Redaktionen

Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov är på besök i Sverige. Under fredagsmorgonen har han och Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) diskuterat hur de framåt ska samarbeta, och stötta Ukraina.

På pressträffen, som hölls på Karlsbergs slott, berättar Pål Jonson att Sveriges regering kommer bidra med medel för massproduktion av långdistansmissiler- och drönare i Ukraina.

– Detta kommer produceras i Ukraina av ukrainsk försvarsindustri, men finansieras av Sverige.

De kommande två åren kommer Sveriges stöd till Ukraina var 25 miljarder kronor per år. Men på frågan om vad kostnaden för finansieringen av långdistansvapnen kommer att bli ber Jonson om att få återkomma. […]

Under torsdagen avfyrade Ryssland en interkontinental robot mot Dnipro i Ukraina. Ett försök att avskräcka väst från fortsatt stöd till Ukraina, enligt Sveriges försvarsminister Pål Jonson. Men det kommer, enligt honom, inte att ske.

– Er säkerhet är också vår säkerhet, säger han och riktar sig till Ukrainas försvarsminister. Läs artikel

Vill vi starta ett nytt världskrig innan vi förhandlar?

I över två och ett halvt år har svenska folket matats med idén att väst måste och kan ”vinna” över Ryssland. Detta har skett utan några skarpa motfrågor om vad en sådan seger skulle innebära, hur den ska uppnås eller till vilket pris det ska ske. Men strategin att skicka fler och tyngre vapen har nått vägs ände och har inte bara försvagat Ukraina, utan också äventyrat, snarare än stärkt, Europas säkerhet.

De som haft en ärlig blick på kriget i Ukraina har länge insett att det i praktiken kört fast. Trots målet att besegra Ryssland har Ukraina inte förmågan att föra kriget vidare till någon form av ”seger”. […]

Med tanke på vad vi vet om läget i Ukraina så är det självklart att avsikten med att nu plötsligt låta den ukrainska armén använda långdistansrobotar mot mål långt in i Ryssland är att försöka skaffa ett bättre utgångsläge i den förhandling som måste till. Men med all kunskap som finns om krigens dynamik måste man samtidigt fråga sig om man inte ser hur man med detta bidrar till en allvarlig eskalering och varför våra politiker äventyrar allas vår säkerhet på detta sätt när motparten är världens starkaste kärnvapenmakt. […]

Så det är inte bara en farlig och ytterst vansklig strategi att nu trappa upp kriget genom att föra in nya villkor för hur Ukraina kan attackera mål långt in i Ryssland. Genom att fortsätta förlita oss på tyngre vapen istället för att arbeta för ett eldupphör och förhandlingar, riskerar vi av nämnda skäl att inte bara undergräva Ukrainas framtid, utan också vår egen säkerhet. Läs artikel

1,000 days into Russia’s illegal invasion, Sweden’s support for Ukraine remains steadfast. The country has allocated materiel kits to be used in the manufacture of up to 14 Swedish Gripen Es, which will ‘free up’ 14 Gripen C/Ds which would otherwise have been used to source these parts. The Coalition is still advising against donating these Gripens to Ukraine until more progress is made in integrating donated F-16s and Mirage 2000-5Fs. Additionally, Sweden has made no clarification on the timeline of donating its two AEW&C ASC 890 aircraft to Ukraine. […]

Specifically, the Swedish government is “ready to contribute with substantial funding for the mass-production of long-range missiles and drones,” clarified Jonson. Noting that Sweden would be investing via the Danish model, he added that Denmark has been ramping up the production of its own defence equipment by an “impressive amount”. Läs artikel

The Baltic Sea is one of Europe’s most geopolitically sensitive areas, lying at the boundary between NATO nations and Russia. Kaliningrad, in particular, hosts one of the highest concentrations of Russian military forces, including advanced missile systems like the Iskander-M, as well as a significant naval fleet. Aware of Kaliningrad’s strategic importance, NATO appears to be intensifying its aerial monitoring operations in the region to gather intelligence and maintain situational superiority.

Types of Aircraft and Their Operations

The image identifies several types of aircraft involved in the operations:

• Boeing RC-135V (JAKE17): This U.S. aircraft is designed for electronic reconnaissance missions, capable of intercepting enemy communications and radar signals. Its presence indicates an interest in collecting electronic data on Kaliningrad and Russian installations in the Baltic region.
• Lockheed P-3C Orion (HUNTER17): A German aircraft specialized in maritime patrol and anti-submarine missions. Its activity suggests close monitoring of maritime traffic and the possible presence of Russian submarines.
• Northrop Grumman RQ-4B Global Hawk (FORTE13): This U.S. high-altitude drone provides long-range surveillance. Its flight path, close to Kaliningrad and the Belarusian border, underscores the importance of persistent and discreet reconnaissance.
• Boeing E-3 Sentry (MAGIC01): An AWACS radar aircraft that offers a comprehensive overview of the air situation in the region, coordinating allied operations.
• Gulfstream IV Korpen (SVF680): Operated by the Swedish Air Force, this aircraft highlights the involvement of Nordic countries, which until recently were non-NATO members, in regional security efforts. Läs artikel

The Security Council today failed to adopt a text, put forward by its 10 elected members, that called for an immediate, unconditional and permanent ceasefire in Gaza and demanded the release of all hostages, on account of a negative vote cast by a permanent member.

Introducing the draft resolution, the representative of Guyana said the text was prompted by the Council’s deep concern over the catastrophic humanitarian situation in Gaza and a need for an urgent response.  She observed that the release of hostages is one of the most important provisions of the text.  Spotlighting broad consensus, she noted that, while several divergent positions have found a balance in the text, the dominant concern has been to provide a legally binding obligation to end the hostilities.

Although the vote that followed garnered support for the resolution from 14 Council members, the text was not adopted due to a veto cast by the United States.

If adopted, the resolution would have demanded Gaza’s civilian population be given access to basic services, while it would have rejected any effort to starve Palestinians and would have demanded humanitarian assistance at scale.  Further, it would have also demanded the release of hostages, the exchange of Palestinian prisoners and the return of Palestinian civilians to all areas in Gaza, as it would have also underscored that the UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA) remains a backbone of humanitarian response. Läs pressmeddelande

With another two vetoes cast this week in the Security Council — one on a cessation of hostilities in Sudan and one on a Gaza ceasefire — the importance of the “veto initiative” is now “even more profound”, the General Assembly heard today.

In April 2022, the Assembly adopted a resolution on the “Standing mandate for a General Assembly debate when a veto is cast in the Security Council” (document A/RES/76/262), which has come to be described as the “veto initiative”.  Under this plan, the General Assembly shall convene a formal meeting within 10 working days of the casting of a veto by one or more permanent Council members on the situation as to which the veto was cast, provided that the Assembly does not meet in an emergency special session on the same situation. Läs pressmeddelande

Ukraina hade tidigare anklagat Ryssland för att för första gången under kriget ha avfyrat en interkontinental ballistisk robot. Roboten slog enligt Ukraina ner i staden Dnipro i östra Ukraina där den skadade flera byggnader.

Men amerikanska tjänstemän sa att enligt en första amerikansk analys genomfördes anfallet med en ballistisk missil med medellång räckvidd. Och president Vladimir Putin bekräftade uppgifterna i sitt tv-tal. Attacken var enligt presidenten ett svar på ukrainska attacker med amerikanska och brittiska robotar.

Enligt Putin genomförde man tester under stridsförhållanden med den nya roboten.

– Som svar på användningen av amerikanska och brittiska vapen inledde de ryska väpnade styrkorna den 21 november i år en kombinerad attack mot en av anläggningarna inom den ukrainska försvarsindustrin, sa Putin. Läs artikel

De nordiske landene har inngått en samarbeidsavtale som skal gjøre det enklere å forflytte militære styrker raskt og effektivt mellom landene i fredstid, krise og konflikt. – Det er avgjørende at vi er i stand til å ta imot og forflytte allierte styrker gjennom Norden så raskt og effektivt som mulig, dersom det blir behov for det. Utviklingen av militære transportkorridorer vil styrke NATOs forsvar og evne til avskrekking. Det er viktig for Norges sikkerhet, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp)

Avtalen innebærer at landene vil utvikle planer, prosedyrer og systemer for informasjonsutveksling, slik at transporten av tropper, utstyr og forsyninger går smidigere.

En felles nordisk arbeidsgruppe skal kartlegge og foreslå løsninger for hvordan landene i større grad kan samkjøre bestemmelser om grensekryssinger og annet regelverk, samt koordinere tilgangen til militære og sivile transportressurser. […]

– Hvert land vil fortsatt ha full nasjonal kontroll over egne grenser og land- og havområder. Dette er likevel et tydelig uttrykk for at de nordiske landene søker enda tettere sammen om å følge opp sine forpliktelser som NATO-medlemmer for vår felles trygghet, sier Gram. Läs pressmeddelande

[…] The summit’s achievement of consensus on the horror unfolding in the Middle East was also impressive. There has been a wide divide between the Global West and most of the Global South on Israel’s war on Palestine and Lebanon. […]

But the joint statement demanded “the lifting of all barriers to the provision of humanitarian assistance at scale,” strongly backed the “Palestinian right to self-determination,” a two-state solution, and a comprehensive ceasefire in Gaza “in line with UN Security Council Resolution 2735.” On Lebanon, the statement, while not mentioning UNSC resolution 1701 (that has been prioritized by the United States), called for a ceasefire that enabled “citizens to return safely to their homes on both sides of the Blue Line.”

The Russia-Ukraine war was a major point of contention at the 2023 New Delhi G20 summit and nearly torpedoed the 2022 Bali summit. But the delegates at Rio, perhaps chastened by serious obstacles now evident to maximalist positions on both sides of the war, agreed to a modest paragraph on the conflict.

It mainly cited the UN charter and various dimensions of “human suffering.” Preserving sovereignty and territorial integrity, a consistent point of international consensus on Ukraine, was only mentioned in a separate paragraph that addressed all global conflicts. Läs artikel