Redaktionen

Nato bör inte ”provocera fram en konfrontation” med Kina till följd av landets relation med Ryssland, säger en talesperson för Pekings EU-sändebud i ett uttalande på torsdagen.

Uttalandet kommer efter att Nato presenterat sin deklaration vid det pågående toppmötet i Washington, där Kina nämns i kritiska ordalag. Försvarsalliansen skriver bland annat att partnerskapet med Moskva är skäl till ”djup oro”. Enligt uttalandet från Peking ska Nato ”sluta underblåsa det så kallade Kina-hotet och provocera fram konfrontation och rivalitet.” Nato borde, enligt Kina, i stället göra mer för att bidra till världsfred och stabilitet.

Kina påstår sig vara neutralt gällande Rysslands invasionskrig i Ukraina. De två ländernas strategiska samarbete har dock fördjupats sedan invasionen. Nyligen kom rapporter om att kinesiska och ryska företag tillverkat en typ av attackdrönare som kan användas mot Ukraina. Läs artikel

Issued by the Heads of State and Government participating in the meeting of the North Atlantic Council in Washington, D.C. 10 July 2024.

[…]  Russia’s full-scale invasion of Ukraine has shattered peace and stability in the Euro-Atlantic area and gravely undermined global security.  Russia remains the most significant and direct threat to Allies’ security.  Terrorism, in all its forms and manifestations, is the most direct asymmetric threat to the security of our citizens and to international peace and prosperity.  The threats we face are global and interconnected. […]

The People’s Republic of China’s (PRC) stated ambitions and coercive policies continue to challenge our interests, security and values.  The deepening strategic partnership between Russia and the PRC and their mutually reinforcing attempts to undercut and reshape the rules-based international order, are a cause for profound concern.  We are confronted by hybrid, cyber, space, and other threats and malicious activities from state and non-state actors.[…]

Taking full advantage of the accession of Finland and Sweden, and the capabilities they bring to the Alliance by fully integrating them into our plans, forces, and command structures, including by developing a NATO presence in Finland. […]

We look forward to meeting with President Zelenskyy in the NATO-Ukraine Council.  We reaffirm our unwavering solidarity with the people of Ukraine in the heroic defence of their nation, their land, and our shared values.  A strong, independent, and democratic Ukraine is vital for the security and stability of the Euro-Atlantic area.  Ukraine’s fight for its independence, sovereignty, and territorial integrity within its internationally recognised borders directly contributes to Euro-Atlantic security.  We welcome announcements by Allies to provide Ukraine with critical additional air defence systems as well as other military capabilities.  […]

We fully support Ukraine’s right to choose its own security arrangements and decide its own future, free from outside interference.  Ukraine’s future is in NATO. […]

As Ukraine continues this vital work, we will continue to support it on its irreversible path to full Euro-Atlantic integration, including NATO membership. […]

The PRC has become a decisive enabler of Russia’s war against Ukraine through its so-called “no limits” partnership and its large-scale support for Russia’s defence industrial base.  This increases the threat Russia poses to its neighbours and to Euro-Atlantic security.  We call on the PRC, as a permanent member of the United Nations Security Council with a particular responsibility to uphold the purposes and principles of the UN Charter, to cease all material and political support to Russia’s war effort. […]

We will meet with the leadership of Australia, Japan, New Zealand, and the Republic of Korea, and the European Union to discuss common security challenges and areas of cooperation.  The Indo-Pacific is important for NATO, given that developments in that region directly affect Euro-Atlantic security.  We welcome the continued contributions of our Asia-Pacific partners to Euro-Atlantic security.  Läs uttalandet

USA är på väg att vända sig mot Asien. För att hålla kvar supermakten i Europa, måste hela Nato också flytta österut, anser regeringen. Sverige driver nu på för att öppna ett Nato-kontor i Japan.

– Vill vi att USA ska vara engagerade i ett krig som pågår på den europeiska kontinenten, måste vi visa ett intresse för den indopacifiska regionen, säger utrikesminister Tobias Billström. […]

Den svenska regeringen har dragit slutsatsen att hotet möts på två sätt: Dels genom att rusta upp Europa – dels genom binda USA till vår kontinent så starkt som det bara är möjligt.

– Oavsett utgången i det amerikanska valet så måste Europa göra mer. Vi måste bygga ut vår försvarsförmåga, säger Tobias Billström. Läs artikel

Sverige inleder ett nytt bilateralt militärt samarbete med USA, vid sidan av Nato-samarbetet. Det nya avtalet innebär att svensk militär ska arbeta tillsammans med nationalgardet i delstaten New York.

Sveriges försvarsattaché i Washington, Rikard Askstedt, säger till Ekot att svensk militär kommer att skickas till New York för att delta i övningar med större förband. Soldater från New Yorks nationalgarde kommer i sin tur öva i vinterförhållanden i Sverige.

Nationalgardet i USA är en militär reservstyrka som styrs av delstaterna. Läs artikel

Ett land måste kunna styras även i tider av krig eller kris – staten skall kunna ta viktiga beslut snabbt. I de fall vår demokrati står i vägen för det mest förtjänstfulla utförandet på grund av att riksdagen inte kan eller hinner samlas för att ta beslut, kan undantagstillstånd behövas. Men dagens politiker gör bra i att komma ihåg att dagens lagar stiftas för kommande regeringar. Det är därför regeringen inte skall kunna ge sig själv rätt att utlysa undantagstillstånd och inskränka grundläggande fri- och rättigheter. […]

Förutom risken för missbruk av en framtida auktoritär regering, öppnar förslaget för risken att regeringen stiftar lagar som inskränker grundläggande fri- och rättigheter. Insynen i den demokratiska processen försämras därtill radikalt.

Lösningen stavas beredskap. En stat beredd på de flesta eventualiteter med tydliga processer och ansvarsfördelning kan bättre hantera kriser utan att behöva ta till undantagstillstånd. Och i de fall ett undantagstillstånd verkligen behövs, skall det vara motiverat och demokratiskt beslutat samt starkt tidsbegränsat. Läs artikel

1. Prime Minister of the Republic of India Shri Narendra Modi paid an official visit to the Russian Federation on July 8-9, 2024 at the invitation of President of the Russian Federation H.E. Mr. Vladimir Putin for the 22nd India – Russia Annual Summit.[…]

3. The Leaders noted the continued strengthening and deepening of the Special and Privileged Strategic Partnership between India and Russia.

4. The Leaders highly appreciated the special nature of this time-tested relationship which is based on trust, mutual understanding and strategic convergence. Regular bilateral engagement at all levels, including during India’s Chairship of SCO and G20 in 2023 and under Russia’s Chairship of BRICS in 2024, helped in further deepening and expansion of the growing bilateral partnership.

5. The Leaders positively assessed the multi-faceted mutually beneficial India-Russia relations that span all possible areas of cooperation including political and strategic, military and security, trade and investment, energy, science and technology, nuclear, space, cultural, education and humanitarian cooperation. It was noted with satisfaction that both Sides are actively exploring new avenues for cooperation while further strengthening cooperation in the traditional areas. Läs uttalandet

Försvarsminister Antti Häkkänen undertecknade i samband med Natos toppmöte i Washington D.C. tisdagen den 9 juli 2024 ett uttalande om användningen av de nordiska ländernas luftrum (Nordic Airspace Summit Declaration). Samtidigt undertecknade ministern också ett samförståndsavtal om Natos underrättelseinhämtning med hjälp av bilder från satelliter (Alliance Persistent Surveillance from Space, APSS) och en avsiktsförklaring om ett multinationellt samarbete kring användning av molnteknik (Multinational cooperation for the development and fielding of Allied software for Cloud and Edge services, ACE). Avtalen är inte juridiskt bindande.

– Säkerheten och interoperabiliteten under alla omständigheter och i alla lägen är av största vikt för Nato. Ett starkt nordiskt område stärker också Natos avskräcknings- och försvarskapacitet och militära samarbete, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Uttalandet om de nordiska ländernas luftrum

De nordiska ländernas försvarsministrar undertecknade vid toppmötet ett uttalande om användningen av ländernas luftrum. Det viktigaste syftet med uttalandet är att intensifiera och satsa mer på arbetet med att planera och genomföra luftinsatser i Nordeuropa.

– Målet är bland annat att utveckla Natos luftrumslösningar i norr, vilket också omfattar luft- och robotförsvaret. Till det här kan höra till exempel större övningar, säger minister Häkkänen. Läs pressmeddelande

För det försvarsetablissemang som för tjugofem år sedan satsade sin trovärdighet på att lägga ner det nationella försvaret och som den senaste korta perioden har placerat sina spelmarker på en helt ny svensk ”storstrategi”, måste Biden-kandidaturens kollaps komma som en kalldusch. Den nya svenska storstrategin skulle ju garantera säkerhet, förutsebarhet och, inte minst, många finfina jobbmöjligheter nere i Europa.

När överbefälhavare Micael Bydén fick frågan av en journalist om han kunde se några skäl emot ett svenskt Nato-medlemskap svarade han med emfas:

– Jag kan inte komma på ett enda.

Vi befinner oss i sagoberättandets tid. Makthavarna från vänster till höger berättar sagor för folket, berättelser som enligt deras mening är så fängslande att någon öppen debatt inte behövs. En diskuterande demokrati fungerar enligt beslutsfattarna enbart stämningsförstörande, river sönder den särskilda atmosfär med ljuv bakgrundsmusik och nedsläckt salong som krävs för att berättelsen verkligen skall gripa tag i publiken. […]

Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar grundat i stormaktsallianser och amerikanska samarbetsavtal? Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar vars generaler stoltserar med att de i framtiden tänker slåss på andra sidan Östersjön, inte i Sverige. (Och ryssarna? Ställer förstås upp?) Läs artikel

[…] Men det är inte bara den idealiserade inramningen, utan också talet i Almedalen som helhet som är problematiskt. Framför allt gäller det undvikandet av utrikes- och säkerhetspolitiken – ett i hög grad aktuellt problem. Den nu sittande regeringen har med oppositionens stöd på rekordkort tid brutit med Sveriges 200-åriga tradition av alliansfrihet och gått med i Nato. Den transatlantiska länken har sedan ytterligare förstärkts genom att först regeringen, sedan riksdagen med överväldigande majoritet, godtagit ett bilateralt försvarsavtal med USA, DCA-avtalet. Kanske de som tog sig tid att lyssna till den socialdemokratiska oppositionsledarens tal i Almedalen hade väntat sig kommentarer kring den kritik mot Nato, men framför allt DCA-avtalet som framförts av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, samt effekterna av dessa omvälvande försvarspolitiska förändringar. Hur tänker sig Sveriges arbetarparti att de nu starkt ökade försvarsutgifterna skall matchas mot andra behov? ”Samhället”, det vill säga stat och kommuner/regioner, skall enligt partiets nya, mer marknadskritiska satsning, ges en större roll. Det gäller skolorna, sjukvården, miljön, gängkriminaliteten, rättssystemet etcetera. Hur skall detta finansieras, samtidigt som de militära utgifterna, inklusive fortsatt stöd till Ukraina, växer? Förklaringar kring dessa brännande frågor lyser med sin frånvaro. […]

Det dystra beskedet är att socialdemokraterna inte har något svar på dessa frågor. Partiet saknar en fredsplan – eller stöd för något sådant initiativ – för det pågående kriget i Ukraina. Det är därför ingen tillfällighet att resonemanget inte kommer längre än till ”den siste ryske soldaten”. Fienden är nog så påtaglig och skarpt avgränsad: ”rysshögern” och ”Putin”, medan alternativet till en demonisering av motståndaren, nämligen en historiskt förankrad geopolitisk samtidsanalys, samt vilja och förmåga att främja dialog och diplomati mellan de stridande parterna ignoreras. Läs artikel