Redaktionen

”Vänta med beslut om amerikanska baser”, svd.se

av
Hans Blix

Ett förslag till avtalom försvars­samarbete mellan USA och Sverige (DCA-avtalet) ligger nu hos riksdagen för godkännande. Det innehåller långtgående och tioåriga förpliktelser berörande rikets suveränitet och säkerhet men har inte varit föremål för någon allmän diskussion, uppmärksamhet av partier eller media. Det skiljer sig därmed från godkännandet av det så kallade värdlands­avtalet med Nato vilket föregicks av grundlig offentlig debatt. Enligt den plan som ligger ska beslut om avtalet och lagändringar fattas av riksdagen den 18 juni. Lagrådet har yttrat sig men i huvudsak om lagtekniska frågor av underordnad betydelse. I propositionen borde regeringen ha gett riksdagen och allmänheten svar på en rad frågor som lämnas öppna i avtalet.

I DCA-avtalet regleras förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Där anges vad som ska gälla om rätt till tillträde till svenskt territorium, territorial­vatten och luftrum, och om rätt att få använda vissa av Försvars­maktens anläggningar och områden. I avtalet anges specifikt 17 platser – från Kiruna, Luleå och Boden i norr till Visby och Ronneby i söder – som USA med Sveriges samtycke får använda som baser. […]

Ett för svensk del synnerligen känsligt och belysande avsnitt, som utvecklas i propositionen, berör flygstrids­lednings­systemet (STRIL):

”Det kan även bli fråga om att låta Nato eller en allierad stat utöva flyg­strids­ledning på svenskt territorium.”

Det handlar här om helt centrala uppgifter som gäller kärnan i vårt eget försvars förmåga att värna Sverige. Artikeln skulle inte strida mot internationell rätt, men innefatta ett oöverskådligt avstående av svensk suveränitet. Har de svenska politiska partierna undersökt hur deras väljare ser på möjligheten av 17 amerikanska militärbaser? Eller hur tänkbart genomförande av avtalet kan förväntas påverka det säkerhets­politiska läget i vårt hörn av Europa?

Önskan att ingå ett så långtgående och för svensk suveränitet ingripande avtal som det som nu föreslås skulle kunna vara förståelig i ett hotfullt läge.

Där är vi inte nu. Läs artikel

NATO’s direct funding arrangements: Who decides and who pays? sipri.org

av

[…] When the North Atlantic Council (NAC) unanimously agrees that NATO should mount an operation or mission, there is no obligation for member states to contribute (even when it is an Article 5 collective defence operation); they commit troops, equipment or other services on a voluntary basis. Contributions differ widely in form and scale, and besides troops they can also include any kind of military equipment (such as armoured vehicles, helicopters and naval vessels) or support services (such as medical services). These contributions are taken from the member’s national miliary capabilities to form a combined NATO capability. Member states cover the costs associated with their own deployments. Läs artikel

Svenskt stridsflyg ska patrullera över Baltikum, svd.se

av

Regeringen har gett klartecken till Försvarsmakten att bidra med svenskt flyg till Natos luftövervakning.

Det innebär att svenskt stridsflyg kommer att genomföra uppdrag inom ramen för ”Nato air policing”, främst över de så kallade frontstaterna över Baltikum.

Beslutet fattas på dagen tre månader efter att Sverige gått med i försvarsalliansen. Det meddelas på en presskonferens med statsminister Ulf Kristersson (M) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på Berga örlogsbas i Haninge.

Natos luftövervakning är en incidentberedskap vars syfte är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker i luften.

Det är främst flygflottiljen F17 i Ronneby som kommer att bidra till Nato air policing. Sverige utför redan i dag övervakning under svenskt befäl, skillnaden nu är att verksamheten kommer att utföras direkt under Nato-befäl. Flygen kommer att baseras i Sverige och främst operera i Östersjöområdet.

Om Sverige vill skicka väpnad trupp utomlands krävs riksdagens medgivande men regeringen bedömer inte att dagens beslut kräver ett sådant medgivande. Läs artikel

62 years after the Cuban Missile Crisis, Northern Fleet nuclear-powered submarine makes historic port call in Havana, thebarentsobserver.com

av

“The visit corresponds to the historical friendly relations between Cuba and the Russian Federation,” a statement by Ministry of the Revolutionary Armed Forces reads.

The ministry finds reasons to underline that “none of the ships carry nuclear weapons.”

Commenting on the statement, nuclear weapons expert Hans Kristensen writes on Twitter (X): “I wouldn’t expect them to but I wonder if the Cubans would be in a position to know.”

Kristensen is Director of the Nuclear Information Project with the Federation of American Scientists.

Unlike non-strategic U.S. navy submarines, Russia’s multi-purpose submarines currently have cruise missiles that can be armed with tactical nuclear warheads.  Last time Moscow and Havana made joint plans involving nuclear weapons, tensions rose to near confrontation between the Soviet Union and USA. The Cuban missile crisis in October 1962 was resolved during some hectic days with hot-line talks between the White Hose and the Kremlin.

It was three weeks ago, on May 17th, the Northern Fleet detachment sailed out from the Kola Peninsula, heading for the North Atlantic. The three surface vessels in the group are the frigate Admiral Gorshkov, the oil tanker Pashin and the rescue tug Nikolai Chiker. Läs artikel

Macron lovar att förse Ukraina med Mirage-stridsplan , svenska.yle.fi

av

Frankrike kommer att förse Ukraina med franska Mirage 2000-5-stridsplan, sa Frankrikes president Emmanuel Macron i en intervju till franska tv-kanaler sent på torsdagen.

Macron uppgav inte hur många stridsplan det är fråga om, men uppgav att utbildningen av ukrainska piloter kommer att inledas på sommaren.

‒ Det brukar ta mellan fem och sex månader. Så det kommer att finnas piloter före årets slut, sa Macron.

Macron ska i dag träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Élyséepalatset i Paris. Enligt Macron ska man då presentera ett nytt samarbetsavtal. Stridsplanen ska ingå i det samarbetet. Läs artikel

Stoltenberg hos Stubb: Ryskt anfall mot Nato en omöjlig tanke, hbl.fi

av

Det var ett kärt återseende då Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsade på hos Finlands presidentAlexander Stubb.

Det två dagar långa besöket inleddes på onsdagen och avslutades på torsdagen. Stoltenberg reste sedan vidare till Sverige. […]

Chefen för den norska försvarsmakten Eirik Kristoffersen uttalade sig i veckan i en intervju för Bloomberg. Enligt Kristoffersens bedömning är Ryssland kapabelt att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

Tidsramen är kortare än vad flera andra experter och bedömare har uppskattat.

Stoltenberg som också är norrman och har tillgång till samma underrättelseinformation som den norska generalen, säger att alliansen inte ser något omedelbart hot.

– Tanken att ett land som Ryssland skulle gå till anfall mot världens största militärallians är omöjlig, säger Stoltenberg för att i nästa andetag tillägga:

– Men vi ser på olika scenarier varje dag, varje vecka och varje månad. Vår operativa planering grundar sig på realiteter som baserar sig på kunskap. Läs artikel

Sverige på väg in i Natos besluts- och kommandostruktur

av
Utgivarna

I denna artikel försöker vi ge en bild av den besluts- och kommandostruktur som Sverige nu inlemmas i genom medlemskapet i Nato. Det är rätt många nivåer och grenar, och bara det viktigaste har tagits med här.

Nordatlantiska rådet, Militärkommittén och SACEUR

Natos högsta beslutande organ är Nordatlantiska rådet (NAC). Det gäller såväl civila som militära frågor. I rådet är alla medlemsstater företrädda (detsamma gäller i princip samtliga Natos organ).

Militärkommittén är Natos högsta militära beslutsorgan. Det är underställt NAC och strategisk rådgivare till NAC. Under militärkommittén ligger ett operativt kommando som har ansvaret för den militära verksamheten på strategisk nivå. Detta leds av alliansens överbefälhavare för Europa (SACEUR) och har sitt högkvarter i Mons i Belgien.

Det är NAC som tar ställning till huruvida Nato ska göra något i en konflikt innan de militära organen får ta vid. Vid ett väpnat angrepp mot en medlemsstat ska SACEUR leda alla stridskrafter som står till förfogande. SACEUR är underställd NAC. Varje medlemsstat måste först godkänna SACEUR:s krigsplanering för att denne ska få disponera över militära styrkor.  Varje Natoland avgör självt i varje konflikt vilket slags stöd som ska lämnas. Detta behöver inte vara militärt. Någon sådan skyldighet föreligger inte (artikel 5 och 11 i Natos stadga).

Läs mer

The US-China Trade War Heats Up, project-syndicate.org

av

In a sharp escalation of a trade war that began with his predecessor Donald Trump, US President Joe Biden’s administration recently unveiled a new set of tariffs on Chinese goods, including a quadrupling of the tariff on electric vehicles (EVs) that brings the rate to 100%. It did not take long for China to retaliate by launching an anti-dumping probe into chemical imports from the United States, the European Union, Japan, and Taiwan. Have US-China economic relations reached the point of no return?

For Yale’s Pinelopi Koujianou Goldberg, the answer is yes: the US and China are now in a “full-blown economic war,” which will have “far-reaching geopolitical consequences.” But that’s not all. The latest tariffs also amount to an admission by the Biden administration that past measures have failed to prevent China from “galloping ahead,” and, by targeting EVs, they “undermine the broader climate-change agenda.”

Carl Bildt of the European Council on Foreign Relations offers a similarly negative assessment. The new measures have no “economically redeeming features” and cannot even be “justified on national-security grounds,” as past protectionist policies were. All they will do is “prevent cheaper, often better, green technologies from reaching US consumers,” while accelerating the destruction of an “international economic order that delivered enormous gains over many decades through trade integration and globalization.” Läs artikel

Finländska experter är säkra på att det redan finns Natosoldater i Ukraina, svenska.yle.fi

av

Grubblandet kring att skicka västerländska trupper till Ukraina blir allt intensivare då de ryska styrkorna rycker fram. Men det påstås redan finnas Natosoldater i Ukraina.

– Västländerna har haft aktiv militär aktivitet i Ukraina i mer än ett årtionde, till och med innan det folkliga upproret på Majdan i Kiev år 2014, säger Timo Hellenberg till Yle Uutiset.

Han är doktor i statsvetenskap och expert på internationell krishantering.

Han bodde i Ukraina åren 2011–2015 och har samarbetat med Nato i Kiev och det ukrainska forskningsinstitutet NISS.

Han bedömer att det redan finns specialtrupper från Natoländerna i Ukraina som jobbar med underrättelse och rådgivning.

– Jag uppskattar att vi talar om åtminstone hundratals proffs, som samlar in information och stödjer ukrainarna i deras operationer, mestadels bakom frontlinjerna.

– De bör tydligt särskiljas från de västerländska frivilliga som arbetar vid fronten. Det finns naturligtvis också specialtrupper bland de frivilliga, men de har inte skickats till Ukraina av ländernas regeringar. Läs artikel

Et sterkere nasjonalt forsvar med økt lokal forankring, roedt.no

av

– Etter 30 år med nedbygging av det nasjonale territorialforsvaret, må vi de neste tiårene styrke Forsvaret. Derfor er Rødt med i forsvarsforliket som vektlegger økt militær egenevne i tråd med våre nasjonale behov, sier Bjørnar Moxnes, utenriks- og forsvarspolitisk talsperson i Rødt.

Moxnes sier at forliket gir et sterkere nasjonalt forsvar med økt lokal forankring.

– Hæren, heimevernet og sjøforsvaret skal styrkes. Vi får en historisk satsing på luftvern, med langtrekkende luftvern også til å beskytte sivilbefolkning, infrastruktur og demokratiet.

– Rødt har fått gjennomslag for at Stortinget nå skal vedta at Forsvaret i større grad skal benytte lokale leverandører, slik vi varslet at var viktig før forhandlingene startet. Sjelden har det passet så bra å si ”tenke globalt, handle lokalt”, sier Moxnes.

Forliket slår også fast at anskaffelsen av nye standardfartøy skal skje med mål om mest mulig aktivitet i Norge, både i utvikling, bygging og vedlikehold. Läs artikel

Biden om Sverige i Nato: ”Jag gjorde det”, expressen.se

av

Dagarna efter Rysslands invasion av Ukraina började Joe Biden fundera. Hur kan vi expandera Nato?

För Time avslöjar Biden det hemliga samtalet med Magdalena Andersson (S) den 4 mars 2022 för att övertala den dåvarande svenska statsministern att ändra sig kring Nato.

– Nato är betydligt starkare än när jag tillträdde. Det är jag som ordnat det, säger Biden.

I intervjun, med titeln ”Om han vinner”, berättar Biden om kontakten med Finlands dåvarande president Sauli Niinistö och om hur snabbt de svenska och finska Nato-inträdena blev verklighet.

– Alla trodde att jag var galen. Men vet ni vad? Jag gjorde det, säger Biden.

– Vi har satt ihop den mäktigaste försvarsalliansen i världshistorien. Om vi låter Ukraina falla kommer vi, märk mina ord, se Polen falla, vi kommer se alla länder längs med den ryska gränsen falla.

Time skriver att Biden tidigare fått kritik för hur han hanterat konflikter runtom i världen, bland annat det hastiga tillbakadragandet från Afghanistan.

– Men han har återtagit mycket förtroende med den snabbhet han samlade flera länder i samband med Rysslands invasion av Ukraina, säger USA:s tidigare försvarsminister Robert Gates till CBS. Läs artikel

Pål Jonson i Shangri-La

av
Utgivarna

Försvarsminister Pål Jonson befinner sig på resa till Singapore, Australien och Filippinerna. En första anhalt gjordes i Singapore där han deltog i Shangri-La Dialogue och gjorde inlägg i en panel om internationella insatser och säkerhet i det ”indopacifiska och euroatlantiska” området. Kina och USA var där. Indien var det inte!

Kinas försvarsminister Dong Jun var på plats och varnade för att bygga höga handelshinder med risk för ”chaos and conflict”: “We will not allow hegemonism and power politics to undermine the interests of the Asia-Pacific countries. We will not allow anyone to bring geopolitical conflicts or war, whether hot or cold, into our region.” Han tog upp bland annat upp frågan om Taiwan och utvecklade den kinesiska synen på gränsdragningen i Sydkinesiska havet och tvistigheterna där med Filippinerna.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin var också på plats och fick bland annat frågan om USA försökte skapa ett “Pacific Nato”, varpå han svarade att de nätverk han hade beskrivit i sitt tal liknade inte Nato strukturellt, utan det var i stället fråga om att ”like-minded countries with similar values and a common vision of a free and open Indo-Pacific are working together to achieve that vision”.

Det skadade inte att konferensen i Singapore underlättade för de två försvarsministrarna att ha egna överläggningar som lär ha tagit sin tid. Dagen efter kommenterade Austin att “war with China was neither imminent nor unavoidable”, trots snabbt upptrappade spänningar i regionen, och han underströk vikten av förnyad dialog mellan honom och hans kinesiska motpart för att undvika “miscalculations and misunderstandings”.

Läs mer