Russofobien er gået amok, diis.dk

Hans Mouritzen, seniorforsker

[…] Anno 2024 har frontlinjerne mellem Vest og Øst i Europa rykket sig betydeligt: der er ca. 140 km. fra den estiske grænse til Skt. Petersborg og knap 500 km. fra den ukrainske grænse til Moskva. I tillæg er Sverige, Finland og tidligere de baltiske lande blevet medlemmer af NATO. Hvilken kæmpe lettelse må det ikke være for Danmark sammenlignet med situationen under den Kolde Krig. Eller hvad? Nå – ikke!

Tværtimod: i stedet er Danmark og andre nordeuropæiske lande blevet angrebet af akut krigspsykose i et selvforstærkende samspil mellem politikere og opinionsdannere. Det danske forsvarsbudget er i flere omgange blevet ’historisk’ forøget (som politikerne selv kalder det), og værnepligten er i ét drastisk hug blevet øget fra 4 til 11 mdr. På trods af frontens geografiske placering er Danmarks frihed og demokrati angiveligt truet. I den netop overståede EP-valgkampagne frygtede 7 ud af 11 af partiernes spidskandidater således Putin mere end klimaforandringerne (dr.dk 20/5). […]

Ser vi specifikt på den danske kontekst har vi, udover upartiske journalister, også fx aktivist og kommentator Anna Libak (WA), som slår til lyd for forskellige udokumenterede (og usandsynlige) påstande: (1) Rusland sprængte selv sin gasledning i Østersøen (Nord Stream) i luften (DR ’Debatten’ 26/1-23), som ellers kunne være brugt til at skrue ned for tyske våbenleverancer. (2) Hamas’ angreb på Israel var 7. oktober, Putins fødselsdag, så der er nok en forbindelse (WA 24/10-23). Men der er godt nok mange led i den ’beviskæde’. (3) Rusland er slet ikke så stærkt militært, som vi tror (DR ’Debatten’ 3/3-2022); men anno 2024 er det pludselig blevet en trussel mod hele den vestlige verden.

Tidl. statsminister Fogh Rasmussens rådgivningsfirma (’Rasmussen Global’) kører ligeledes på værdipolitisk frihjul. Det er selvsagt vigtigt for virksomheden at kunne tiltrække unge entusiastiske medarbejdere. Det gør man ikke via realpolitik, men derimod ’ungdommelig’ værdipolitik. Og Fogh har i tillæg en fortid som rådgiver for Ukraines regering, så upartisk analyse kommer ikke fra den kant. Läs artikel

Ledarkrönika Jan G Andersson: En minut i tolv, sydostran.se

Efter att försvarsministern Pål Jonsson grillats av en föredömligt påläst reporter i söndagskvällens Agenda kan slutsatsen inte bli någon annan än detta avtal mellan Sverige och USA borde bordläggas för att de många frågetecken som återstår måste rätas ut.

Det gäller inte minst att det i avtalet inte står klart och tydligt att lagring av kärnvapen i Sverige är förbjudet som det gör i det danska och norska DCA-avtalet. Försvarsministerns förklaring till att denna garanti inte finns inskriven, är att USA vet mycket väl att Sverige har denna negativa inställning, men som försäkring är det i tunnaste laget.

Det är helt i linje med hela den svenska andan i avtalet, att se välvilligt på den amerikanska åtagandet som skapar intrycket att Sverige är en motpart som inte ställer sina egna intressen i förgrunden, utan är beredd att foga sig till en amerikansk underordning.

Folkrättsexpertens invändning, att det är osäkert vad Sverige har rätt att säga nej till är ett tungt vägande inlägg för att ifrågasätta avtalet. Hans Blix raka fråga om det inte räcker med att vi i Nato-avtalets artikel 5 garanteras militärt stöd om vi blir angripna blir hängande i luften. Läs ledaren

Kräv garantier mot kärnvapen för att rösta ja till DCA-avtalet, dn.se

Pierre Schori

Den 14 mars 1959 fattades ett historiskt riksdagsbeslut. Då fick Sverige ett allmänt pensionssystem. Beslutet togs, mot en kompakt borgerlighet, med en rösts övervikt eftersom folkpartisten Thure Königsson trotsade partipiskan och följde sin över­tygelse.

65 år senare innebär den 18 juni 2024 för oss socialdemokrater ett minst lika omvälvande ställningstagande. Nu gäller det livet självt, allas liv. Ska Sverige som enda land i Norden inte kräva skriftliga garantier mot utplacering av dome­dagsvapnen i vårt land?

Försvarsminister Pål Jonson (M) undvek frågan i söndagens ”Agenda” i SVT, och jag läser med för­färan hur hans företrädare Peter Hultqvist (S) säger att det inte är någon fara med Donald Trump i Vita huset, medan förra utrikesministern Ann Linde (S) påstår att FN:s kärnvapenförbud, som stöds av en överväldigande majoritet länder, skulle kräva ensidig nedrustning av västs kärnvapen. […]

Svenska folkets åsikt om kärnvapen undersöktes vid årsskiftet av Novus, på uppdrag av Svenska läkare mot kärnvapen, och svaret är tydligt: Två av tre säger nej till placering av kärnvapen i Sverige och vill ha riksdagsbeslut och skriftliga garantier som utesluter detta.

Argumenten att ”Sveriges inställning är välkänd och ingen kräver att vi ska tillåta kärnvapen” och att det inte finns skäl att ha kärnvapen i Sverige räcker inte. Det ger inte den garanti, som svenska folket vill ha och saknar värde om en framtida regering vill annorlunda. Läs artikel

Why great powers fight, and why they cooperate Why great powers fight, and why they cooperate, responsiblestatecraft.org

Michael Holmes, German-American freelance journalist

[…] His latest book, “A World Safe for Commerce” takes a comprehensive examination of U.S. foreign policy from the Revolution to China’s rise. […]

“A World Safe for Commerce” is an engaging history of U.S. foreign policy that uncovers how the motives of American leaders were frequently less benign than most Americans think: “Even if they cloak their policies in the warm and fuzzy language of liberalism and freedom, and occasionally find themselves trapped by it, they are careful calculators of national security through the lens of commercial power.”

Copeland recounts that Britain’s harsh mercantilist restrictions pushed the American revolutionaries into their war for independence. The ideology of liberty only gained momentum when the first shots were fired. The Wars of 1812, the Mexican-American War, the Spanish-American War and numerous interventions in Latin America and Asia were all fought to safeguard and expand the U.S. sphere of economic interests.

The U.S. came close to war with Britain in 1916, but ultimately declared war on Germany when it became the greater threat to U.S. trade with Europe and Latin America. The massive expansion of U.S. power during World War II was primarily driven by the imperative to ensure access to global markets in order to counter the threat of Axis dominance over Eurasia.

The U.S. economic containment policy against the Soviet Union initiated the Cold War, while the lifting of U.S. sanctions played a crucial role in facilitating Gorbachev’s efforts to bring about its end. Trade expectations and classic geopolitics also explain the wars in Korea and Vietnam. Läs presentationen

Kritiken mot DCA-avtalet: ”Ger USA ett carte blanche”, svt.se

[…] Uteblivna skrivningar om kärnvapen i avtalet är en av punkterna som kritiker lyft och jämfört det svenska avtalet med hur Norge och Danmark har formulerat sig.

En annan kritik har gällt att amerikansk personal inte kommer att lyda under svensk lag.

– Det är högst osäkert om Sverige kan stoppa sådana här aktiviteter. Det borde funnits en starkare uttrycklig vetorätt, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

– Det är osäkert vad USA kan komma att begära i framtiden. Man har gett amerikanarna ett carte blanche, säger Hans Blix, diplomat, tidigare folkpartistisk utrikesminister och chef för FN:s vapeninspektörer. Läs artikel

Norska Stortinget enigt – nationellt försvar krävs för att hävda landets suveränitet

Utgivarna

Sverige saknar ett territorialförsvar för hela landet, och i planen fram till 2035 står inget om uppbyggnaden av ett eget starkt landbaserat försvar.

Två svenska brigader av totalt tre skall enligt ÖB öronmärkas för Nato utanför våra gränser.

Arméchefen har varnat för att det kan leda till att Sverige står utan annat försvar än hemvärn och att vårt territorium blir ett strategiskt vakuum. Detta tomrum kommer inte att fyllas med svenska styrkor med den försvarspolitik som nu förs.

Istället kommer det enligt försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA-avtalet) att finnas 17 baser i Sverige för USA att disponera, och amerikanska styrkor kommer att ges rätt till obehindrad genomfart av svenskt territorium till lands, till sjöss och i luftrummet.

Sverige blir därmed extra sårbart för påtryckningar och krav från USA vad gäller utnyttjandet av vårt territorium som inte ligger i linje med svenskt säkerhetsintresse och som kan dra in oss i stormakternas allt skärptare motsättningar. Utan eget territorialförsvar har vi lite att sätta emot en stormakt.

I Norge, som har ett liknande utgångsläge som Sverige vad gäller försvaret, har man dragit slutsatsen att en upprustning av det egna nationella försvaret är nödvändig för att landet skall kunna hävda sin suveränitet, bidra till att sänka spänningarna på Nordkalotten och minska risken att dras med i en farlig säkerhetspolitisk situation som en följd av att USA och Ryssland ökar rustningarna kring det strategiskt viktiga området i norr som rymmer kärnvapenbaserna på Kolahalvön.

Läs mer

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA), riksdagen.se

Riksdagens behandling av DCA–avtalet, tisdag den 18 juni.

1Aron Emilsson (SD) 8
2 Håkan Svenneling (V) 12
3 Peter Hultqvist (S) 8
4 Emma Berginger (MP) 10
5 Jörgen Berglund (M) 8
6 Kerstin Lundgren (C) 8
7 Magnus Berntsson (KD) 8
8 Anna Starbrink (L) 8
9 Försvarsminister Pål Jonson (M) 10

Läs informationen

Om studenter och soldater

Anders Björnsson

Vi var på studentmottagning. Två ungdomar hade gått ut. Jag frågade dem om de hade mönstrat. Ingen av dem hade gjort detta. De hade båda fått ett brev från Försvarsmakten. Däri uppmanades de att gå in på en digital hemsida och besvara frågor. Dessa rörde bland annat deras fysiska status. Den ena uppgav laktosintolerans, den andra orolig mage. Någon kallelse till mönstring fick de ej. Ingen läkare undersökte dem. De frikallade sig själva.

Ett finurligt sätt för myndigheterna att slippa ge dem militär grundutbildning, eller hur? Den anses dyr. Men försvarsbudgeten ökar raskt. En del militär materiel ges då bort till andra länder. Värnpliktiga soldater – en liten bråkdel av en åldersklass – ska kunna beordras att kriga i utlandet, är en tanke som vissa lagstiftare umgås med. Hur ska resten av bråkdelen kunna försvara det egna landet? Saken är gåtfull. Eller finns det en rationalitet? Andra ska göra detta.

Är det säkert att det blir så? frågade jag studenterna. De svarade med en motfråga: Är det inte rätt att försvaret sköts av de bästa? Jag svarade: Ingen är född soldat. Man utbildas till det, man rycker ut starkare än man ryckte in. De kom med en ny motfråga: Men om det inte finns laktosfri mat vid fronten? Jag svarade: Det är inte riskfritt att strida, det är större chans att dö för en kula än av dålig mage. Vårt samtal höll på att utvecklas till ett kåseri. Jag avbröt det.

Läs mer

Finland will host a NATO land command and troops, reuters.com

Finland will host a new land command unit of the NATO military alliance, Minister of Defence Antti Hakkanen told reporters on Friday following a meeting of the alliance in Brussels.
After decades of military non-alignment, Finland joined NATO last year in response to neighbouring Russia’s invasion of Ukraine.
”I’m pleased to state that today all NATO member states have given their political consent to Finland’s key goals in its NATO integration,” Hakkanen said. Läs artikel

NATO approves a plan to speed security aid and training to Ukraine’s beleaguered armed forces, apnews.com

NATO defense ministers on Friday approved a plan to provide reliable long-term security aid and military training for Ukraine after delays in Western deliveries of funds, arms and ammunition helped invading Russian forces to seize the initiative on the battlefield.

Kyiv’s Western backers have mostly concentrated their efforts through the Pentagon-run Ukraine Defense Contact Group, a forum for around 50 countries to drum up the weapons and ammunition the war-ravaged country needs most.

The new plan would be a complementary effort. Announcing the move after chairing a meeting of defense ministers in Brussels, NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said that the effort would be headquartered at a U.S. military base in Wiesbaden, Germany and involve almost 700 staff. Läs artikel

Försvarsminister Häkkänen: Finland får flexibla multinationella styrkor och Natostab för markoperationer, svenska.yle.fi

Finlands önskan om att få en flexibel multinationell styrka har fått grönt ljus av de övriga Natoländerna. Också frågan om en stab för markoperationer har godkänts, säger försvarsmininiser Antti Häkkänen.

Hur kan man snabbt öka Natoländernas närvaro i Finland ifall säkerhetsläget försvagas, utan att ha permanenta trupper stationerade?

Det är frågan som Försvarsministeriet har utrett sedan förra hösten och som har resulterat i de finländska planerna för en så kallad FLF-styrka.

Planerna presenterades första gången vid Natos utrikesministermöte i februari, och alla länderna gav på fredagen stöd för de centrala målen, bekräftar försvarsminister Antti Häkkänen (Saml).

– Finland får en stab för markoperationer, Finland kommer att få närvaro av markstyrkor och alla nordiska länder godkändes för att ingå under högkvarteret i Norfolk.

Beteckningen FLF kommer från begreppet Forward Land Forces som är de förnyade multinationella styrkor som redan finns i åtta länder i östra Europa, det vill säga i Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern.

Deras sammansättning varierar och för Finlands del skulle det inte handla om permanent stationerade styrkor.

– De här besluten kommer att förbättra Finlands och norra Europas säkerhet, konstaterade Häkkänen då det två dagar långa försvarsministermötet avslutades vid Natos högkvarter i Bryssel.

Beträffande FLF-styrkorna är det fråga om en egen modell för Finland som innebär att man i kritiska situationer kan hämta in Natotrupper, men detaljer som vilka länders soldater det gäller bestäms senare. Läs artikel

Frågetecken i Nato: Var hör Gotland hemma? aftonbladet.se

I Natos nya ledningsstruktur placeras Sverige, Norge och Finland under ett högkvarter i Norfolk i USA – något som varit ett gemensamt nordiskt önskemål.

– Det är ett viktigt steg för oss att kunna tillhöra samma Joint Forces Command i de nordiska länderna, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M) efter veckans Natomöten i Bryssel.

Danmark och de baltiska länderna ska dock lyda under ett högkvarter i Brunssum i Nederländerna. Och möjligen ska det även omfatta exempelvis planeringen för Öresund och de stora öarna i Östersjön som Gotland och Åland.

– Exakt hur det kommer att landa kommer att ligga på expertnivå. Vi har sagt att det viktiga naturligtvis är att beslutet understöds av militär logik, inte nödvändigtvis politisk logik, säger Jonson.

Han är öppen för att låta Saceur – Natos militäre befälhavare i Europa, just nu USA-generalen Chris Cavoli – fälla avgörandet, även om de nordiska länderna gärna ”håller ihop operationsområdet”.

– Det är Saceur som borde ha sista beslutet, säger Jonson. Läs artikel