Redaktionen

Norge skal være venner med Kina, men samtidig være årvåkne for etterretningstrusler, mener statsministeren. Nå drar han til Kina for å pleie forholdet.

– Vi må ikke bli hysteriske, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) til NTB i forkant av sitt Kina-besøk.

Statsministeren har fått spørsmål om hvorvidt han ville satt seg inn i en kinesisk elbil.

– Jeg har ikke fått råd om å ikke gjøre det. Når jeg kjører privat, kjører jeg en tysk elbil. Men jeg har ikke noe frykt for å sitte i en kinesisk elbil. […]

Søndag reiser han til Kina for å markere 70 år med diplomatiske forbindelser med Folkerepublikken Kina. Norsk handel med Kina blomstrer etter at vi kom ut av den diplomatiske fryseboksen i 2017, men samtidig har PST utpekt Kina og Russland til de største sikkerhetstruslene mot Norge.

– Vi skal klare å finne balansen. Vi skal ha samarbeid med Kina, handel med Kina, men også områder hvor vi ikke samarbeider. Og vi må være årvåkne, sier Støre, som skal innom både Beijing og Shanghai på den tre dager lange turen. […]

Støre mener at resten av Europa i stor grad deler Norges syn, som han oppsummerer slik: «Samarbeid, åpen dialog, men også på noen områder ta klare sikkerhetshensyn».

– Det er ingen automatikk i at de tiltakene USA vurderer i sitt forhold til Kina, blir våre. Vi har for eksempel ikke innført tariffer og toll på kinesiske biler i Norge. Läs artikel

Jens Stoltenberg blev mødt med stående bifald og latter fra et fyldt rådhus i Oslo under sit sidste officielle besøg i Norge som Nato-chef. Her talte han blandt andet om Natos tilbagetrækning fra Afghanistan og den igangværende krig i Ukraine. […]

”Det er brutalt, og det er smertefuldt at vide, at det sker – og det sker, fordi vi trak os ud. Men samtidig var det for ambitiøst at tro, at vi med Nato-soldater ville være i stand til at opbygge et demokratisk Afghanistan. Det krævede for meget, og i det lange løb tror jeg ikke, at Nato-landene var villige til at ofre alle de menneskeliv og penge, der var nødvendige for at fortsætte vores militære tilstedeværelse.” […]

Mod slutningen af samtalen på rådhuset sagde Stoltenberg, at han har fået en dybere forståelse for, hvornår man skal bombe, og hvornår man ikke skal bombe. Hvornår man skal gå ind, og hvornår man ikke skal gå ind.

Nato-chefen kalder det ekstreme valg, men siger, at han mener, det var rigtigt at bombe i Bosnien og Kosovo, og understreger, at de havde et mandat fra FN’s Sikkerhedsråd, da Nato bombede Libyen i 2011.

Stoltenberg minder om, at der var bred politisk enighed i Norge om at gå ind i Afghanistan og bombe Libyen. Läs artikel

I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad.

– Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han.

I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak.

 – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han.

Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato?

– Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas. Läs artikel

De kallades till mönstring sista året på gymnasiet. Sedan blev Sverige Natomedlem.

DN har följt de första ungdomarna som gör värnplikten på skånska P 7 sedan inträdet i försvarsalliansen. […]

Nyligen var en högt uppsatt chef inom försvaret på besök och berättade om vad Natomedlemskapet innebär för de värnpliktiga.

– Någon undrade om det kan bli aktuellt att vi skickas utomlands. Chefen svarade att allt är så nytt att det inte finns något regelverk utformat än, därför kunde han inte svara på frågan, säger Emma Leifler. Läs artikel

On 5 September, the Swedish government decided to allocate an additional SEK 500 million (almost €44 million) to support heat and power supply in Ukraine.

This was reported in a press release from the Swedish government.

The funds allocated by Sweden will be used to finance the installation of two gas turbines for electricity generation. The production facilities will be protected in a way that minimises the devastating effects of Russian attacks.

The project will be implemented by the Swedish International Development Cooperation Agency in cooperation with the Ukrainian side and international financial institutions. It is planned that the facility will be operational in 2025. Läs artikel

Västerbottensgruppen ur Norra militärregionen har precis genomfört en krigsförbandsövning, motsvarande det som tidigare allmänt kallades repövning. Den genomfördes i Umeå med drygt 140 soldater som är krigsplacerade i Norra militärregionens regionala insatskompani. […]

Det är första gången en militärregion genomför en krigsförbandsövning med ett av de relativt nyligen uppsatta regionala insatskompanierna. Detta innebär att individer samtränas till grupper, plutoner och kompani för att kunna lösa kvalificerade stridsuppgifter som förband. Soldaterna är tidigare värnpliktiga som kallats in med plikt. Läs pressmeddelande

Osflaten innrømmer at han må  legge følelser til side, når han forsker på dette, og skal prøve å forstå russerne:

– Jeg forsvarer ikke invasjonen av Ukraina. Jeg mener tvert i mot den er et åpenbart brudd på internasjonal lov, og har medført enorme konsekvenser for ukrainerne. Det jeg prøver å forklare og forstå er hvordan folka i Kreml tenker, og hvilke tanker som førte til invasjonen. Fordi de ser handlingene sine som et forsvar mot vestlig hybrid krigføring, sier Osflaten,

I jakten på forståelse har forskjellene i virkelighetsoppfatningen mellom Russland og Vesten blitt veldig tydelige for ham. […]

Og lille Norge oppi dette bildet, hvordan skal vi forholde oss til dette, kan man lure? Osflaten er opptatt av rollen Norge har, som NATOs forlengede arm i nord. Han tror ikke russerne ser på Norge som en stat med en selvstendig utenrikspolitikk i forhold til Russland.

– Så det betyr at vi må være i stand til å forsvare oss hvis det verste skulle skje. Men vi må også ta innover oss, at russerne har sitt eget perspektiv, og det de sier, og hvordan de forstår verden, det er genuint for dem. Og vi må ha det i bakhodet når vi opererer, spesielt i nordområdene. Sånn at vi ikke øker spenningen unødvendig, avslutter Osflaten. Läs artikel

[…] Første halvår av 2024 har USA benyttet til å etablere flere baser på Filippinene, og til å stasjonere utskytningsvogner for missiler som kan rettes mot Kina og Taiwan, noe Kina har protestert mot. Offisielt er antall baser med amerikanske styrker elleve, sannsynligvis er tallet langt større. Hvor stor den amerikanske troppestyrken er holdes hemmelig. […]

Hendelser den siste uke av august stemmer godt over ens med hva Beijings Global Times skrev om Filippinene i mars, der Filippinene hardnakket fortsetter å hevde sin rett i havet med økonomiske soner, som overlapper vitnamesiske og malayiske atoller i Spratly som de to nabostatene har bygd ut med fortifikasjoner uten konflikt med Kina.

Til tross for at Kina hevder mesteparten av Sør-Kinahavet som landets territorialfarvann, hindrer ikke kravet at Malaysia og Vietnam uhindret får fortifisere sine atoller.

Asia er enkelt forklart ikke Vesten. […]

Den egentlige årsak til episodene er at Filippinene tviholder på sine  Ekslusive Økonomiske Soner (EEZ) etter en dom i Havrettsdomstolen i den Haag, som strider i mot at ASEAN og Kinas arbeider for å opprette en Code of Conduct (COC) i Sør-Kinahavet, en frivillig overenskomst mellom alle land med anerkjente havrettskrav.

Filippinenes harde holdning hindrer arbeidet med å fullføre en COC, som slik egentlig er USAs stridsmiddel mot Kina, ASEAN og en fredelig utvikling.

USAs sikkerhetsrådgiver Sullivan var siste augustuke tre dager i Beijing for samtaler med Kinas ledere med håp om å bedre forholdet stormaktene mellom, i hvert fall til presidentskiftet i USA 20. januar 2025.

Om en slik bedring i forholdet er i Kinas interesse eller ei vil vise seg, muligheten for militær opptrapping i Sør-Kinahavet ligger nå snublende nær, særlig dersom Filippinene skulle lykkes med å påkalle amerikanske og/eller USA-allierte flåtestyrker som støtte i ‘sandkassekrigen’ og til sine havrettskrav. Läs artikel

Norwegian expert on Russia’s military maneuvers in the north says the ongoing exercise has a primary focus on multi-domain bastion defense to protect the strategic important ballistic missile submarines. […]

Headquarters in Severomorsk do not specify if the current anti-sub exercise is a start of the expected larger major Ocean-2024 that was announced by former Defense Minister Sergei Shoigu last December to take place this year. If kicking off, a logic first phase for the navy would be to train bastion defense in the north as Russia’s important ballistic missile submarines are based on the Kola Peninsula. […]

“From what I understand, the primary focus of the ongoing special military exercise in the Barents Sea is anti-submarine warfare (ASW) and multi-domain bastion defense. This is also the primary role of most of the participating military naval and air assets,” says Kristian Åtland.

He note that since the start of Russia’s full-scale invasion of Ukraine in February 2022, there has been an increased focus on nuclear deterrence.

“Given that more than half of Russia’s sea-based strategic nuclear warheads are carried by strategic submarines that operate from the Kola Peninsula, the renewed Russian focus on the need to protect and defend the Northern Fleet’s traditional SSBN patrol areas in the Barents Sea should not come as a surprise,” Åtland says. Läs artikel

Australian Outlook has recently published a number of pieces critical of the idea that the threat of NATO expansion was responsible for the Russian invasion of Ukraine. These pieces were prompted by an earlier article by Tom Switzer. The origins of the conflict clearly remain an issue of major debate. But in this debate, those who dispute the importance of NATO expansion rarely interrogate the evidence relating to the fear of Ukraine joining NATO. They usually simply reject the idea out of hand and assert a culturalist explanation (Russians are inherently expansionist) or say it was all due to Vladimir Putin who has a hatred of Ukrainians and always had a desire to eliminate the Ukrainian state. This is unsatisfactory. Those who dispute that NATO had any part in the Russian decision to invade need to address a number of questions:

Why, on the eve of the invasion, did Putin propose to the NATO powers a security arrangement that, inter alia, involved Ukrainian neutrality (ie. not becoming a member of NATO)? This was presented as an explicit condition for not invading and was immediately rebuffed by NATO without any discussion or negotiation. Läs artikel

Kasernen Gunnfjaun vid Gotlands regemente, P 18, har invigts. Här kommer värnpliktiga bo då de tjänstgör vid regementet. För närvarande genomför omkring 130 personer värnplikt vid Gotlands regemente – de har nyligen flyttat in i den nya kasernen. […]

Detta är bara ett steg i utbyggnaden av Gotlands regemente. Under nästa vecka invigs försvarshälsans nya byggnad Fridhem. Redan till nästa stora inryck, i juni 2025, passeras kasern Gunnfjauns kapacitet. Nästa värnpliktskull består av strax under 300 personer. En ny kasern är beslutad och under upphandling, den kommer att få namnet Gute. Läs pressmeddelande