Redaktionen

Jag lyssnade på stora delar av den utrikespolitiska debatten i riksdagen (12/2) och även på Ekots lördagsintervju (8/2) med försvarsminister Pål Jonson (M) samt andra radioinslag med säkerhetspolitiska experter. Såväl regeringsföreträdare som experter undviker såvitt jag har hört att tala om elefanten i rummet.

För mig är det tydligt att den nuvarande amerikanska rege­ringen inte verkar vara så förtjust i att låsa sig vid tidigare slutna avtal, utan hellre hanterar varje situation när den uppstår. Detta gäller kanske även Natos artikel 5, som innebär att ett väpnat angrepp mot ett eller flera Natoländer ska betraktas som ett angrepp mot alla. […]

Även minsta tvivel på att USA kommer att uppfylla de åtaganden som stipuleras i Natos säkerhetsgaranti innebär att garantin försvagas. En garanti som inte är fullgod är ingen riktigt garanti, och om det är osäkert om en part kommer att uppfylla ett avtal kommer sannolikt alla andra parter i avtalet att fundera på huruvida de ska hålla sig till avtalet. […]

Låt säga att Ukraina inom kort tvingas till ett dåligt fredsavtal och att Baltikum inom ett par år utsätts för ett väpnat angrepp. Vad talar för att det inte skulle ses som en extrem och oförutsedd situation där gamla regler inte gäller, utan nya snabbt kan etableras?

Försvarsplanera med inställningen att vi kan komma att behöva klara oss själva! Minimera beroendet av andra länder. Dela ingen information i onödan, sådan kan nå oönskade mottagare. Läs artikel

“As far as Finland’s presence in Nato is concerned, things are progressing well,” Häkkänen stated.

The FLF units are Nato troops stationed in allied countries during peacetime, conducting joint training and exercises with national forces. Yle previously reported on the planned FLF deployment to Rovaniemi and Sodankylä in September.

According to Janne Kuusela, Director General at the Ministry of Defence, the presence of FLF troops in Finland provides significant added value to the country’s defence capabilities. According to Kuusela, if Finland were to face a military threat or if the security situation in its vicinity deteriorated significantly, allied troops would be able to offer support with pre-planned and rehearsed operations. Läs artikel

“The Americans are approaching European capitals and asking how many soldiers they are ready to deploy,” one diplomat told Reuters on Saturday. The US questionnaire, first reported by the Financial Times, posed six key questions, including one specifically for European Union member states.

“The Americans have provided Europeans with the questionnaire on what would be possible,” Finnish President Alexander Stubb confirmed when asked about the document on the sidelines of the Munich Security Conference on Saturday. “This will force Europeans to think. Then it’s up to the Europeans to decide whether they actually answer the questionnaire, or whether they answer it together.”

Ukrainian leader Vladimir Zelensky claimed in January that Kiev needs “at least” 200,000 European soldiers as peacekeepers to enforce any potential agreement with Russia. However, analysts cited recently by the New York Times consider this figure unattainable, noting that deploying even 40,000 troops would be challenging.

Speaking at the Munich Security Conference on Friday, Zelensky issued a new demand to Ukraine’s Western backers after the US said Kiev’s goal of NATO membership was “unrealistic.” He stated that without security guarantees from the US-led alliance, Ukraine would need to expand its army to 1.5 million troops – and that maintaining them would require a 50% increase in funding. Läs artikel

Verneplikt er en ordning der et lands statsborgere skal delta i militærtjeneste, noe som omfatter både forsvar av landets grenser og krigføring utenlands, samt tjenestegjøring i militære styrker i fredstid. Verneplikt har tidligere vært vanlig i mange land, men de fleste land har nå avskaffet dette, og i den vestlige er det bare noen få mindre land som fremdeles har verneplikt. Alminnelig verneplikt ble avskaffet i Norge i 2006. Før den tid ble alle unge, først menn, senere også kvinner, innkalt til sesjon og militærtjeneste som varte i ett år. […]

Dansk etterretning  har slått fast at det er overhengende fare for krig i Europa i løpet av fem år. Vi blir stadig minnet om den store geopolitiske krise verden er i. I den forbindelse er det på tide at vi så raskt som mulig innfører alminnelig verneplikt igjen. Det ble sagt at en eventuell krigskonflikt alle ville bli kjempet på slagmarken. De seneste tre årene viser at den tesen ikke stemmer. Det som skjer ved fronten i Ukraina viser det motsatte. […]

De seneste årene har Stortinget, etter innstilling fra Forsvaret, bestemt hvor mange som skal inn til førstegangstjeneste. Den tiden er over. Det er på tide å innføre alminnelig verneplikt i en urolig verden og med formidable trusler fra vår nabo i øst. Dette haster! Läs ledaren

Four United States Air Force B-52H Stratofortress bombers arrived at Royal Air Force Fairford, United Kingdom, on February 11, 2025 marking the start of Bomber Task Force (BTF) Europe 25-2.

While transiting into Europe, the U.S. bombers conducted a routine mission with Finland, France and Sweden; and throughout the month long deployment, the bombers will participate in a series of exercises and training flights alongside Allied air forces, building cohesion and sharpening collective capabilities.

“Bomber Task Force missions reinforce our ability to rapidly project combat power, demonstrating U.S. lethality and readiness in a dynamic security environment,” said Major General Joseph Campo, U.S. Air Forces in Europe – Air Forces Africa Director of Operations, Strategic Deterrence and Nuclear Integration. “Training alongside our Allies and partners ensures seamless integration, enhancing our collective deterrence and warfighting capability across Europe and Africa” he added. Läs artikel

Turkey has allegedly withdrawn some of its forces from NATO’s Steadfast Dart 2025 exercise amid a fresh dispute with Greece over airspace and search-and-rescue jurisdiction in the Aegean.

The move follows a disagreement over the planning document for the exercise, with Ankara seeking to shape the wording to align with its territorial claims, a demand rejected by Athens, reports Greek newspaper Ekathimerini.

Greece is understood to have refused to accept what it sees as exclusive Turkish claims over the Aegean, warning that it would cancel its participation if the terms were altered. The Turkish Defence Ministry reportedly responded by declaring that aspects of the exercise’s design contradict Turkey’s national rights and international law.

The dispute centres on the terminology surrounding NATO airspace, with Turkey pushing for a broad reference to ”NATO Airspace,” while Greece insisted on the inclusion of ”Nation’s Airspace.”Läs artikel

I Tromsø har amerikanske atomubåter kunne legge til havn siden 2021. Ifølge Brattlidoktrinen fra 1975 skal ikke fremmede krigsskip bringe med seg atomvåpen i norske havner. Hvordan kan vi vite at dette ikke skjer i Tromsø?

Torsdag 20. februar kl. 18:00-20:00, på Rødbanken, holdes det en ny paneldebatt på Internasjonalt Seminar.

Tema for dette møtet er offentlig innsyn i aktivitetene ved atomubåthavn i Tromsø .

I juni 2024 ba Stortingets utenriks- og forsvarskomité enstemmig Regjeringen om å utrede alternative havner i Tromsø-regionen for blant annet mottak av ubåter. I oktober samme år avslo Forsvarsdepartementet en invitasjon fra NAM og et titalls andre frivillige organisasjoner til å redegjøre for utredningsarbeidet på et åpent møte i Tromsø.

SInleder:verre Lodgaard, seniorforsker ved NUPI-Norsk utenrikspolitisk institutt.

Hallvard Tjelmeland, professor emeritus i historie ved UiT- Norges Arktiske universitet. Läs information

[…] Vi talade också nyligen med president Trump och hans team om kärnkraft och Europas största kärnkraftverk – vår Zaporizjzja-anläggning, som för närvarande är ockuperat av Ryssland.

Ryssland svarade– genom att skicka en drönare för att träffa Tjernobyls sarkofag, som innehåller radioaktivt damm och skräp. Detta är inte bara galenskap. Detta är Rysslands hållning. Ett land som utför sådana attacker vill inte ha fred. Inte. De vill inte ha det. Den förbereder sig inte för dialog.

Nästan varje dag skickar Ryssland upp till hundra och ännu fler ”Shahed”-drönare mot Ukraina. Varje dag. Och regelbundna attacker med ballistiska missiler. Och en stadig ökning av flygbombs-angrepp. Men det är inte allt.

I år planerar Moskva att skapa 15 nya divisioner, vilket ger upp till 150 000 soldater. Det är mer än de nationella arméerna i de flesta europeiska länder.

Ryssland fortsätter att öppna nya rekryteringscenter för armén varje vecka. Och Putin har råd med det – oljepriserna är fortfarande tillräckligt höga för att han ska kunna ignorera världen. […]

I går, här i München, gjorde den amerikanske vicepresidenten det klart: Årtionden, sa han, årtionden av gamla relationer mellan Europa och Amerika håller på att ta slut. Från och med nu kommer saker och ting att vara annorlunda, och EU måste anpassa sig till det.

Jag tror på Europa. Och jag är säker på att ni också gör det. Och jag uppmanar er att agera – för er egen skull och för Europas skull – Europas folk, era nationer, era hus, era barn och vår gemensamma framtid. Därför måste Europa bli självförsörjande – förenas av en gemensam styrka, en ukrainsk och en europeisk.

Just nu håller Ukrainas armé, med stöd av globalt bistånd – tack så mycket – tillbaka Ryssland. Men om inte Ukraina, vem ska då stoppa Ryssland?
Låt oss vara ärliga – nu kan vi inte utesluta möjligheten att Amerika kan säga ”nej” till Europa i frågor som hotar Europa. Läs talet

[…] Han gjorde under detta 60-tal omfattande resor i Sydostasien, rapporterade och fick en viss närhet det revolutionära ledarskapet i Hanoi.

Tack vare Gunnar Fredriksson kom Aftonbladet att förknippas med motståndet mot USA:s krig och attraherade starkt unga radikala. Några av dem blev medarbetare och rapporterade direkt från Vietnam. Aftonbladet kom också att påverka stora grupper inom socialdemokratin, en tid kluven i förhållandet till USA och den fattiga världens befrielsekrig. […]

Nya ledargenerationer på Aftonbladet anklagade Gunnar och oss som stod honom nära för att vara något slags LO-lakejer eller ombud för socialdemokratins ledning. En absurd anklagelse. Aftonbladet har aldrig varit så politiskt och intellektuellt fri som under Gunnars tid som chefredaktör.

Han var främmande för att bli privat och intim med omvärlden. Han visade kanske för sällan sin enastående humor och berättartalang, en förening av det österlenska och det lundensiska. Han skrev och debatterade om det behövdes. Det borde räcka för all rimlig framtid.

Gunnar Fredriksson är, menar jag, den främste skribent det moderna Aftonbladet haft. Läs artikel