Redaktionen

Under Nato-toppmötet i Helsingfors nämndes Finland otaliga gånger som ett föregångsland för sin hantering av Eagle S, tankfartyget som misstänks ha skadat en rad viktiga kablar i Östersjön.

Natos generalsekreterare Mark Rutte underströk att Finland bevisat att det går att agera resolut inom havsrättens snäva ramar.

– Den som tror att havsrätten förhindrar nationer inom Nato att agera har fel. Det finns flera möjligheter att agera. Jag kommer inte att gå in på detaljer, men jag kan garantera att vi är fast beslutna att skydda kritisk infrastruktur.

Kort därefter meddelade Alexander Stubb, Finlands president och värd för toppmötet, att Nato ska utreda frågan grundligt med hjälp av en expertgrupp bestående av Östersjöländernas utrikesdepartement.

Om flera stater kommer överens om hur de ska agera kan det påverka juridiken på sikt, enligt Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi.

– Jag tror att det kan mynna ut i en ny praxis. Det är viktigt eftersom det funnits en viss ängslighet, säger han och understryker att havsrätten inte är entydig när det gäller sabotage utanför territorialvatten. Läs artikel

Finland har 31 925 män födda 2006. Av dessa har 24 285 nu placerats för att göra sin värnplikt, sin beväringstjänst, enligt ett pressmeddelande från finska försvarsmakten. Det är drygt 76 procent.

Flest befriades på grund av hälsoskäl, andra på grund av att de är ålänningar eller har dubbla medborgarskap.

I Finland är militärtjänsten frivillig för kvinnor. Årets ansökningstid för kvinnor har ännu inte gått ur.

I Sverige fick i år 110 000 ungdomar svara på mönstringsunderlaget, av dessa har 28 000 kallats till mönstring. Totalt är det 8 000 av dessa som sedan ska väljas ut för att göra värnplikten. Läs artikel

The number of times NATO fighter jet scrambled to intercept Russian military aircraft approaching allied airspace over Europe has changed little in 2024 compared to 2023, even as Western leaders grow increasingly worried about Russian aggression and hybrid warfare targeting European countries within the alliance.

NATO’s Allied Air Command in Ramstein, Germany, saw “no sensitive uptick” in Russian air activity over Europe, an alliance official told Defense News. The number of intercepts “remained mostly the same” from the previous year, when NATO air policing missions scrambled well over 300 times to intercept Russian military aircraft approaching allied airspace, mostly over the Baltic Sea. […]

Scrambles to monitor Russian military aircraft reportedly saw a peak in 2022, nearly doubling from a year earlier to 570 due to the start of the war in Ukraine. The jump came amid increased activity by the Russian military, and a stronger NATO presence on Europe’s eastern flank meaning more fighter jets available for air surveillance, according to Radio Free Europe/Radio Liberty, citing DPA. Läs artikel

Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, säger i ett tal på Folk och försvar i Sälen att det går “jättebra” för Sverige i Nato, men att det nu blivit uppenbart för politikerna att medlemskapet inte var någon slutdestination.

– Det kräver fortsatta investeringar i humankapital, i politiskt kapital och finansiellt kapital, säger han.

Cavoli berömmer Sverige för att lägga 2,6 procent av bnp på försvaret till 2028. Liksom flera andra bedömare räknar han dock inte med att det kommer att räcka framöver.

– De specifika kapacitetsmål som Nato nu inför kommer att kräva mer än 2 procent, mer än 2,6 procent, över hela alliansen. Jag tror att det är något som börjar sjunka in hos alla nu, säger han.

Sverige ska få sina nya kapacitetsmål av Nato, även kallat förmågemål, i höst. ÖB Michael Claesson uppger att Sveriges förmågemål kommer att diskuteras under flera Natomöten under vintern och våren.

– Det är lite för tidigt att säga i vilken mån det här utmanar existerande planer, säger Claesson. Läs artikel

Förra året under försvarskonferensen i Sälen sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att det kan bli krig. Det tog minst sagt svenskarna på sängen. Sveriges dåvarande överbefälhavare Micael Bydén sa för sin del att svenskarna mentalt måste förbereda sig för krig. Deras budskap var kanske inte så lätta att toppa. Men det gick.

I år laddade den nya överbefälhavaren Michael Claesson upp inför Folk och försvar-konferensen i Ekots lördagsintervju. Då sa han att vi nu lever i en förkrigstid. Statsminister Ulf Kristersson (M) tog passningen.

– Det råder inte fred, sa han i sitt inledningstal.

Nu är det här förstås lösryckta citat, men de som uttalade dem vet att de får vingar.

Michael Claessons utvecklade tanke handlade om att mycket just nu påminner om tiden före andra världskriget. Därför kan man kalla vår tid för en förkrigstid. Men det betyder inte att det måste bli krig, om man förhåller sig rätt.

– Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred, sa Kristersson om man förlänger citatet en smula.

Han hänvisade till hybridattacker, desinformation och sabotage. […]

För ett år sedan kretsade allt i Sverige om att ta sig in i Nato. Nu talar den tillträdande ledaren för Natos supermakt USA samma språk som fienden Ryssland och gör territoriella anspråk på ett annat Natoland.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson nämnde det så högt någon tillåter sig i sitt inledningstal. Den nya administrationen i USA har en annan inställning till den regelbaserade världsordningen än den tidigare, konstaterade hon och ansåg att Europa och Sverige då måste ta sig en starkare roll.

Den politiska enigheten om att Sverige bör satsa mer på sitt försvar är alltså stark. Läs artikel

– Det är i folkrättslig mening fred. Men samtidigt är vi utsatta för ett antal handlingar av mer eller mindre antagonistisk typ som minner om att vi befinner oss under någon typ av tryck som naturligtvis skulle kunna liknas vid krig, säger Sveriges överbefälhavare Michael Claesson till Svenska Yle. […]

Under våren klarnar det hur Natos framskjutna styrka i Finland ska se ut. Styrkan ska ledas av Sverige. Det innebär troligen att svenska soldater permanent kommer att befinna sig i Finland.

– Jag vill vara tydlig med att konceptet inte är hundraprocentigt satt ännu men sannolikt skulle jag säga att någon förbandsvolym kommer att finnas i Finland över tid, säger Claesson. Läs artikel

Årets Folk och försvar-konferens sammanfaller med Natos värsta kris. Nu ifrågasätts själva grundvalen för alliansen, den så kallade artikel 5, om enligt den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vitt spridda broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” sägs innebära följande förpliktelse: ”Om ett Natoland ändå blir angripet kommer övriga länder i alliansen att bidra till försvaret – en för alla, alla för en.”

Men i ett slag har Natos nye gudfader Donald Trump hotat grannen och Natolandet Kanadas suveränitet och till och med talat om att annektera Grönland, en autonom del av Danmark. Ett Natoland mot ett annat, alltså.

Så sprack illusionen om artikel 5. Alla de som varnade för Sveriges blixtsnabba Natoprocess utan folkomröstning har dessvärre visat sig ha fått rätt.

Till detta kommer att USA med DCA-avtalet under Donald Trumps ledning får tillgång till 17 militära baser i Sverige, från Kiruna i norr till Revingehed i söder, som kommer att kosta oss miljarder och stå under amerikansk lag.

Dessa ödesmättade ting – som hade förtjänat en folkomröstning likt de vi hade om högertrafiken och kärnkraften, euron och EU – vill vi höra diskuteras i Sälen. Svaren kommer vi att minnas inför nästa val och yngre generationer att få leva med. Läs artikel

[…] Det kan enligt Claesson till och med bli svårt att fastställa att det handlar om sabotage. Inte i ett enda tidigare fall av kabelbrott i Östersjön har det funnits tillräckliga bevis för en sådan slutsats, enligt ÖB.

– Det visar egentligen på komplexiteten. Hela botten på Östersjön är som spagetti. Den är fylld av kablar för olika ändamål, med en uppsjö av olika ägarförhållanden där vi inte har en lägesbild alla gånger som är tillräckligt högupplöst för att vi ska kunna identifiera när någonting sker eller kunna följa vad och vem som i så fall har åstadkommit en skada eller inte.

Skadan på Estlink 2 sticker dock ut på det sätt att bevisläget är bättre än i andra fall, enligt Claesson. Finländska myndigheter har haft möjlighet att säkra fler bevis efter att de snabbt bordat och beslagtagit fartyget och kunnat förhöra besättningen. […]

– Bygger man upp en kedja med indicier och tittar på vilka vilka aktörer som har vilka intressen så det är klart att mycket pekar på Ryssland. Läs artikel

Sveriges försvarsminister Pål Jonson lovar att svenska Försvarsmakten kommer att försvara finländare om Ryssland anfaller Finland.

Om något  händer, kommer det svenska försvaret att försvara Finland?

– Ja, det är det man gör.

– Sverige och Finland är allierade igen. Det är klart att vi också har ett gemensamt försvar, sammanfattar Jonsons konsekvens av historiska NATO-medlemskap.

Jonson berättar för Iltalehti att Sverige, Finland och Danmark just nu diskuterar förvärv med en gemensam uppfattning om

Det handlar om Spanningsflygplanet GlobalEye utvecklat av svenska Saab.

Radar kan övervaka land, hav och luft. Enligt Saab upptäcker maskinens system även små föremål upp till ett avstånd på 600 kilometer.

– Det har också varit diskussioner med Finland, Säger Jonson. Läs artikel

Det pågår en politisk strid om vilket som ska bli nästa generations stridsflygplan i Sverige, skriver Dagens Nyheter. Medan S och SD gärna ser att svenska Saab fortsätter med en ny generation av Gripen, har regeringen inte uteslutit att köpa ett amerikanskt plan.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) har argumenterat för vikten av en svensk flygindustri. Andra menar att ett nytt svenskt stridsflyg skulle ta för mycket av försvarsbudgeten. – Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, säger försvarsminister Pål Jonson (M), till tidningen.

Men regeringen tvekar. Ett amerikanskt plan kan ge kostnadskontroll och poäng i Vita huset.

-Pettersson tror inte en sekund på att ett USA-tillverkat plan ger kostnadskontroll. Kontrollera med de länder som använder F35 och jämför det med kostnaderna för Jas Gripen E. […]

Att köpa färdigt kan verka enkelt, men det är svårt att hitta några siffror som tyder på att det historiskt skulle varit en billigare väg för Sverige. Tvärtom har kalkylerna för de länder som på senare år köpt det amerikanska stridsflygplanet F-35 varit kraftigt överoptimistiska:

• Norge räknade med att lägga 145 miljarder kronor på 56 F-35-plan, fördelat över en 30-årig livstid. Nu uppskattas kostnaderna istället till 326 miljarder kronor för 52 plan, alltså mer än det dubbla mot det som hävdades när inköpet gjordes. Det konstaterar norska Riksrevisionen, som är skarpt kritisk mot försvarsdepartementets hantering.
• Kanada får hosta upp 150 miljarder kronor direkt för sina 88 F-35-plan, men kostnaderna över hela livscykeln beräknas till hisnande 600 miljarder kronor.
• GAO, USA:s motsvarighet till Riksrevisionen, konstaterar att försvarets kostnader för att upprätthålla F-35 ökat med 44 procent sedan 2018, trots att planen flugit mindre och mindre för varje år.
• Saabs egna siffror pekar på att ett F-35-plan kostar Norge och Kanada nästan tre gånger så mycket som ett Gripen-plan, sett över en livscykel. Läs artikel

Stora delar av Sverige saknar idag ett så kallat territorialförsvar, och måste lita till hemvärnets stridsförmåga.

Idag har bristen på markstyrkor för försvaret av vårt eget land fått den svenska arméchefen att uppgivet konstatera att Sverige riskerar bli ett strategiskt tomrum med bara hemvärn som försvar.

Men med Nato-medlemskapet har inriktningen nu blivit att de få markstyrkor försvaret håller på att bygga upp, skall förflyttas österut mot Natos gräns till Ryssland för att stationeras i norra Finland och Baltikum. Ett första steg är en svensk bataljon till Lettland.

Detta är en total förändring av svensk försvarspolitik och säkerhetspolitik.

Det svenska försvaret går från en tydlig defensiv inriktning för att territoriellt försvara hela landet, till en strategi med en militärt avskräckande roll underställd USA/Nato i dess stormaktskonflikt med Ryssland i Nordeuropa. […]

Tystnaden om den nya försvarsinriktningen behöver brytas, även inom socialdemokratin.

Diskussionen om krigsrisken och försvarspolitiken behöver föras inte bara i riksdagen utan med hela svenska folket. Till stöd för att Sveriges defensiva territoriella försvar prioriteras i försvarsbudgeten, både med personal och materiel. Läs artikel

Läs artikel