Redaktionen

På riksdagens bord ligger nu ett ärende som förväntas resultera i ett beslut redan den 18 juni. Det gäller Sveriges avtal med USA om försvarssamarbete (DCA-avtalet).

DCA-avtalet ger USA ”obehindrad tillgång” till 17 militärbaser och områden från norr till söder i Sverige. Där får de amerikanska styrkorna förläggas och förhandslagra utrustning, förnödenheter och materiel utan att svenska myndigheter har rätt att kontrollera. Styrkornas fordon och farkoster får röra sig fritt över hela det svenska territoriet på land, till sjöss och i luften.

Bestämmelserna om så kallat utlandsspioneri med mera trädde i kraft den 1 januari 2023. Utredningsarbetet hade påbörjats 2010. Ännu under hösten 2021, då propositionen lades fram för riksdagen, hade regeringen inte en tanke på vare sig Natoanslutning eller än mindre DCA-avtal.

Enligt dessa bestämmelser är det bland annat brottsligt att röja ”en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat”. Om avslöjandet kan komma till en främmande makts (exempelvis Rysslands) kännedom och detta ”är ägnat att medföra allvarligt men” för Sveriges förhållande till den samarbetande staten (exempelvis USA), kan det resultera i årslånga fängelsestraff för den som har anskaffat uppgiften och för den som publicerar den och dennes källa. […]

Bestämmelserna om utlands­spioneri med mera behövs egentligen inte för att skydda Sveriges säkerhet mot obehörigt uppgifts­lämnande. De behövdes varken när de trädde i kraft förra året eller i fram­tiden, om de 17 baserna/områdena då befolkas av amerikanska militärer.

Den vanliga spioneriparagrafen och de anslutande bestämmelserna i brottsbalkens kapitel 19 om brott mot Sveriges säkerhet kriminaliserar all obehörig befattning med uppgift om något som kan ”medföra men för Sveriges säkerhet”, ifall uppgiften blir känd för en främmande makt (exempelvis Ryssland). […]

Det som ska skyddas är inte Sveriges säkerhet, som vi har ganska bra förståelse för vad det är. Skydds­objektet är i stället ”Sveriges förhållande” till en annan stat; detta förhållande ska skyddas mot ”allvarligt men”.

Kan någon på förhand vara säker på hur USA kommer att reagera på viss publicitet? Eller om reaktionen ska klassas som ”allvarligt men”? Därtill kommer som sagt ovissheten om vad som ska anses ”hemligt”. Läs artikel

Minister for Defence Dr Ng Eng Hen spoke at the seventh plenary of the 21st Shangri-La Dialogue (SLD) today, on the topic ”Re-imagining Solutions for Global Peace and Regional Stability”, alongside Malaysian Defence Minister Dato’ Seri Mohamed Khaled Nordin and President Volodymyr Zelensky of Ukraine.

In his speech, Dr Ng stressed that ”If there is any salient epiphany against this backdrop, it must be ’not here, in Asia’… because we can all agree, that neither Asia nor the world can withstand a third geopolitical shock”.

Dr Ng highlighted the important role of defence establishments in strengthening the regional security architecture. ”In this region, ASEAN plays a key role by upholding itself and its partners to the ASEAN Charter. In defence, the ADMM-Plus Experts’ Working Groups (EWGs) exist to promote military-to-military cooperation for the 18 nations. To date, more than 20 large-scale exercises have been conducted and it is noteworthy that this is the only platform where both US and China militaries participate.” Läs  artikel

[…] Etterretningstjenesten er fortsatt teknisk og økonomisk avhengig av amerikansk etterretning. Det er absolutt en fare for at Etterretningstjenesten som delvis en stat i staten igjen blir styrt eller i alle fall dominert av samarbeidende etterretningsorganisasjoner i et annet land, nemlig USA. […]

USA er i dag det landet i verden som er suverent størst på hacking i etterretningsøyemed. For USA er Norge et de aller viktigste samarbeidslandene på dette området. Norge har for eksempel hacket det politiske lederskapet i Russland og delt data med USA.

Norge kan utnytte sårbarheter i andre lands nettverk i offensive operasjoner. Läs artikel

[…] Stubb säger att Finland inte ställer några stränga villkor för hur Ukraina använder vapen som Finland donerar.

– Låt oss ta ett hypotetiskt exempel. Om det på andra sidan gränsen finns ryska styrkor grupperade eller vapendepåer ser jag ingen anledning till att de vapen och den ammunition som vi donerat behöver begränsas på det området. […]

Vid presskonferensen på kvällen bekräftar Stubb i ett svar på HBL:s fråga att Finland har gett lov för amerikanska bombflyg av typen B-52 Stratofortress att öva i finskt luftrum.

– Vi är en del av Nato numera. Det betyder att vi kommer att ha olika övningar på vårt område. Jag ser inga problem att B-52 är med, nu och i framtiden. Vi övar för olika scenarier.

Stubb har gett grönt ljus för att regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, Utva, inte längre behöver välsigna varje Natomanöver skilt för sig. Enligt presidenten har Försvarsministeriet och Försvarsmakten numera rätt att själva använda sunt förnuft och ta beslut om övningar, så länge det inte gäller avgörande utrikespolitiska linjedragningar. Läs artikel

President Alexander Stubb bekräftade i samband med sitt besök i Estland att vårt land gett lov för amerikanska bombflyg av typen B-52 Stratofortress att öva i finskt luftrum. Han uppgav också att han gett grönt ljus för att enskilda Natomanövrar i finskt luftrum eller på finskt territorium i fortsättningen inte längre behöver godkännas av regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott (HBL 28.5). […]

Det är viktigt att vi upprätthåller en stark försvarsmakt så att vi i oroliga tider, som de nuvarande, kan försvara oss mot anfall. Men vårt försvar bör i första hand utgöras av ”sköldar” och inte av ”svärd”. Vi ska inte bygga vårt försvar på vapen gjorda för anfall, utan på vapen som är gjorda för försvar. Starkare hotbilder leder till fortsatt eskalering och det leder, i sin tur, till allt större risk för krig. Med tiden kan vår utrikespolitiska fixering vid Förenta staterna bli till mera skada än nytta för vårt land. Läs artikel

De av oss som inte längre orkar följa alla nyheter om krig och kriser är beroende av de expertkommentatorer som våra medier håller sig med. De levererar sammandrag och förklaringar. En som getts stort utrymme i Sverige och Finland under de senaste åren är läraren vid Försvarshögskolan i Stockholm Joakim Paasikivi.

I samband med ryska propåer om gränsjusteringar i Östersjön fick Paasikivi feta rubriker i Sverige för sina uttalanden om Åland. Han föreslår att Finland ensidigt säger upp demilitariseringen (på samma sätt som landet sade upp vänskaps- och biståndspakten efter Sovjetunionens upplösning) och omdefinierar ryska konsulatets verksamhet.
Det är unikt att medier kritiskt granskar sina kommentatorer, men det gör Ålandstidningen den 23 maj. Tidningen låter folkrättsprofessorn Ove Bring förklara de sannolikt negativa effekterna av ensidiga uppsägningar av avtal i det nuvarande, spända läget i Östersjön.
Bring säger artigt att Paasikivi är ”erkänd och duktig”, men att han här hugger i sten. Daniel Dahlén summerar i sin ledare (den 23 maj) att det behövs annan kunskap än militärt strategitänkande när man kommenterar internationella avtal. Läs artikel

Stortinget vedtok denne uka at USA får bygge opp militære områder på tolv norske militærbaser. De «omforente områdene» skal også kunne brukes av Norge og andre allierte. For praktiske formål, og gitt den myndigheten amerikanske styrker gis til eksklusiv bruk og kontroll over områdene, blir dette for militære baser å regne. Argumentet fra norsk side er at det er viktig for norsk sikkerhet. Formelt er det en tilleggsavtale til eksisterende samarbeid, men denne går lenger enn tidligere avtaler i å gi USA rettigheter på norsk jord.

Et titalls ganger i den opprinnelige proposisjonen gjentas poenget om at bruk av områdene «skal skje med full respekt for norsk suverenitet, norske lover og folkerettslige forpliktelser», og at avtalen ikke endrer norsk base- eller atomvåpenpolitikk. Bare et par ganger nevnes et viktig forbehold: USA kan se bort fra norske lover og folkerettslige forpliktelser om amerikanerne skulle finne at det strider mot «USAs operative militære behov». I forhandlingene ble ikke dette godtatt av Norge, som likevel inngikk avtalen med begrunnelse i «over 70 års tillitsbasert samarbeid». Det var USA i går. Morgendagens USA, ledet av Donald Trump og det forrykte republikanske partiet, blir noe annet. Läs artikel

NATO countries that have approved strikes with their weapons on Russian territory should be aware that their equipment and specialists will be destroyed not only in Ukraine, but also at any point from where Russian territory is attacked, the Russian Security Council’s Deputy Chairman Dmitry Medvedev said on his Telegram channel, noting that the participation of NATO specialists could be seen as a casus belli.

”All their military equipment and specialists fighting against us will be destroyed both on the territory of former Ukraine and on the territory of other countries, should strikes be carried out from there against Russian territory,” Medvedev warned.

He added that Moscow proceeded from the fact that all long-range weapons supplied to Ukraine were already ”directly operated by servicemen from NATO countries”, which is tantamount to participation in the war against Russia and a reason to start combat operations. Läs artikel

[…] I Finland finns, som nämnts, en lag som förbjuder att kärnladdningar förs in i landet. Även Danmark är på väg mot ett DCA-avtal och Norge har sedan tidigare ett avtal med USA. I båda dessa texter görs tydliga hänvisningar till policys som förbjuder införsel av kärnvapen i fredstid. I det svenska avtalet finns bara vaga hänvisningar till svensk suveränitet. Vi kan inte se att Sverige har något att vinna på att ha ett upplägg som skiljer sig från det våra grannländer har.

Det är sparsamt med offentlig debatt kring DCA-avtalet. Vi menar att svenska folket har rätt att få veta att Sverige inom kort kan ta beslut om ett långtgående försvarsavtal som innebär att kärnvapen kan komma att lagras på svenskt territorium. Riksdagen borde därför inte fatta beslut om DCA-avtalet innan ett tydligt förbehåll finns inskrivet i avtalet mot införsel av kärnvapen i Sverige. Sverige bör annars snarast lagstifta mot detta som Finland gjort. Läs artikel

Regeringens senaste stödpaket till Ukraina, den 16:e i ordningen, innefattar den svenska luftburna stridsledningsplattformen ASC 890, men vem skall bemanna flygplanen och hur kommer dessa att användas i kriget mot Ryssland?

NewsVoice kontaktade regeringen och talade med Försvarsminister Pål Jonssons pressekreterare Johan Hjelmstrand som bekräftade att utbildning kommer att krävas för ukrainarna men hänvisar till försvaret för tidsaspekten.

Johan Hjelmstrand:“På sikt är det ju ukrainsk personal som skall bemanna planen.”

NewsVoice kontaktade Försvarsmakten som i dag dock inte har någon uppfattning om hur hur lång utbildningstiden för den ukrainska personal som skall fungera som operatörer ombord på ASC 890 kan bli. Läs artikel

The US and Chinese defence chiefs met on the sidelines of a regional security forum in Singapore, in a 75-minute meeting that ran longer than scheduled and which offers a boost to military-to-military communication that both sides said will be actively continued.

The May 31 meeting between US Defence Secretary Lloyd Austin and his Chinese counterpart Dong Jun – newly appointed just five months ago – was the first in-person meeting at this level in 18 months.

Both men underscored the importance of stepping up military dialogue, which had been cut after then US House Speaker Nancy Pelosi visited Taiwan in August 2022. Läs artikel