Syria’s future uncertain amid power struggles, chinadaily.com

International, regional stakeholders vie for control in strife-torn nation

Early signs of some stability and progress in Syria have sparked cautious optimism among observers. However, experts continue to be wary about the country’s uncertain future, and the potential regional and global ramifications of its trajectory.

In a notable development, a coalition of rebel groups appointed Mohammed al-Bashir as the head of an interim government tasked with governing Syria until March 1.Bashir has pledged to establish representative governance and promote religious tolerance.

Bashir said he will bring back millions of Syrian refugees, who were forced to flee their homes during the country’s 13-year civil war. […]

Israel, in particular, appears to be capitalizing on the situation. Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu recently ordered his troops to swiftly seize the demilitarized buffer zone that separated Israel from Syria since the 1974 disengagement agreement. Netanyahu’s office stated that troops would remain slightly beyond the buffer zone for ”strategic reasons”.

The Israel Defense Forces announced on Thursday that it had ”severely damaged” Syria’s air defenses, destroying over 90 percent of identified strategic surface-to-air missile systems. UN experts have strongly condemned Israel’s extensive military operations in Syria, asserting that these actions constitute serious violations of international law. Läs artikel

Regeringen och utskotten är för ett mandat att gå i krig!

Utgivarna

Läsarreaktioner på mandatet att gå i krig

Utgivarna

Vi har fått många frågor och kommentarer om artikeln ”Regeringen och utskotten är för ett mandat att gå i krig” Det gäller främst vilken enighet det finns i riksdagen om utskottens betänkande.

Samtliga partier i utskotten står bakom det gemensamma betänkandet utan några reservationer. Tre särskilda yttranden har avgivits. De går ut på krav på regelbunden rapportering till riksdagen om insatserna ( S),  förbud mot att svenska bidraget  involverar verksamhet som kan inkludera insatser med kärnvapen (V) och att agendan för kvinnor, fred och säkerhet skall vara med i insatsen (V, MP)

Inget av dessa yttranden har något värde vad gäller insatserna som helhet.

Det råder skrämmande nog en enighet över partigränserna om det vittgående mandatet som kan komma att innefatta att Sverige dras in i krig utan beslut av riksdagen.

Här är artikeln:

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har nu ställt sig bakom förslagen i regeringens proposition om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 (betänkande 2024/25:UFöU2,  proposition 2024/25:22). Vad handlar detta om?

Regeringen och utskotten vill att riksdagen ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Utskotten var i grund och botten eniga om att riksdagen ska fatta detta beslut.

Läs mer

Kritik mot utredning om signalspaning– ”Hotar källskyddet”, journalisten.se

Utredningen ”Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning” lade fram sitt slutbetänkande i september. I sitt remissvar är Journalistförbundet kritiskt mot flera av utredningsförslagen.

Framför allt är det problematiskt att FRA föreslås att i vissa fall få signalspana även inom Sveriges gränser, anser förbundet. Om FRA ges möjlighet att signalspana på kommunikation inom Sverige kommer det att ”kraftigt påverka journalisters möjlighet att garantera källor anonymitet”, bedömer Journalistförbundet.

Mot den bakgrunden avstyrker förbundet förslagen i utredningen. Läs artikel

Ukraine and NATO Allies Signed the Berlin Declaration. Here’s What This Means, united24media.com

Foreign ministers from the United Kingdom, Spain, Italy, Germany, Poland, France, and Ukraine, along with the European Union’s High Representative for Foreign Affairs and Security Policy, convened in Berlin on December 12, culminating in the adoption of the Berlin Declaration.

The declaration reaffirms support for Ukraine’s euro-Atlantic integration, including eventual NATO membership, and its path toward European Union accession. It also outlines commitments to increase military, economic, and financial assistance, including mobilizing additional European funds and expediting the G7’s $50 billion credit for Ukraine’s urgent needs, including military support.

“There can be no negotiations about peace in Ukraine without Ukrainians and without Europeans by their side,” the declaration reads. […]

The Berlin Declaration underscores the necessity of robust security guarantees for Ukraine and commits to providing long-term military and financial assistance. Ministers also pledged to collaborate with European and transatlantic partners on a security framework rooted in the principles of the UN Charter and OSCE. Läs artikel

Svensk beväpnad styrka ställs till förfogande för Natos avskräckning och försvar (UFöU2), riksdagen.se

Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal.

Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Riksdagens beslut:  Kammaren biföll utskottets förslag. Läs pressmeddelande

Utrikesministerns tal den 11 december på Utrikespolitiska Institutet benämns som ett linjetal

Utgivarna

Sveriges nationella intresse

Inledningsvis trycks i talet på att utrikespolitiken skall tjäna Sverige och våra intressen vilket inte borde behöva sägas men låter som en möjlig tillnyktring från decennier av värdebaserad politik. Genomförandet av utrikespolitiken skall enligt utrikesministern vara pragmatiskt, realistiskt och anpassat till omständigheterna. Om detta sedan blir verklig politik är en annan sak. Inte mycket talar för det. Så långt har regeringen inte orienterat linjen efter vad en försiktig småstatsrealism påkallar.

De viktigaste frågorna för Sverige listas som att vårt närområde skall vara säkert och stabilt och att vi skall ha ett nära, djupt och konstruktivt samarbete med våra allierade och partner – inte minst runt Östersjön, i EU och i Nato. Natos avskräckning och försvar skall vara trovärdigt.

Regeringen är uppenbarligen oroad att det kan bli ett handelskrig i världen. Utan att enskilda stater nämns i sammanhanget är det klart att det handlar om Kina och USA där Sverige kan dras med men vi måste tillse:

”att vi – trots de tilltagande stormaktspolitiska spänningarna – kan fortsätta bygga vårt välstånd på såväl handel som forsknings- och innovationssamarbete, samtidigt som vi värnar vår ekonomiska säkerhet.”

Hur skall detta hanteras av en mindre stat som vår vid de kommande eskalerande konfrontationerna mellan Kina och USA? Det kommer där till att börja med att handla om handel, tariffer, valutor, sanktioner och teknologi. Det kräver försiktighet, neutralitet så långt det bär och så få belastande bindningar som möjligt. Ju större svenskt manöverutrymme desto bättre. Har statsledningen en politik för dessa omvälvande tider?

Läs mer

Bäst i klassen fungerar inte alltid, nytid.fi

Yrsa Grüne-Luoma, journalist

[…] Att spekulera vad som skulle ha hänt om Finland – och Sverige – hade ansökt om medlemskap i Nato redan för tjugo år sedan har kanske föga betydelse idag. Men eftersom den så kallade Nato-optionen skrevs om med varje regering och i sin mest vingklippta version betydde att frågan inte ens fick diskuteras kan man fråga sig om Finland, inklusive en stor del av de folkvalda, för att inte tala om den breda allmänheten, visste vad det var vi gick med i?

Detsamma gäller den journalistiska bevakningen. Plötsligt gällde bara Nato, också för journalister som tidigare huvudsakligen bevakat inrikes- ekonomi- eller sportnyheter. De svenska prisbelönta journalisterna ­Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg som skrivit boken Sveriges och Finlands väg in i ­Nato deltog nyligen i ett författarsamtal på Hanaholmen i Esbo.

Nilsson medgav att ingendera egentligen hade satt sig in i säkerhetspolitik före kriget i Ukraina 2022, bägge skrev om inrikespolitik. Det är bra att intresset vaknat och kunskapen stärks. Men perspektivet är tyvärr alltför ofta begränsat.

Eftersom medlemskapet blev aktuellt på grund av ett krig handlar det mest om rädsla, krig och vapen. Om medlemskapet hade föregåtts av en öppnare diskussion är det möjligt att i synnerhet Nato-Finland hade sett lite annorlunda ut idag.

Nu upprepas mönstret från 1995 när Finland gick med i EU. Beslutsamt går man in för att vara mönstereleven med den militära säkerhetens flagga i topp. Men det är vid förhandlingsbordet som fred sluts, inte på slagfältet. Mönsterelever är ofta lydiga – men nytänkandet kommer sällan från dem. Läs artikel

Fredsprisvinnar i Oslo: – Ikkje lat menneskeslekta utslette seg sjølv, nrk.no

Den japanske grasrotorganisasjonen fekk tysdag overlevert Nobels fredspris til storslått seremoni.

Prisen heidrar innsatsen deira for å oppnå ei verd fri for atomvåpen, og vitne om kvifor atomvåpen aldri må brukast igjen.

– Når vi no går inn i år 2025, beveger verda seg inn i det mange skildrar som ein ny og meir ustabil atomalder, sa leiaren for Den norske Nobelkomite, Jørgen Watne Frydnes, i opningstalen. […]

17 av representantane som har kome til Noreg er sjølve «hibakusha», det japanske ordet for overlevarar av bombene i Hiroshima og Nagasaki. Nihon Hidankyō har vore nominerte mange gongar før, først allereie i 1985. Men mykje har endra seg i nyare tid, sa representant Terumi Tanaka i takketalen.

– Sjå det føre dykk, dersom de kan: i dette augneblikk står 4000 kjernefysiske stridshovud klare til å bli fyrte av, heldt han fram.

– Fleire hundre, fleire tusen gongar større øydeleggingar enn dei som råka Hiroshima og Nagasaki, kan skje når som helst. Läs artikel

Riksdagen vill skynda på stridsflygbeslut, svd.se

Riksdagens försvarsutskott blev på tisdagen klar med sin behandling av regeringens totalförsvarsproposition.

I utskottets betänkande har partierna enats om nya formuleringar vad gäller det fortsatta arbetet inför beslutet om vilket stridsflyg som ska ersätta Gripen runt år 2050. Riksdagen vill skynda på beslutet. I propositionen står att beslut ska fattas senast 2030, och utskottet vill att det ska tas mellan 2028 och början av 2030.

Flera partier är oroade för att processen ska dra ut på tiden, så att alternativet att utveckla ett nytt svenskt stridsflygsystem inte blir praktiskt genomförbart.

– Drar man ut för långt på tiden kan det vara så att man i Saab tappat så mycket av utvecklingskompetens att detta inte är möjligt att genomföra i praktiken, säger utskottsordförande Peter Hultqvist (S). […]

Utskottet betonar också vikten av att värna svenskt kunnande och svensk förmågeutveckling i processen inför vägvalet.

Enligt Mikael Oscarsson (KD) kommer nu mer fokus i beredningsarbetet inför stridsflygbeslutet att läggas på alternativen att framtidens stridsflyg ska utvecklas i Sverige eller tillsammans med utländsk aktör.

– Det vi har i form av stridsflyg exempelvis i Linköping är något som är av yttersta vikt för Sverige. I det säkerhetsläge vi har är vår försvarsindustri av väldigt stor vikt, säger han. Läs artikel

Utskotten legitimerar farliga vägval

Utgivarna

Regeringen har lagt fram en proposition om Totalförsvaret 2025–2030 (2024/25:34). Vi har kommenterat den. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ställer sig nu bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning. Utskottets yttrande finns att läsa här.

Utskottets majoritet går för avslag på samtliga inkomna motioner som bland annat innehåller förslag om restriktioner beträffande kärnvapen, begränsningar i de rättigheter USA tillerkänts enligt DCA-avtalet samt att det svenska försvaret ska vara defensivt

När det gäller DCA-avtalet upprepar utskottet sin tidigare i samband med godkännandet av avtalet redovisade uppfattning ”att all verksamhet som omfattas av DCA-avtalet ska utföras med full respekt för Sveriges suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella rättsliga förpliktelser” och ”att Sverige fortsätter att avgöra vilken verksamhet som får äga rum på svenskt territorium.” Utskottet konstaterar ”att DCA-avtalet inte öppnar för att föra in kärnvapen eller att etablera permanenta utländska baser på svenskt territorium i fredstid.”

Utskottet noterar vidare att USA har rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen inom och i den omedelbara närheten av de sjutton baser som de amerikanska militära styrkorna har tillgång till enligt DCA-avtalet. Men USA har även rätt att vidta säkerhetsåtgärder längre utanför baserna än så i syfte att skydda de amerikanska styrkornas arbete. Utskottet vidhåller att det då krävs att det råder extraordinära omständigheter och att de åtgärder som vidtas måste vara nödvändiga, proportionerliga och i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner.

Vi har åtskilliga gånger utvecklat vår syn på dessa tolkningsfrågor och redovisat att DCA- avtalets ordalydelse öppnar för att de amerikanska styrkorna får friare händer på svenskt territorium än vad utskottet är berett att medge. Det är framför allt fyra saker i avtalet som belyser dess svårartade karaktär.

Läs mer

Klart for politisk blodbad, dagsavisen.no

Sverre Lodgaard, utenrikskommentator

[…] For å få det til må forholdet til omverdenen gjøres mindre belastende. Med allianser i Europa og Asia, og 750 militære baser og støttepunkter rundt om i verden, er kostnadene store. Trump har søkelyset på penger og mener amerikanerne blir lurt og utnyttet, ikke minst av allierte og partnere som blir beskyttet uten å betale for det. Heretter blir de alliertes verdi definert som det de betaler for å få den amerikanske beskyttelsen og hvor mye de kjøper av amerikanske varer. […]

Trump vil avslutte de krigene USA er involvert i. Det springer ut av samme tankegang: Krigene koster, og i den grad det lykkes å stoppe dem gir det dessuten politiske og personlige fjær i hatten. Involvering i nye kriger vil han også unngå, av samme grunn.

Dette betyr ikke at Trump-administrasjonen vil nedprioritere investeringene i militær makt. Tvert om: Trumps første presidentperiode viste at han var fast bestemt på å opprettholde USAs militære styrke – ingen over og ingen ved siden – og at han er tilbøyelig til å gjøre det mer enn andre. Militær overlegenhet er viktig for avskrekkingsformål og for å minne omverdenen om at USA er sterkest blant sterke. Mindre stater tilpasser seg maktforholdene og har en tendens – bevisst eller ubevisst – til å føye seg etter den sterkeste. […]

Den økonomiske tvangsmakten vil han derimot utnytte til fulle. Vi kan forvente omfattende bruk av sanksjonsvåpenet og høye tariffer mot venner så vel som fiender. Han er nullsumorientert og mener at det som skader andre, er til fordel for USA. At alle kan tape på proteksjonistiske tiltak, er fjernt for ham. Maktgrunnlaget hviler på kontrollen med finanssystemet. Her er det imidlertid en kilen innebygd motsetning. For aggressiv bruk av den økonomiske tvangsmakten gjør andre land ekstra motivert til å undergrave dollaren.

Nato og alliansene i Asia står på leirføtter. Det skyldes de nevnte økonomiske prioriteringene, men også den generelle motviljen mot multilateralt samarbeid både i sikkerhetspolitikken og handelspolitikken. Trump foretrekker bilaterale avtaler. Bilaterale forsvarsavtaler er allerede inngått med de europeiske frontlinjestatene og alle de nordiske landene, og til forskjell fra Nato kan de bli stående uendret. Läs artikel

Försvarets nödlösning: Akutköper 15 000 automatvapen från USA, svt.se

Uppskattningsvis hundratusentals värnpliktiga har sedan 1980-talet fått Försvarsmaktens automatkarbin AK5 i handen när de ryckt in.

Vapnen har uppgraderats genom åren, men enligt handlingar SVT tagit del av har Försvarsmakten i flera år larmat om att vapnen är uttjänta.

– Det är klart att de var slitna, men de har underhållits på en nivå, säger Jonas Lotsne på FMV. […]

Sedan 2023 finns ett avtal med den finländska vapentillverkaren Sako som ska leverera Försvarsmaktens nya eldhandvapen i en gemensam upphandling med Finland. Upphandlingen beskrivs i handlingar som central för försvarsförmågan:

”Utan upphandlingen hade Sveriges stridbarhet och förmåga att försvara Sveriges gränser riskerats i många år framöver”, skriver företrädare för FMV i ett dokument.

– Om vi tittar på hela Försvarsmaktens behov är det oerhört akut på många områden. Armén ska fördubblas till 2030 och samma sak gäller för eldhandvapen. Vi behöver jättestora antal.

Men de finländska vapnen kan inte levereras i den takt som Försvarsmakten har behov av, bland annat eftersom direktupphandlingen med Sako har överklagats av den tyska konkurrenten Heckler & Koch. Läs artikel