Redaktionen

Kristersson pressas om kärnvapen, aftonbladet.se

av

I en intervju med P1 morgon pressas statsminister Ulf Kristersson om kärnvapenavtalet med USA.

Norge och Finland har en uttalad skrivelse om förbud mot kärnvapen på deras territorium. Men det har inte Sverige.

– Vi har tagit fram två propositioner. Där står det att Sverige deklarerat att vi inte kommer ha permanent trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, säger han till kanalen.

På frågan om kärnvapen i en krigssituation säger han:

– I en krigssituation är det en helt annan sak. Då har hela Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas så länge Ryssland har sina vapen. Däremot är det så att Sverige bestämmer över svenskt territorium. Läs artikel

Forfatterens bilde Argument Agder USA-baser og norsk sikkerhet, argumentagder.no

av
Gun-Britt Sundström, författare och översättare Karin Englund, tidigare chef för Arbetarrörelsens arkiv

I Klassekampen mandag 6. mai, drøfter Gro Standnes og Bitte Vatvedt fra Internasjonal kvinneliga for fred og frihet om konsekvensene for norsk sikkerhet av de såkalte «omforente områdene» USA har etablert og vil etablere i Norge for sine væpnede styrker. Den talende tittelen er ”USA-baser truer norsk sikkerhet”.

De påpeker blant annet at basene inngår i et stort internasjonalt nettverk av baser rundt om i verden, vel 800 i over 80 land, og er opprettet for å ivareta USAs internasjonale stormaktsinteresser og ikke primært forsvaret av Norge.

Jeg tror Standnes og Vatvedt har helt rett. Når norske myndigheter likevel er villige til å inngå denne typen avtaler, som blant annet innebærer avgivelse av suverenitet, og som – etter mitt syn – også bidrar til å uthule norsk basepolitikk, er det fordi de føler behov for å knytte USA til forsvaret av Norge på en måte som kan bidra til å avskrekke Russland. Det vil øke sannsynligheten, sett fra Moskva, av at et angrep på Norge vil innebære krig med USA. […]

Det bidrar til å redusere Norge til et objekt i stormaktenes strid med hverandre, til å «sikkerhetisere» i utgangspunktet sivile saksområder i nordområdene. Med «sikkerhetisering» menes i faglitteraturen vanlig vis at når sikkerhetspolitiske/militære hensyn settes opp mot sivile behov og krav til effektiv forvaltning, får de sikkerhetspolitiske/militære hensyn prioritet. Og når det skjer, svekkes myndighetenes handlefrihet/evne til effektivt å ivareta norske interesser., slike som ressursforvaltning, forskning, miljøvern, søk og redning, og dermed også til å redusere norske myndigheters handlingsrom og evne til å ivareta norske interesser. Läs artikel

German Eurofighters and Swedish Gripens forge NATO ties in joint exercise,

av

German Eurofighter jets and Swedish Gripen aircraft recently conducted joint training exercises. This marked their first cooperative endeavor following Sweden’s NATO accession, symbolizing a significant step in military integration and strategic alignment within the alliance.

The event underscored the swift progress in integrating Sweden into NATO’s operational framework, enhancing the collective defense capability of the alliance. The proximity of German and Swedish air bases, particularly across the Baltic Sea, facilitates regular joint exercises, further strengthening the strategic partnership. This collaboration not only boosts the tactical effectiveness of the respective air forces but also fosters a deeper mutual understanding and readiness to operate cohesively in future missions. Läs artikel

Ministrarna vilseleder

av
Utgivarna

Tobias Billström, utrikesminister (M), och Pål Jonson, försvarsminister (M), skriver i Aftonbladet den 8 maj att regeringen denna dag har ”beslutat att överlämna propositionen om DCA-avtalet (försvarssamarbetsavtalet mellan Sverige och USA) till riksdagen”. I artikeln hävdar ministrarna:

”Lagrådet har granskat förslaget och funnit att det står i överensstämmelse med grundlagen, och de har inte i övrigt några principiella invändningar. Ett antal lagtekniska synpunkter och förslag har lämnats vilket inneburit mindre ändringar i förslaget.”

Detta är inte korrekt. Kärnan i regeringens proposition är att riksdagen ska godkänna DCA-avtalet. Regeringen har inte begärt att Lagrådet ska yttra sig om DCA-avtalet. Lagrådet har inte heller gjort det:

”Det är inte Lagrådets uppgift att ta ställning till om överenskommelsen är lämplig eller att granska enskilda delar av överenskommelsen. Lagrådets uppgift är i stället att granska de lämnade lagförslagen enligt de kriterier som nyss har angetts.”

I enlighet med detta har Lagrådet begränsat sig till att kommentera en rad lagtekniska förslag men inte DCA-avtalet som sådant. Att som Billström och Jonson gör vilseleda om granskningens omfattning ligger bara alltför väl i linje med hur de i övrigt har vinklat DCA-avtalets faktiska innehåll.

När de skriver att det i debatten ”sprids ett antal felaktigheter och missuppfattningar, ofta från de som också är motståndare till Sveriges medlemskap i Nato”, så slår det tillbaka mot dem själva.

Ministrarnas artikel återfinns här:

Ministrarna: Sverige blir ett säkrare land med DCA-avtalet (aftonbladet.se)

Lagrådets yttrande kan läsas här i regeringens proposition om DCA-avtalet:

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (regeringen.se)

University terminates contract with Lassi Heininen over Moscow visit, thebarentsobserver.com

av

“We have clear instructions not to do this kind of cooperation or tours. He has not been in contact with the faculty about going [to Russia] or what he would be doing there,” said Merja Laitinen, dean of the Faculty of Social Science of the University of Lapland to the Finnish newspaper Ilta-Sanomat.

It was in the first week of March Heininen traveled to Moscow for Russia’s major Arctic event this year.

“…these kind of gatherings are so important in order to improve, we need this kind of cooperation, and that kind of approach, where we do things together in stead of doing things alone,” Heininen said in a video-interview published by the organizers on YouTube. Läs artikel

Regeringens proposition om DCA-avtalet med USA befäster bara farhågorna med detta ödesdigra dokument

av
Utgivarna

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition om godkännande av DCA-avtalet med USA och ett stort antal lagändringar som krävs för att få avtalet på plats. Motionstiden i riksdagen löper ut den 23 maj. Enligt den plan som ligger ska beslut om avtalet och lagändringarna fattas av riksdagen den 18 juni. För att Riksdagen ska kunna godkänna de beslut som förväntas enligt propositionen krävs i vissa fall att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.

Regeringen har begärt att Lagrådet ska yttra sig om den nya lag och de 21 ändringar av befintliga lagar som regeringen vill få på plats för att inkorporera DCA-avtalet i Sverige. Lagrådet har avgivit sitt yttrande. I det behandlas i huvudsak lagtekniska frågor av underordnad betydelse som det inte finns skäl att gå in på här. Det bör dock nämnas att Lagrådet framför vissa kritiska synpunkter på förslaget till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med USA.

Regeringen har inte begärt att Lagrådet ska kommentera själva DCA-avtalet eller hur det ska tolkas enligt folkrättsliga principer eller hur det förhåller sig till Sveriges grundlag. Lagrådet yttrar sig bara om de lagtekniska frågorna.

Läs mer

Sweden Adds More Stealth To NATO ASW Capability, navalnews.com

av

The Royal Swedish Navy (RSwN) has deployed a Gotland-class diesel-electric submarine (SSK) on NATO Allied Maritime Command’s (MARCOM’s) major annual North Atlantic-based anti-submarine warfare (ASW) exercise, ‘Dynamic Mongoose’. The exercise is running for two weeks from 29 April, in Norwegian Sea waters between Norway and Iceland. […]

Onboard Gotland,the boat’s commanding officer (CO) Lieutenant Commander Viktor Moberg underlined to Naval News the benefits that Sweden’s submarine capability brings to NATO. “The biggest takeaway is our experience in the Baltics …. It’s our home waters. No-one operates there as much as we do.” Such experience relates to technology, capability, and operational outputs, the CO explained: the boat is built to operate in the region, and the crew knows the waters and how to use them, as well as understanding the region’s routine patterns of life at sea.

“The primary factor for a submarine is to stay undetected. That’s where the knowledge comes in of how to use the waters,” said Lt Cdr Moberg. Such knowledge is supplemented by a boat designed to operate in the region, he added, with this combination giving the navy – and, now, NATO – an operational edge there. Läs artikel

FN röstade för utökad palestinsk status, svt.se

av

Generalförsamlingen i FN har med stor majoritet röstat för att ge de palestinska områdena utökad status i organisationen. Sverige avstod från att rösta.

”För att en grund för hållbar fred ska läggas krävs en förhandlad tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Detta reflekteras tyvärr inte tillräckligt tydligt i resolutionen”, skriver Tobias Billström till SVT.

Resolutionen ger Palestina betydligt större rättigheter att delta i generalförsamlingens sammanträden än de har i dag, men innebär inte att de får rösträtt.

I resolutionen anges vidare att Palestina, i enlighet med artikel 4 i FN-stadgan, ”är fullt kvalificerat för medlemskap i FN”.

– Framförallt innebär det att en överväldigande majoritet av världens länder anser att Palestina kvalificerar sig för att bli fullvärdig medlem – en symbolisk men tydlig signal från världen, säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi. Läs artikel

Forsvarsavtale utelukker ikke atomvåpen i Sverige, nettavisen.no

av

[…] I DCA-avtalen med Norge er det ettertrykkelig understreket, opptil flere ganger, at det ikke skal utplasseres atomvåpen på norsk jord. I den svensk-amerikanske DCA-avtalen, som skal vedtas i den svenske Riksdagen i juni, er ikke atomvåpen nevnt med ett eneste ord.

Det er nettopp dette manglende forbeholdet som bekymrer fredsaktivister og enkelte svenske politikere. Aftonbladet skriver at forsvarsavtalen er omdiskutert, og viser til at en partilederdebatt på søndag tydet på politisk splittelse i spørsmålet.

Sverre Lodgaard er seniorforsker og tidligere direktør for Norsk utenrikspolitisk institutt (Nupi). Han sier det er en vesentlig forskjell på en muntlig og skriftlig avtale når det gjelder forbehold mot å ha atomvåpen utplassert på egen jord. […]

På generelt grunnlag sier Egeland at det er veldig liten grunn til å tro at det vil være relevant med utplassering av atomvåpen i Sverige i overskuelig framtid.

– Samtidig kan ting endre seg raskt, og det er vel nettopp det opposisjonen i Sverige tenker på, sier Egeland til Nettavisen.

Per i dag er det antatt at det er utplassert omtrent 150 amerikanske atomvåpen i Europa, fordelt på fem Nato-land (Tyrkia, Tyskland, Belgia, Nederland og Italia).

– Forrige gang USA utplasserte atomvåpen i et helt nytt land var i 1963, så dette er ikke noe man driver med så ofte, påpeker han. Läs artikel

Om konsten och risken att gå över gränser

av
Anders Björnsson

Sommaren 1982 deltog jag i en ekonomisk-historisk världskongress i Budapest. Sådana hålls vanligen vart fjärde år; följande gång var i Bern, därnäst Montreal. Första kongressen ägde rum i Stockholm 1960. Att de kom till speglade en strävan att samla forskare från länder i de fientliga stormaktslägren under kalla krigets bistra klimat och motverka isolering.

Jag hade nyss, för fyrtiotvå år sedan, anställts vid den svenska riksradions vetenskapsredaktion. Dessa sammankomster av akademiker, som framträdde i olika specialsessioner, gav mig mycket programmaterial; Sony-bandspelaren gick varm. I Budapest fick jag kontakt med ungerska forskare som gick mot strömmen: Iván Berend (sedermera president i den ungerska vetenskapsakademin), Péter Hanák, Emil Niederhausser, även nationalekonomen János Kornai (för övrigt medlem av den svenska vetenskapsakademin). Det blev sedan flera Budapestbesök, också efter 1989, där jag mötte och intervjuade bland andra István Rév, liksom de förut nämnda en vetenskapsman av världsklass.

Det började alltså på järnridåns tid och fortsatte under perioden därefter. När jag år 2008 grundade den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds, hade jag stor nytta av personliga förbindelser i det forna Öst – nätverk heter det numera. Dessa författare och intellektuella skrev åt mig och lät sig bli intervjuade. Många av mina reportageresor genom de yrkesverksamma åren har gått till Öst- och Centraleuropa, oavsett regimer vid makten. Skulle jag hesitera att gå till Viktor Orbáns Ungern idag? Inte för en sekund. Informationsinhämtande och tankeutbyte saknar per definition gränser. Det akademiska samfundet saknar också gränser: det är universellt. Det bygger på fri kommunikation och underlättar samtal som annars kanske inte hade kunnat komma till stånd. Det bör, följaktligen, vara systemoberoende. Det är dess allra främsta styrka.

Läs mer

NATO Country Leader Endorses China’s Peace Plan for Russia-Ukraine War, newsweek.com

av

Hungarian Prime Minister Viktor Orbán on Thursday said he supports China’s peace proposal for ending Russia’s war against Ukraine.

Orbán, one of the few leaders in NATO who is sympathetic to Russian President Vladimir Putin, made the endorsement of the peace plan while meeting with Chinese President Xi Jinping in Budapest.

China’s Foreign Ministry released the country’s 12-point peace plan on February 24, 2023, to coincide with the one-year anniversary of Putin’s invasion of Ukraine. In the proposal, Beijing details a ”political settlement” of the war by calling on both sides to respect the nations’ sovereignty, safeguard nuclear sites and protect prisoners of war, among other points.

”Today, Europe is on the side of war,” Orbán said during a joint press conference with Xi. ”The only exception is Hungary, which calls for an immediate ceasefire and peace negotiations and supports all international efforts that point towards peace … We also support the Chinese peace initiative presented by Xi Jinping.” Läs artikel

Försvarsmakten ska stötta Ukraina genom ekonomiska bidrag till förmågekoalitioner och Nato-fond, regeringen.se

av

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att genomföra utbetalningar på totalt 28 miljoner euro till stöd för Ukrainas försvarsförmåga. Till tre förmågekoalitioner inom ramen för Ukraine Defence Contact Group, UDCG doneras 18 miljoner euro och till Natos fond för Ukraina doneras 10 miljoner euro. […]

Dessutom ska Försvarsmakten genomföra en utbetalning på 10 miljoner euro till Natos fond för Ukraina (Ukraine Comprehensive Assistance Package Trust Fund). Fondens syfte är bland annat att upphandla bränsle, medicinsk utrustning, militär träningsutrustning och stöd för att stärka och modernisera Ukrainas försvars- och säkerhetsinstitutioner. Läs pressmeddelande