Redaktionen

Landet neutral balanserar plötsligt på en allt smalare lina mellan två globala giganter. Att upprätthålla en neutralitet har visat sig vara svårare än väntat.

Schweiz har länge stoltserat med sin unika position som en neutral och självständig aktör på världsscenen.  Men i en värld där USA och Kina utkämpar ett tyst men intensivt teknologiskt krig börjar den alpina idyllen få sina sprickor.

Nu står landet inför sin största diplomatiska utmaning på decennier – hur ska man undvika att hamna i kläm mellan två världsmakter, utan att tappa sitt fotfäste i den globala ekonomin?

Det var med champagne och höga förväntningar som Schweiz och Kina undertecknade sitt frihandelsavtal 2013. Det som då beskrevs som ett avtal som skulle “återuppfinna det internationella handelslandskapet” har tio år senare blivit en brännhet potatis.

Med USA:s försök att blockera Kinas tillgång till avancerad teknologi och EU:s allt närmare samarbete med Washington, undrar många om Schweiz verkligen kan förnya avtalet med Kina utan att väcka vrede hos sina västliga partners. Läs artikel

Sverige har goda relationer till Moldavien och är en av de största givarna när det kommer till bistånd till landet. Sverige har också varit pådrivande och stöttande i Moldaviens närmande till EU. Sverige tar nu ytterligare ett steg för att fördjupa samarbetet med Moldavien genom denna avsiktsförklaring (Letter of intent). Detta görs i kontexten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som även försämrat säkerhetsläget i Moldavien.

Avsiktsförklaringen syftar till att utveckla och öka det försvarspolitiska samarbetet mellan Sverige och Moldavien.

Avsiktsförklaringen ska bland annat:

• Stärka försvarssamarbetet mellan länderna.
• Stärka samarbetet med att tackla hybrida hot och med att bekämpa desinformation.
• Utöka samarbetet rörande implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
• Öka teknik- och kunskapsutbytet. Läs pressmeddelande

Försvarsmakten presenterade nyligen en ny undersökning om svenskarnas försvarsvilja. Budskapet är att viljan att försvara landet är hög, men att få vet vad som krävs.

Det är en rimlig slutsats som stämmer väl överens med den forskning vi vid Centrum för Civilsamhällesforskning bedriver på området. Vi har utifrån våra mer omfattande studier presenterat mycket liknande tankar tidigare.

Vi ser hur de allra flesta människor är engagerade och vill bidra både i händelse av kris och krig, men att de långtifrån alltid tycker sig vara tillräckligt förberedda.

Försvarsmakten gör dock samma misstag som präglar stora delar av samtalet kring civilberedskap i dag: man lyckas inte göra skillnad mellan det individuella och det kollektiva ansvaret.

Att inkludera befolkningen i en stark och kollektiv beredskap är en långsiktig och omfattande pedagogisk uppgift. Det räcker inte med att några gånger om året påminna om att varje individ behöver ha en egen krislåda och vara mentalt förberedd.

Det kalla krigets svenska civila beredskap, som många i dag blickar tillbaka på med nostalgisk längtan, präglades av tydliga kollektiva ambitioner.

Socialdemokratin stod på topp och samhällsproblem möttes återkommande med lösningar som inkluderade hela (eller åtminstone stora delar av) befolkningen. Folkligt förankrade beredskapssystem och information till allmänheten ackompanjerades av tydliga fysiska beredskapssatsningar. […]

Där preppingen syftar till att individer ska kunna överleva i resterna efter en föreställd apokalyps så är hemberedskapen en nyckel till att samhället som kollektiv ska kunna bemästra – och förhoppningsvis tillsammans häva – en svår kris. Läs artikel

Det är för långt från Tromsøområdet till den ryska gränsen. Därför planeras Norska marksoldater att vara stationerade i finska Lappland. Syftet är att förhindra att Ryssland bildar en buffertzon.

Utrikes- och sekkerhetspolitiska køllor säger till Iltalehti att Norska Försvarsmakten planerar att flytta sina bergstrupper utkildade för arctica relätende till Finska Lappland. Republikens president Alexander Stubb har godkänt planerna.

Den Norska armens nordbrigad har sin bas i Bardufoss Garnison. Det ligger Söder om Staden Tromsø.

– Det är för långt från Tromsøområdet till den ryska gränsen. Därför är det vettigt att flytta norska infanterisoldater till finska Lappland, 

Avständet från Bardufoss till den ryska gränsen är cirka 400 kilometer fågelvägen. På väg är resan fortfarande mycket mer. Kirkkoniemi i Norge, som ligger på gränsen till Ryssland, ligger nästan 800 kilometer från Bardufoss på väg. […]

En NATO-styrka består av finska, Norska och svenska soldater kommer att bildas i Norra Lappland.

För att Ryssland inte ska kunna ta över en buffertzon i norr om man vill måste fler markstyrkor och deras Tunga utrustningar stationeras nära NATOs östra gräns. Samtidigt etablerar understaben till NATOs markstyrkor i S:t Michel. Förutom svenska och norska officerare finns även brittiska officerare stationerade. […]

President Stubb betonade på tisdagen att han vill ha svenska NATO-soldater på finsk mark.

– Jag hoppas att så många svenska Nato-soldater som möjligt kommer till Finland, säger Stubb när han besöker Mariehamn.

Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvistberättade förra veckan för IL vad de tre nordiska länderna planerar att göra.

– Jag vet att Försvarsmakten och regeringen förbereder sig för att skicka trupper till Finland, sa Hultqvist i en intervju. Från sin position är Hultqvist medveten om avsikten att sätta svenska soldater på finsk mark.

– Nu bildas en styrka i Norra Finland, som kommer att kompatibla soldater från olika länder. Sverige deltar naturligtvis i en sådan operation. Det är naturligt att Sverige, Norge och Finland har ett gemensamt ansvar för regionen Norra Kaloti, forwarden Hultqvist. Läs  artikel

The growing presence of China in Africa has captured the attention of both Africa and the West. As Chinese trade and investments have eclipsed those of Europe and the United States, their leaders have warned that Beijing is exploiting African resources, threatening African jobs, buttressing African dictators, and showing general disregard for human rights, good governance, and sound environmental practices. While leveling the same criticisms, African civil society organizations have noted with irony that the West has long engaged in similar practices.

Chinese interest in Africa—and Western concerns about Beijing’s influence—are not new. Understanding the current standoff requires an understanding of its history. Läs artikel

Tirsdag tok Danmarks forsvarsminister Troels Lund Poulsen imot USAs marineminster Carlos Del Toro i København, ledsaget av Danmarks ambassadør til USA, Alan Leventhal.

På agendaen for møtet var regionale sikkerhetstrender fra Arktis til Østersjøen med henblikk på trusselen fra Russland – og mulighetsrommet for økt bilateralt samarbeid både på strategisk og operativt nivå, særlig mellom landenes mariner.

– Maritimt forsvar og sikkerhet var i fokus på møtet mellom Carlos Del Toro og Troels Lund Poulsen. De drøftet blant annet styrket samarbeid i Østersjøregionen, Arktis og Nord-Atlanteren, hvor Danmark, Grønland og Færøyene har et særlig ansvar for sikkerheten, skriver det danske forsvarsministeriet. […]

– Begge parter er enige om at Færøyene har en viktig rolle å spille, og at det bør etableres direkte [sikkerhetspolitisk, journ. anm.] kommunikasjon mellom færøyske og amerikanske myndigheter, skriver det færøyske utenriksministeriet.

Færøyene har fortsatt planer om å åpne et representasjonskontor i Washington D.C., og vektlegger direkte sikkerhetspolitisk dialog med allierte i sin nye arktiske politikk, vedtatt i mai. Läs artikel 

Tirsdag signerte Russlands president Vladimir Putin et dekret om dannelse av et maritimt kollegium. Overordnet er hensikten å forbedre effektiviteten i realiseringen av landets maritime politikk, framgår det av dokumentet.

Kollegiet skal inkludere et råd for strategisk utvikling av den russiske marinen, et råd for å sikre nasjonale interesser i Arktis – og et råd for utvikling av og støtte til landets maritime aktiviteter.

Blant kollegiets oppgaver er styrking av Russlands forsvar og sikkerhet på verdenshavene, utvikling av Den nordlige sjørute som en nasjonal transportåre med tilgang til globale skipsruter – samt forebygging av marin forurensning og bevaring av biologisk mangfold. Det skriver det russiske statseide nyhetsbyrået TASS.

Det nye organet skal ledes av Nikolaj Patrusjev, tidligere mangeårig sekretær i Russlands nasjonale sikkerhetsråd og nå presidentens rådgiver.  Läs artikel

Nato is bolstering its presence in the Western Pacific by sending warships to more places, a move that risks stoking tensions with China, which is worried about the alliance’s growing influence in the region.

The latest entrant is the Italian aircraft carrier Cavour, the first time Rome has deployed its lone carrier to the Pacific.

The Cavour and an Italian frigate recently held exercises with the US carrier USS Abraham Lincoln near the island of Guam. A day later, F-35 stealth jets and AV-8B Harriers launched from the Cavour practised shooting down airborne targets. […]

“This is a demonstration, above all, of our ability to project power anywhere,” said Rear-Admiral Giancarlo Ciappina, commander of the Cavour carrier strike group.

Few security analysts expect European navies to play a frontline role in any conflict in the Pacific.

But the rising frequency of their presence is complicating China’s calculus as it raises the tempo of its military activity, including fighter and bomber flights near Taiwan and confrontations with the Philippines in the South China Sea. Läs artikel

I samband med Sveriges inträde i Nato finns det vissa som känner sig osäkra på hur det påverkar värnplikten. Där förklarar Marinette Nyh Radebo att den nuvarande lagstiftningen gäller, och att den innebär att de värnpliktiga gör sin grundutbildning i Sverige, som de utbildas i att försvara.

– Till exempel vårt förband som ska vara nere i Baltikum, då håller Försvarsmakten på att rekrytera till det. Så där kommer det att vara fast anställd personal och inte värnpliktiga. Som det ser ut nu med gällande lagstiftning.

Samtidigt håller lagändringar på att diskuteras. Hur värnpliktigas situation blir om några år vågar hon inte spekulera i, men regeringen diskuterar eventuella lagförändringar.

– Det har gjorts utredningar, en som har hemligstämplats av regeringen och en som också är uppe för diskussion i försvarsberedningen. Så jag tror att det kommer att diskuteras under hösten, säger Marinette Nyh Radebo. Läs artikel

Following are UN Secretary-General António Guterres’ remarks to the Security Council debate on “Maintenance of Peace and Security:  Addressing the Historical Injustice and Enhancing Africa’s Effective Representation in the United Nations Security Council”, in New York today:

I thank Sierra Leone for convening this debate.  Since 1945, the United Nations Security Council has been a bedrock of global peace and security.  But, the cracks in its foundation are becoming too large to ignore. They are contributing to deadlock, stalemate and stagnation around today’s most pressing crises.  And they are feeding a broader crisis of credibility and legitimacy that is affecting multilateralism itself.

The Security Council was designed by the victors of the Second World War, and reflects the power structures at that time.  The world has changed since 1945.  But, the composition of the Council, despite a few changes, has not kept pace.

In 1945, most of today’s African countries were still under colonial rule and had no voice in international affairs.  This created a glaring omission that has remained unresolved until now:  there is no permanent member representing Africa in the Security Council, and the number of elected members from the continent is not in proportion to its importance.

We cannot accept that the world’s pre-eminent peace and security body lacks a permanent voice for a continent of well over a billion people — a young and rapidly growing population — making up 28 per cent of the membership of the United Nations.  Nor can we accept that Africa’s views are undervalued on questions of peace and security, both on the continent and around the world.

Africa is under-represented in global governance structures — from the Security Council to international financial institutions — but over-represented in the very challenges these structures are designed to address.  Conflicts, emergencies and geopolitical divisions have an outsized impact on African countries. Läs referatet