Snart höjs åldersgränsen för reserven, yle.fi

En parlamentarisk kommitté föreslog för några år sedan en höjning av åldersgränsen för reserven.

Den här höjningen ser ut att bli verklighet snart, enligt den senaste rapporten från Försvarsministeriet.

I dag går åldersgränsen för reserven vid 60 år för officerare och underofficerare och 50 år för manskapet.

Regeringen vill höja den förstnämnda åldersgränsen till 65 år. En höjning av åldersgränsen motiveras med att allt fler reservister är i utmärkt form då deras tid i reserven löper ut.

”Finländarnas stora försvarsvilja syns i det växande intresset för att delta i landets försvar även efter 60 års ålder. Det är reservisterna själva som önskat att åldersgränsen höjs. Vi för den här förändringen framåt med stor glädje”, säger försvarsminister Antti Häkkänen (Saml).

En höjning av åldersgränsen gör att försvaret blir starkare, säger Häkkänen. Läs artikel

Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting, lagtinget.ax

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. […]
Diskussionen om Ålands demilitariserade status har dock intensifierats i både Finland och Sverige i ljuset av ländernas NATO-anslutning och Rysslands invasion av Ukraina. Finland har dock klargjort att Ålands demilitarisering ska respekteras inom NATO. Trots säkerhetspolitiska förändringar konstaterar nämnden att det finns enighet om att Ålands demilitariserade och neutraliserade status ska bevaras, både som en del av internationella avtal och som en modell för fred och stabilitet i en tid av ökade spänningar i regionen.
     Nämnden konstaterar att utrikesministeriets publikation 2023:11 Folkrättslig utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn är en viktig sammanställning av Finlands aktuella syn på Ålands folkrättsliga ställning.
     Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands inträde i NATO har nytt internationell rätt blivit dagsaktuellt. Folkrätt, rättsstatsprincipen och att internationella avtals bindande verkan är helt avgörande för små staters säkerhet. Nämnden understryker att Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Ålands status är föremål för sedvanerätt som binder även andra stater än konventionernas undertecknande och sedvanerätten står stark i folkrätten. Läs dokumentet

Peter Kuznick and Ivana Nikolić Hughes: The Sanctification of Jimmy Carter is a Disservice to his Legacy, usrussiaaccord.org

In 2019, Jimmy Carter shared his thoughts on China with the congregants at Maranatha Baptist Church in his hometown of Plains, Georgia. “Since 1979, do you know how many times China has been at war with anybody?” Carter asked. “None. And we have stayed at war.” The U.S., he calculated, had enjoyed a paltry 16 years of peace in its 242-year history, making it “the most warlike nation in the history of the world,” repeatedly trying to force others to “adopt our American principles.” “How many miles of high-speed railroad do we have in this country?” he asked rhetorically, noting that China had built some 18,000 miles of high-speed rail while the U.S. had “wasted, I think, $3 trillion” on military spending. 

“The difference,” Carter told the congregation, “is if you take $3 trillion and put it in American infrastructure you’d probably have $2 trillion left over. We’d have high-speed railroad. We’d have bridges that aren’t collapsing, we’d have roads that are maintained properly. Our education system would be as good as that of say South Korea or Hong Kong.” According to the Costs of War Project at Brown, the accurate figure for the amount of money the U.S. has spent on its post-9/11 wars is closer to $8 trillion. Läs artikel

Norge og USA styrker nordlig romsamarbeid med ny avtale, highnorthnews.com

Torsdag la Norge og USA en viktig grunnstein for videre romsamarbeid med å inngå en avtale for teknologisikring (Technology Safeguards Agreement, TSA).

Dette er en folkerettslig avtale som skal forhindre uautorisert spredning av amerikansk teknologi, og som må på plass for at amerikanske myndigheter skal kunne godkjenne bruk av kommersielle, amerikanske bæreraketter skutt opp fra Norges romhavn i nord.

– Avtalen er et viktig steg i arbeidet med å gjøre Andøya til et av verdens mest attraktive steder for satellittoppskyting, framholder næringsminister Cecilie Myrseth (Ap) og fortsetter:

– Det amerikanske satellittmarkedet er verdens største, og det har stor verdi for Andøya Spaceport og for Norge som romnasjon at vi nå får muligheten til å gjøre oppskytinger for amerikanske kunder.

USA har liknende avtaler med blant andre Australia, New Zealand og Storbritannia. Läs artikel

Frederiksen: Trump har inte dragit tillbaka hoten, omni.se

Danmarks statsminister Mette Frederiksen pratade under 45 minuter på onsdagen med USA:s tillträdande president Donald Trump. Men några särskilt lugnande besked om dragkampen om Grönland fick hon inte, rapporterar danska medier.

Hon säger Trumps hot om att införa strafftullar mot Danmark för att få kontroll över ön ligger kvar, och att han inte är öppen för ett ökat samarbete mellan Köpenhamn och Washington.

– Vi är i en allvarlig situation, och det har vi varit ett tag nu. Vi är upptagna med att göra allt vi kan för att hantera det så klokt och så bra som möjligt, säger hon.

Donald Trump har även hotat med att sätta miltär press på Danmark för att få kontroll över Grönland, det framkommer inte om det hotet ligger kvar. Läs artikel

Veckans citat

”Norge følger lojalt USA i troen på at å være bestevenn gir fordeler som reduserer behovet for egeninnsats.
All erfaring tilsier imidlertid at USA kommer enten man liker det eller ei, dersom deres vitale nasjonale (egen) interesser utfordres – noe Danmark er i ferd med å oppdage.”
Robert Mood,  generalløytnant (p) og tidligere hærsjef,         forsvaretsforum.no

Ett mörkt hejdå av Joe Biden – så här lät hans sista tal, yle.fi

Det blev stundvis riktigt allvarligt och mörkt då han uppmanade amerikanerna att värna om demokratin och se upp för desinformation.

Samtidigt varnade han för den växande eliten i USA – och riktade en känga mot den tillträdande presidenten Donald Trump som tar över den 20 januari.

– I dag tar en oligarki av extrem rikedom, makt och inflytande form i Amerika, som bokstavligen hotar vår demokrati och våra grundläggande rättigheter och vår frihet.

Joe Biden varnade för en ”farlig koncentration av makt i händerna på några få ultrarika människor”.

– Om deras maktmissbruk inte kontrolleras kommer det få farliga konsekvenser.

Han nämnde inga namn, men då han refererade till teknologins framväxt, en vissnande fri press och stoppad faktagranskning på sociala medier var det tydligt att han talade om världens rikaste man Elon Musk som får en viktig roll i Trumpadministrationen.

– Den fria pressen vittrar sönder och sociala medier har gett upp faktagranskning. Sanningen kvävs av lögner som sprids för makt och vinst.

Joe Biden gick så långt att han sa att amerikanerna just nu begravs under en lavin av desinformation. Läs artikel

Bombers from northern Russia take central stage in mass missile attack, thebarentsobserver.com

Ukraine’s Air Force reported on Telegram just before 2 am tonight that several bombers made take-off from the strategically important airbase Olenya on the Kola Peninsula.

A few hours later, the cruise missiles started to target the energy sector across Ukraine.

President Volodymyr Zelensky said more than 40 missiles were launched by the Russians, including at gas infrastructure.

It is at the time of writing not clear how many Tu-95MS bombers that take part in the attacks. New Voice of Ukraine news site reports about six Tu-95MS bombers, but the number is not confirmed.

During the attack, a pair of Norwegian F-35 fighter jets was scrambled to protect Polish airspace. Poland share borders with Ukraine, and previous Russian missiles have hit targets close to the NATO border.

Norway currently operates four F-35 jets in Poland as part of NATO’s Quick Reaction Alert. Läs artikel

2023 års fri- och rättighetskommitté överlämnar sitt betänkande, regeringen.se

En parlamentariskt sammansatt kommitté har i dag överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår bland annat att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella sammanslutningar, att medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas och att aborträtten ska skyddas i grundlag. […]

Kommittén föreslår att föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar på så sätt att det ska bli möjligt för riksdagen att i vanlig lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Ändringen syftar i första hand till att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk och sammanslutningar som ängar sig åt organiserad brottslighet i andra former.

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att lagstifta om återkallelse av det svenska medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt svenska medborgarskap genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller otillbörliga förfaranden till exempel genom givande av muta, samt för dem som har begått brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Läs pressmeddelande

Svalbard er en av våre mest krevende utenrikspolitiske øvelser, minerva.no

Chr. Mikkel Dobloug, Mastergrad Grand Strategy and Diplomacy

Den 14. august i år markeres hundre år siden Norge heiste orlogsflagget på Skjæringa ved Sysselmestergården i Longyearbyen for å markere norsk suverenitet på Svalbard. Etter intense forhandlinger i kjølvannet av første verdenskrig, ledet av Norges minister og ambassadør i Paris, Fritz Wedel-Jarlsberg, ble den nordlige øygruppen, tidligere kjent som et terra nullius (ingenmannsland), lagt under norsk administrasjon. Dette skjedde ikke uten motstand fra andre nasjoner, men ble nedfelt i Svalbardtraktaten – en avtale som gir Norge både rettigheter og plikter på øygruppen.

Donald Trumps åpenlyse grønlandsbegjær har skapt en uro for om Svalbard blir neste brikke i spillet om Arktis. Blant andre har Kristelig Folkepartis leder tatt til orde for en økt militær tilstedeværelse på øygruppen. Vi må ikke være naive, sies det. Men like farlig som naivitet er en mulig utfordring av folkeretten og norsk militarisering av Svalbard.

Svalbardtraktaten er et unikt folkerettslig dokument, og Norges suverenitetshevdelse har gjennom de hundre årene som har gått siden norsk suverenitet trådte i kraft, vært en av nasjonens mest krevende utenrikspolitiske øvelser. […]

Det er Svalbardtraktatens artikkel 9 som fastslår Svalbards militære status: Det er ikke tillatt med baser eller festningsverk, og Svalbard kan i fredstid heller ikke benyttes i såkalt «krigsøyemed».

Norske myndigheter har historisk vært svært varsomme med å utfordre artikkel 9. I flere tiår etter den andre verdenskrig holdt Forsvaret seg langt unna Svalbard. Läs artikel

Joint statement of the Baltic Sea Nato allies summit, bundesregierung.de

14 January 2025

1. We, the Heads of State or Government of Denmark, Estonia, Finland,
Germany, Latvia, Lithuania, Poland and Sweden, have met today in
Helsinki, in the presence of the Secretary General of NATO and the
Executive Vice President of the European Commission, to address the
recent increase in serious incidents damaging critical undersea infrastructure in the Baltic Sea […]

9. Together, we will identify further measures in accordance with international law of the sea, including the freedom of navigation, to prevent and effectively respond to willful damaging of critical undersea
infrastructure or irresponsible behaviour. Such behaviour interferes, inter alia, with the freedom to lay cables and pipelines and poses a significant risk to the marine environment. We will also take actions
for accountability and stronger enforcement against those responsible for damaging undersea infrastructure, including compensation for damage. […]

13. We are taking robust steps to address these threats. We reserve our rights, in accordance with international law, to take action against any suspected vessels that circumvent sanctions and threaten our security, infrastructure and the environment. In close coastal state co-operation, we are increasing surveillance of the vessels, including the inspections of vessel insurance certificates. Additionally, further measures, including the introduction of tracking tools and the extension of sanctions targeting the shadow fleet, will be put into practice. We encourage further EU-NATO cooperation in responding to the threats caused by the reckless activities of vessels serving Russian cargo flow.

Läs uttalandet

Konstitutionell beredskap och undantagslagstiftning

Utgivarna
Justitieminister Gunnar Strömmer meddelade på Folk och försvars konferens i Sälen att regeringen ”rustar vår konstitutionella beredskap: under våren kommer regeringen att lägga fram förslag om grundlagsändringar som säkerställer att Sverige kan styras på ett demokratiskt, effektivt och rättsenligt sätt även vid allvarliga fredstida krissituationer.”
Bakgrunden är betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75) som lades fram i november 2023:
Betänkandet har varit ute på remiss. Remissyttrandena kan läsas här:
Av remissyttrandena är det som avgivits av Stockholms universitet av stort värde genom att man tar ett helhetsgrepp på frågorna, gör skarpa juridiska analyser, varnar för det missbruk som förslagen – om de skulle antas – kan medföra samt visar på de brister i underlaget för ett beslut som betänkandet är behäftat med. Yttrandet kan läsas här:
Stockholms universitet avstyrker förslaget att regeringen vid krig och krigsfara utan bemyndigande i lag skulle kunna meddela föreskrifter om ett dröjsmål skulle leda till avsevärt men för angelägna allmänna intressen. Universitetet avstyrker även förslaget att regeringen vid en allvarlig fredstida krissituation, där förhållandena kräver det, och det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas, skulle kunna ge sig själv rätt att meddela föreskrifter.
Förslagen innebär att regeringen i vissa lägen kan ta över riksdagens beslutanderätt.
Med rätta varnar Stockholms universitet för att göra stora och långtgående förändringar i den konstitutionella traditionen, att det finns åtskilliga historiska exempel på att undantagslagstiftning av det här slaget missbrukats samt att risken är att regler som införs i kriser blir permanenta och normaliserar kristillståndet. Universitet framhåller också att en fråga som inte belyses närmare är att fredstida kriser kan ha internationella implikationer av olika slag, bland annat att det finns rättsligt skydd för konstitutionella regler för att kunna stå emot internationella påtryckningar. Även de vaga begrepp som introduceras genom lagförslagen i betänkandet nagelfars.
Vi avser att återkomma till betänkandet. Som justitieministern aviserat är en proposition att vänta till våren. Om lagrådet då kommer att ges tillfälle att yttra sig återstår att se.