Kunnskapsløst om atomvåpen, forsvaretsforum.no

[…] Espen Barth Eide hadde i det minste anstendigheten til å ikke le.

«Skal du ha en verden uten atomvåpen, så må du ha en balansert nedrustning. Ingenting i dagens situasjon åpner for det, men det er et mål for Norge og Nato på sikt», svarte vår utenriksminister.

Ifølge Eide er det altså når risikoen for atomkrig er høyest, at vi kan gjøre minst for nedrustning. Norges spagatpolitikk er den ekte spøken, for premisset om at man må ha en «balansert nedrustning» fordekker flere viktige saker.

Først, så har vi ikke tid til å vente på det Eide vurderer som riktig tidspunkt for nedrustning. Videre er det ingenting ved en norsk signatur av FNs atomvåpenforbud som ville hindret Nato fra å forsvare Norge. Det har dessuten aldri vært troverdig at USA skal risikere atomangrep mot Chicago for Finnmarks skyld. Läs artikel 

ÖB: Putin redo bruka våld ”när som helst”, aftonbladet.se

Samtidigt som Försvarsmakten rustar upp, följer man från högkvarteret på Lidingövägen Rysslands uppbyggnad av krigsmakten.

– Den är intressant, för den skapar naturligtvis olika grader av handlingsfrihet, säger Michael Claesson.

Men det innebär inte att krig automatiskt följer av att Ryssland når en viss nivå, menar han.

– Ryssland är berett att använda militärt våld när som helst. Och man har tillräcklig förmåga för att åstadkomma skada i väst alldeles oavsett den här bedömda industriella tillväxten.

– Men det är klart att jag ser att det finns en lång rad olika skäl att säga att det är väldigt många pilar som pekar åt fel håll globalt just nu. Jag är också lika noga med att säga att det finns ingenting i det resonemanget som med någon slags automatism leder till krig eller militär konflikt.

Hotet mot Sverige är inte i första hand en stor markinvasion, säger han. Det handlar snarare om hybridhot riktade mot samhällets sårbarheter eller, i andra änden av skalan, någon typ av militär konventionell förmåga, till exempel långräckviddig precisionsbekämpning.[…]

Mer produktion behövs både för att bygga Sveriges krigsförband och för att stödja Ukraina med materiel.

Försvarsmakten har inte mycket mer att skänka bort från förråden, vilket fått försvarsministern att signalera att stödet nu rör sig från ”donation till produktion”. […]

– Det finns fortfarande många knappar att trycka på för att skapa bättre och starkare förutsättningar för att komma till någon form av avgörande, säger Michael Claesson.

En av knapparna är att ge Ukraina rätt att använda västliga långräckviddiga vapen mot mål i Ryssland.

För ÖB är det självklart att Ukraina borde få den tillåtelsen.

– Ja, om vi menar allvar med att stödja Ukraina så behöver man gå den vägen. Den svenska regeringen sätter inga begränsningar för den materiel vi stödjer med. Läs intervjun

Amerikanske styrker skjøt ned iranske missiler, vg.no

– Amerikanske marinefartøy deltok sammen med israelske luftforsvarsenheter i å skyte ned innkommende missiler.

Det sa den nasjonale sikkerhetsrådgiveren, Jake Sullivan, i pressekonferansen.

– President Biden og visepresident Harris overvåket angrepet og responsen fra Det hvite hus’ situasjonsrom, sammen med sitt nasjonale sikkerhetsteam, både fysisk til stede og fjernkoblet, sa han videre. Han også at de samarbeider med IDF og israelske myndigheter for å vurdere skadeomfanget.

Videre sier han at de ikke har fått noe informasjon om noen dødsfall som følge av det iranske missilangrepet mot Israel. Det har kommet meldinger om at de iranske missilene også skal ha truffet områder og sivile på Vestbredden.

– Vi følger rapportene om en palestinsk sivilpersons død i Jeriko på Vestbredden, sier rådgiveren. Läs artikel

Regeringen gør klar til at sende aftale om amerikanske soldater på dansk jord til debat, altinget.dk

Folketingsmedlemmerne skal i den kommende samling blandt andet diskutere aftalen om et forsvarssamarbejde mellem Danmark og USA, som skal gøre det nemmere og mere smidigt for USA at stationere amerikanske soldater og fly på dansk jord.

Aftalen blev indgået i december sidste år og nu er den ved at blive omsat til et lovforslag, som regeringen planlægger at fremsætte i folketingssalen i februar næste år.

Det fremgår af det såkaldte lovprogram, som SVM-regeringen fremlagde tirsdag i forbindelse med Folketingets åbning. Läs artikel

Ny era för försvar och utrikespolitik i EU, europaportalen.se

Under nästa EU-kommission ska en ny europeisk försvarsunionen tas fram och det första förslaget lovas redan inom hundra dagar. Man vill samtidigt se en större enighet i EU:s gemensamma utrikespolitik och fortsatt fokus på utvidgningen av unionen. […]

När det gäller försvar planerar kommissionen att skapa en europeisk försvarsunion och investera mer i gemensam militär utrustning. De vill också fortsätta utvidgningen av EU, men betonar att nya länder ska uppfylla alla krav innan de kan gå med. […]

Ursula von der Leyen vill skapa en ”verklig europeisk försvarsunion”. EU måste enligt henne spendera mera, bättre och europeiskt. Inom de första hundra dagarna från det att de nya kommissionen kommit på plats ska en så kallad vitbok om framtiden för europeiskt försvar tas fram. Den ska ge en övergripande bild av Europas framtida försvarsbehov och hur dessa ska mötas, med fokus på gemensamma investeringar och beredskap för olika scenarier. Den ska också syfta till att skapa en gemensam förståelse och vision för försvaret bland olika aktörer i EU. Läs artikel

Indopacifiska regionen allt viktigare i en stormig omvärld, regeringen.se

Kommentar: Regeringen skriver idag på sin hemsida att man nu offentliggör  en försvarspolitisk inriktning för samarbete mellan Sverige och länder i den indopacifiska regionen.

Detta framkom dock redan den 25 juli av en artikel i DN och som kommenterats på den här sajten  varför  regeringens pressmeddelande idag ter sig  besynnerligt.

Säkerheten i den euroatlantiska och den indopacifiska regionen blir allt mer sammanlänkad. Regeringen presenterar nu en försvarspolitisk inriktning för samarbete mellan Sverige och länder i den indopacifiska regionen.

Den indopacifiska regionen, det vidsträckta och tätbefolkade område som spänner från Afrikas östkust via Indiska oceanen och arkipelagerna i Sydostasien till ö-nationerna i Stilla havet, har de senaste åren fått en central försvarspolitisk och militär betydelse.

Den regionala utvecklingen präglas i allt högre utsträckning av dynamiken mellan Kina och USA. Kinas auktoritära utveckling och fördjupade samarbete med Ryssland, liksom USA:s resursprioritering mellan Europa och den indopacifiska regionen, inverkar på det säkerhetspolitiska läget i Europa. Den euroatlantiska regionen, inklusive Sverige, skulle påverkas negativt av konflikter i den indopacifiska regionen. Läs pressmeddelande

Läs dokumentet om inriktningen.

Involver Stortinget! klassekammpen.no

Et utvalg oppnevnt av Stortinget har vurdert om det er behov for å endre Grunnlovens paragrafer om norsk krigsdeltakelse i utlandet. Utvalgets rapport ble omtalt i Aftenposten i går. Et flertall i utvalget ønsker å endre paragraf 25 og 26 slik at regjeringen i framtida må ha Stortingets samtykke til å sende norske styrker utenfor rikets grenser, med mindre det er tvingende nødvendig for å forsvare landet. Flertallet i utvalget består at stortingsrepresentant for SV Audun Lysbakken, dommer Åsne Julsrud og professor i statsvitenskap Siri Gloppen. Mindretallet, bestående av stortingsrepresentant for Høyre Ine Eriksen Søreide og statssekretær i UD Eivind Vad Petersson (Ap), vil bare at Stortinget skal involveres «dersom det medfører en vesentlig svekkelse av rikets forsvar».

Søreide og Petersson mener dagens lovtekst og praksis har fungert godt i over hundre år. Det kommer, som alltid, an på hvem du spør. De siste 20 årene har norske styrker blitt sendt til kriger i Afghanistan, Irak og Libya. Dette er kriger som har hatt syltynn begrunnelse og katastrofale konsekvenser både for landene det gjelder og den globale tilliten til Nato-land. Den norske deltakelsen i Libya-krigen førte til regimeskifte i landet, og beslutningen om å sende norske bombefly ble fattet på kortest mulig tid over sms. Det er ikke godt å si om avgjørelsen om å delta i bombingen hadde blitt annerledes om den måtte innom Stortinget. Det er likevel vektige grunner for å unngå at så alvorlige beslutninger blir tatt uten å involvere nasjonalforsamlingen i framtida. Kanskje vil regjeringen da måtte svare ut kritiske spørsmål og tenke seg om noen ekstra ganger før den sender norske soldater inn i konflikter. Läs artikel

Stoltenberg: It’s for NATO allies to decide whether Ukraine can be invited to alliance with temporarily occupied territories, interfax.com

As soon as on Tuesday, October 1, the official ceremony of handing over NATO Secretary General powers to Mark Rutte, who was previously the Prime Minister of the Netherlands.
”It’s for NATO allies to decide exactly how membership should be applied or work for Ukraine, but we all are aware of that. Of course, if we say that the only way for Ukraine to become a member is that the war to end and Ukraine is in full control over the whole Ukrainian territory, then we give President Putin all the incentives to just find a way to continue the war. But my main message is that NATO security guarantees is the way to ensure a lasting and just peace for Ukraine,” Stoltenberg said.
Asked whether part of Ukraine could become a member of NATO, just as was the case of Germany, he said, ”that’s for NATO allies to decide.”
”We have the possibility to decide if we want so. So again, I believe that this could be a way to ensure that when some kind of agreement is reached between Russia and Ukraine, and again it’s for Ukraine to decide what is acceptable, then it can ensure that it stops there. And of course, that’s for NATO allies to decide whether Article 5 guarantees can apply for parts of the Ukrainian territory,” the Secretary General said.
He also emphasized that ”it’s for Ukrainians to decide what are the conditions for negotiations and what are conditions for an acceptable solution.”
At the same time, Stoltenberg said that ”if there is an agreement on a line, then, of course, we need to make sure that the war really stops there.” Läs  artikel

Det andra Libanonkriget 2006

Rolf Andersson

Vi publicerar här kapitlet ur boken Lagen mot krig (sid 157 -163) som behandlar Libanonkriget 2006.

Likheterna med det pågående Libanonkriget är flera. Då säkerhetsrådet 2006 diskuterade kriget stöddes Israels rätt till självförsvar av  USA, EU, Kanada, Australien, Brasilien och vissa andra stater medan Arabförbundet med 22 medlemmar, liksom Kina, Iran, Kuba fördömde Israels aggression. Sammanfattningsvis var en majoritet av stater för Israels anspråk på rätt till självförsvar medan många samtidigt kritiserade Israel för att använda oproportionerligt våld med också många civila offer.

Den svenska regeringen erkände Israels rätt till självförsvar men fördömde landets användning av oproportionerligt våld.  ”Israels offensiv mot Libanon har inneburit en helt oproportionerlig våldsutövning. Regler om att skydda civila har åsidosatts på ett utmanande sätt. Det strider mot folkrätten och riskerar orsaka en utbredd bitterhet som försvårar freden.” (Dåvarande statsminister Göran Persson)

Utgivarna

Det andra Libanonkriget 2006

Rolf Andersson

Israel drog år 2000 tillbaka sina trupper från södra Libanon. En av FN övervakad gräns, ”the Blue Line”, drogs upp mellan länderna, och förhållandena var relativt stabila under en lång period, även om det förekom vissa gränsincidenter och andra konfrontationer.
Uppfattningarna går isär om vad som orsakade det krig, det s.k. andra Libanonkriget, som utlöstes den 12 juli 2006. Rent faktiskt var det ett krig mellan staten Israel och paramilitära styrkor, som var knutna till Hizbollah och opererade utifrån Libanons territorium, men kriget drabbade stora delar av Libanon extremt hårt. Vid tidpunkten för krigsutbrottet hade Hizbollahs politiska gren ett tiotal platser i parlamentet och två minoritetsposter i regeringen. Hizbollah utövade ett starkt inflytande i södra Libanon.

Läs mer

Seniorforsker: Mette Frederiksen springer ud som Kina-høg og udfordrer Lars Løkkes pragmatiske linje,

Fra sidelinjen på FN’s generalforsamling i New York trådte Mette Frederiksen ind i rampelyset med sit skarpt formulerede krav om at holde Kina ansvarlig for dets støtte til Ruslands krigsindsats.

Den danske statsminister tilføjede til Politico, at ”vi har prøvet (…) at have normalt samarbejde [med Kina] (…) men vi kan ikke længere tillade os selv at være naive”. Tidligere på måneden advarede hun i Financial Times om faren ved, at Europa bliver afhængig af kinesisk teknologi.

Fredag kunne Udenrigsministeriet overraskende annoncere, at Lars Løkke Rasmussen havde indgået en aftale med Kinas topdiplomat Wang Yi om at ”implementere visumfri rejse for danskere, der besøger Kina”. […]

Den danske statsministers verbale angreb på Kina synes nemlig at underminere den mere pragmatiske linje, som udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen har praktiseret over for kineserne. […]

Også i et bredere europæisk perspektiv har politikerne den senere tid haft travlt med at pleje relationerne til den kinesiske regering.

Den spanske premierminister, den polske præsident og den norske statsminister har alle lagt vejen forbi Beijing i løbet af september, hvor de i øvrigt ligeledes har sikret sig visumfri adgang til Kina for deres borgere. Samtidig arbejdes der på højtryk i EU’s maskinrum for at sikre en eller anden form for kompromisløsning omkring de bebudede straftoldsatser på kinesiske elbiler for at undgå en eskalerende handelskrig.  Läs artikel

 

ÖB varnar för ryska vapen mot Sverige, tt.omni.se

Michael Claesson är Sveriges nye ÖB.

Han vill sätta mer fokus på de svenska krigsförbanden – och varnar för att Ryssland kan rikta sina vapen direkt mot Sverige.

– Man ska inte utesluta att Ryssland skulle vara beredda att utmana Nato, säger han.

Michael Claesson tillträder som överbefälhavare efter Micael Bydén den 1 oktober. Det sker i vad som brukar beskrivas som det för Sverige allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Försvaret måste nu rusta upp, och det snabbt. […]

För Sveriges del tonar han ner hotet om en stor markinvasion, och pekar i stället på krigföring med hybrida metoder, som cyberangrepp och mot informationsmiljön. Men han varnar också för något som blivit tydligt inte minst i Ukraina: attacker med långräckviddiga robotar mot civila mål.

– Det är ren terrorbekämpning, och den delen är vi definitivt exponerade för.Läs artikel

Milliardinvesteringer og ny spesialstyrke til Ramsund, fremover.no

[…] Blant allierte styrker som har vist økt interesse for Ramsund er amerikanerne.

– Vi ser en økt interesse, særlig fra USA og UK for å trene i Ramsund. Og det gjør de ikke for å være greie mot oss, understreker spesialstyrkesjef Joar Eidheim, og følger opp:

– Når amerikanske styrker bruker treningsfeltet i Ramsund er det fordi det er viktig for beskyttelsen av – eller forsvaret av USA.

Det er altså ikke bare det norske forsvaret som har fått et sterkere nordområdefokus etter den russiske fullskalainvasjonen av Ukraina 24. februar i 2022.

Når amerikanerne seiler og flyr her, er det for at det vil tydelig kommunisere sin evne til å forsvare seg. Det er selvfølgelig gunstig for oss, sier Eidheim. […]

I juni 2022 vedtok Stortinget en avtale om såkalte omforente områder, på engelsk «Supplementary Defense Cooperation Agreement» (SDCA), som inkluderte Ramsund og Evenes der amerikanerne får anledning til å bygge infrastruktur for trening og øving i Norge. Läs artikel