir kanskje heller ikke mobdisponert? […]
Statsbudsjettet legger opp til at Norge skal kjøpe flere av de 52 bestilte F-35 kampflyene, nye tyske ubåter, erstatte fregatten KNM «Helge Ingstad» (som forliste) m.m. Imidlertid, nesten som en motsigelse, skal antall soldater neste år øke med moderate 400.
Penger til forsvaret følges opp i langtidsplanen. I de neste 12 årene fram til 2036 skal forsvaret få nye 600 milliarder kroner. Men takten i flere soldater øker fortsatt meget moderat.
I de neste 12 årene fram til 2036 skal antall vernepliktige øke med 4000, slik at det i 2036 blir 10.000 vernepliktige, eller 20 prosent av dagens årskull. Selv om den sikkerhetspolitiske situasjon er foruroligende og budsjettet til forsvaret svulmer, skal vel 80 prosent av de i vernepliktig alder fritas fra den militære førstegangstjeneste. Dette er veldig rart. […]
For det tredje vil en alminnelig verneplikt – som vil si at alle borgere skal bidra til forsvaret av landet, uavhengig av sosial status og bakgrunn – skape en følelse av rettferdighet, fellesskap og nasjonal enhet som vil styrke motstandsevnen i en situasjon hvor vår frihet og uavhengighet trues.
Om ikke dette er gode nok argumenter for å øke antall vernepliktige, kan vi også vise til et økonomisk moment: Vernepliktige soldater er en billig produksjonsfaktor, særlig sammenlignet med moderne våpenteknologi, når en skal ruste opp forsvaret. Flere vernepliktige i vårt forsvar vil følgelig gi til et mer kostnadseffektivt forsvar. Läs artikel
Personalsiffror, forsvarsmakten.se
Kommentar:
Försvarsmaktens siffror om personal i försvaret visar vad som sedan länge varit känt: vi har ett litet yrkesförsvar och saknar ett territorialförsvar för hela landet.
Av försvarets 26 000 personer utgör hela 10 000 av tidvis tjänstgörande som har en civil huvudarbetsgivare. Till detta skall läggas värnpliktiga som trots ansträngningar under flera år fortfarande inte uppgår till mer än högst 8000. Ett försvar för hela landet kräver allmän värnplikt vilket diskuteras i flera av våra grannländer och där Finland är ett exempel att ta efter. (Utgivarna)
Försvarsmaktens anställda indelas i kontinuerligt tjänstgörande personal (anställd personal som har Försvarsmakten som huvudarbetsgivare) respektive tidvis tjänstgörande personal (anställd personal som har en annan huvudarbetsgivare eller som studerar men som tjänstgör hos oss periodvis). Förutom anställd personal finns det också kvinnor och män som har tecknat tjänstgöringsavtal med oss. Sådan personal finns främst inom Hemvärnet.
Den kontinuerligt tjänstgörande personalen utgörs av omkring 9 700 yrkesofficerare, och cirka 5 700 heltidsgruppbefäl, heltidssoldater, heltidssjömän, samt cirka 10 200 civila arbetstagare.
Systemet med tidvis tjänstgörande personal och personal med tjänstgöringsavtal är unikt för oss. Dessa två personaltyper arbetar främst hos oss under övningar eller militära operationer, men återgår sedan till sin huvudsakliga civila verksamhet. Läs pressmeddelande
Western Military Capability in Northern Europe 2024, foi.se
In Finland, NATO has not revealed which countries will be tasked to contribute to a forward presence or to reinforcements. As Finland, with a good margin, would be able to mobilise at least two mechanised brigades and one infantry brigade within 30 days, the division requirement is probably already filled. Together, the US, Norway, and Sweden would likely be able to provide rapid reinforcements consisting of at least one brigade. However, it is worth remembering that Sweden is also required to reinforce Latvia, that Norway only has one mechanised battalion available within 30 days, and that the US has other commitments across the Euro-Atlantic area.
Whether and how NATO planners have resolved this is naturally excluded from public view. The 2018 NRI ( NATO Readiness Initiative) required the Alliance to have 30 mechanised battalions ready within 30 days in 2020. Our assessment suggests that the 12 assessed allies, relevant for deterrence and defence in Northern Europe, could assemble approximately 27 battalions after subtracting the US, Swedish, and Finnish contributions (as they were not counted in the 2018 NRI). Assuming other allies would be able to provide a few battalions, this means that NATO may fulfil the 2018 readiness requirement, but around 4 years after its due date and in a worsened security situation. On burden sharing, our assessment suggests that the US provides approximately 45 percent (37 out of 83) of the mechanised and infantry battalions. The Alliance thus appears to fulfil its formal NDPP-related burden-sharing requirement in the land domain, at least for Tier 1 and 2 land forces. Läs rapporten
Perspektiv på Sverige och Nato: DCA-avtalet – stort beslut på bräcklig grund, manskligsakerhet.se
[…] Avtalet är alltså oklart rörande vem som har sista ordet. Om det sitter en ansvarsfull regering i Washington kommer DCA säkert att tillämpas i samförstånd, men avtalstexten har betydelse om det blir meningsskiljaktigheter. I yttrandet noterade vi att våra nordiska grannar på flera punkter fått in tydligare skrivningar i sina motsvarande avtal med USA (3). T ex klargörs i avtalet med Norge på två ställen den norska inställningen till kärnvapen och permanenta baser; det står tydligare i det norska avtalet att alla aktiviteter och all förhandslagring ska ske efter konsultationer med Norge; och Norge förbehåller sig rätten att pröva inresa för amerikansk personal (4).
Av detta får man intrycket att de svenska förhandlarna inte velat irritera amerikanerna. Det är förståeligt att regeringen ville ha ett avtal snabbt på plats, givet kriget i Ukraina, svårigheterna att komma in i Nato och risken att en president Trump inte skulle vara så intresserad av att ingå ett avtal med Sverige. Jag har dock svårt att se att förhandlingarna skulle ha försenats nämnvärt om Sverige t ex hade föreslagit skrivningar som våra nordiska grannländer, och framförallt Norge, redan fått accept för.
En annan punkt som vi pekade på i yttrandet på var att det inte fanns någon förklaring till varför avtalet behövdes eller hur det skulle tillämpas i vårt försvar. Inte heller Försvarsberedningens slutrapport Ds 2024:6, april 2024, klargjorde detta. Ett FOI Memo på drygt sex sidor, skrivet av Robert Dalsjö, lägger ut texten något (5). Där sägs bl a följande:
En basering i Sverige skulle … underlätta för genomförandet av stora och komplexa flygoperationer som är något av ett amerikanskt trumfkort. Det är fullt möjligt att det viktigaste bidrag Sverige skulle kunna ge till en allierad seger vid ett krig i närområdet vore att i stor skala erbjuda basering för taktiska flygstyrkor från andra Natoländer.
Utan att ha militär expertis vågar jag anta att en sådan basering skulle göra orter i Sverige till prioriterade mål på ett tidigt stadium av ett ryskt angreppskrig i Östersjöregionen och dessutom till attraktiva mål för sabotage i ett skymningsläge. Läs artikel
Joint statement, Nordic-Baltic Summit at Harpsund, government.se
We, the Heads of Government of Denmark, Estonia, Finland, Latvia, Norway, Poland, and Sweden met today in Harpsund, Sweden, at a pivotal time for our security. As a result of this Summit, all the leaders of the Nordic-Baltic countries and Poland, have agreed the following:
We are determined to shoulder our responsibility for Euro-Atlantic security as we face grave security threats and challenges. We are united by a shared perception of threats and readiness to do what is needed to counter them. The transatlantic bond is indispensable, and we will increase our collective efforts to keep ourselves and all our Allies safe. […]
Ukraine’s courage and resilience will be backed by strong and steadfast support by our countries whereby military assistance is an integral part. We encourage others to do the same.
We support the Ukrainian Victory Plan. We are committed to a comprehensive, just and lasting peace for Ukraine, and its full European and Euro-Atlantic integration. […]
We will work together to constrain, contest and counter Russia’s aggressive and highly confrontational actions as well as to ensure its full international accountability for the crime of aggression. Together with our Allies, we are committed to strengthening our deterrence, and defence, including resilience, against conventional as well as hybrid attacks, and to expanding sanctions against Russia as well as against those who enable Russia’s aggression, thus threatening our common security. Läs uttalandet