Regeringen vil styrke Forsvarets tilstedeværelse i Kangerlussuaq, fmn.dk

I forbindelse med åbningen af Arktisk Basisuddannelse i Kangerlussuaq understreger forsvarsminister Troels Lund Poulsen, at Forsvaret også fremover vil have en stærk tilstedeværelse i Kangerlussuaq. Flere nye tiltag er på vej, der vil styrke såvel Forsvaret som lokalsamfundet og bidrage til muligheden for arbejdspladser i Kangerlussuaq. […]

I forbindelse med at atlantflyvningen til Kangerlussuaq forventeligt ophører ultimo november 2024, ønsker regeringen at styrke Forsvarets tilstedeværelse med afledte muligheder og arbejdspladser til gavn for bygden. Der vil i forbindelse med forsvarsforligets kommende delaftale bl.a. blive set på muligheden for på sigt at etablere dele af Arktisk Kommando i Kangerlussuaq.

”Det er af afgørende sikkerhedspolitisk betydning, at vi styrker Forsvarets opgaveløsning i Grønland og Kangerlussuaq. Derfor ser regeringen bl.a. på at styrke Arktisk Kommandos tilstedeværelse i Kangerlussuaq. Desuden er vi i færd med at afklare, hvordan Forsvaret skal bidrage til videreførelsen af Kangerlussuaq lufthavn. Jeg er sikker på, at Forsvarets fremadrettede tilstedeværelse og aktiviteter vil bidrage til Kangerlussuaqs fortsatte eksistens og udvikling”, siger forsvarsminister Troels Lund Poulsen. Läs artikel

Alla braskande löften om Nato saknar täckning i verkligheten, dn.se

Jonas Gummesson, författare

Några månader in på Natomedlemskapet kan man undra vad som komma skall när verkligheten tränger sig på och kraven från Bryssel skärps ekonomiskt och politiskt. […]

Redan vid sitt första statsminister-tal vid Folk och Försvar i januari 2023 gick Kristersson all-in och höjde försvaret till skyarna: en avancerad ubåtsflotta, sofistikerad övervakningskapacitet, en stark underrättelsetjänst, erfarna specialförband och så vidare.

Han nämnde inte att det avgörande skälet för Sverige att söka skydd under Natos kärnvapenparaply efter 200 års alliansfrihet är att vi inte kan försvara oss själva.

Han talade också tyst om pilotbristen i flygvapnet, att marinen bara har en handfull halvmoderna krigsfartyg, att armén består av två brigader mot som mest ett 30-tal och att nya ubåtar och Gripenplan är kraftig försenade.

På regeringens hemsida talas det i närmast lyriska ordalag om att Sverige ska bli ”ett uppmarsch- och basområde för allierade mark-, sjö- och flygstridskrafter” med ”försörjnings- och transiteringsområden för allierade styrkor” på väg mot Finland och Baltikum.

Visst, det är avsett som propaganda, men man kan ändå undra vilken täckning det finns för allt detta och hur det ska betalas. […]

Dca-avtalet (Defence cooperation agreement) med det dominerande Natolandet USA är en sak för sig. Syftet från regeringens sida är att säkra snabbt militärt stöd i ett skarpt läge. Priset är att amerikanska förband får ”obehindrad tillgång” till 17 militära anläggningar med egen jurisdiktion.

Kritikerna menar att det är för långtgående, otydligt och att Sverige förvandlas till en lydstat när man ger upp svensk lag och USA får rätt att göra vad man vill på svenskt territorium. Läs artikel

Anförande på möte 3 maj 2024 till stöd för Julian Assange

Lars-Gunnar Liljestrand

Julian Assanges Wiki Leaks är mest känt för avslöjandena om krigsförbrytelser under kriget i Irak 2003 -2010.

Men även WikiLeaks avslöjanden 2010 om övergreppen från USA:s och den Nato-ledda styrkans sida mot civilbefolkningen i Afghanistan var viktiga för att ge allmänheten kunskap om hur kriget fördes. Det handlade om hundratals civila som dödades igenom bombattacker, nattliga räder i afghanska hem och i andra aldrig tidigare rapporterade aktioner. Totalt var det  cirka 90 000 filer som Wiki Leaks publicerat om kriget i Afghanistan.

Idag står Julian Assange inför ett överhängande hot att bli utlämnad till USA från Storbritannien och ställd inför en militärdomstol åtalad för spioneri med den sannolika utgången att då dömas till flera decenniers fängelse.

Vi kan idag se följderna av att USA söker stoppa avslöjanden om krigsförbrytelser som de i Afghanistan.

Den internationella brottmålsdomstolen ICC beslöt den 5 mars 2020 att starta en undersökning om sådana brott begångna av alla sidor i kriget. Det föranledde Trump-administrationen att utfärda en exekutiv order som fördömde ICC och lade sanktioner på de två åklagare som hade hand om undersökningen. President Joe Bidens administration tog bort sanktionerna 2022 mot löfte att ICC inte skulle undersöka misstänkta brott utförda av de utländska styrkorna eller av Kabul-regeringen. Endast misstankar om brott utförda av talibanerna och ISIS-K skulle granskas.

Det är en skrämmande utveckling som om den fortsätter kan komma att avskräcka både rättsväsenden och journalister från att undersöka misstänkta krigsförbrytelser.

Läs mer

Kärnvapenhotets återkomst, fauppsala.se

Från fredsaktivism i kalla krigets slutskede till en ny kapprustning
Fyriskällan 7 maj, klockan 18.00. Föredrag av Thomas Jonter

Kalla krigets upplösning och i juli 1991, några månader innan Sovjetunionens upplösning, till nedrustningsavtalet Start 1. Idag finns väsentligt färre kärnvapen än på 1980-talet, men avtal sägs upp nu upp, användning av kärnvapen framstår inte längre som otänkbart och dialogen mellan kärnvapenmakterna är borta. Thomas Jonter berättar historien om kärnvapenhotets återkomst och om hur fredsrörelsen en gång avgörande bidrog till att övervinna detta hot. Läs om mötet

Nordic Cooperation: Joint Infrastructure Strategy To Support Military Mobility, highnorthnews.com

During a joint visit to the NATO exercise Immediate Response in Northern Norway, the ministers of transport in Norway, Sweden, and Finland agreed to strengthen cooperation on border-crossing transport corridors to better ensure military needs.

”The security policy situation after Russia’s full-scale invasion of Ukraine in 2022 and Sweden and Finland’s accession to NATO makes it necessary to cooperate closer with our Nordic neighbors. We share a border with both Sweden and Finland, and Norway will be important as a reception and transit area for military personnel and materiel. This sets high requirements for the roads, bridges, railways, ports, and airports in question,” says the Norwegian Minister of Transport, Jon-Ivar Nygård (Labor), in a press release.

  • Strengthen cooperation to support military mobility between countries.
  • Assess the need for a Nordic strategy for the long-term development of border-crossing connections based on each country’s strategic transport plans.
  • For all actors, from strategic to operational level, to cooperate and exercise regularly. Läs artikel

New U.S. Sanctions Target Arctic LNG 2 Blocking Red Box Shipping Company, highnorthnews.com

The U.S. torrent of sanctions targeting Novatek’s Arctic LNG 2 project continues. Just months after blocking key Arc7 ice-class liquefied natural gas (LNG) carriers, the U.S. has taken aim at Novatek’s ability to finish the project and construct future LNG plants.

As part of expansive new measures announced by the State Department yesterday, Singapore-based shipping operator Red Box has now been sanctioned.

Red Box’s heavy lift vessels Audax and Pugnax repeatedly violated sanctions delivering prefabricated LNG modules from China to Russia. HNN documented Red Box’s activities in a number of articles over the past two years. During that time frame the company’s vessels completed five voyages carrying modules, including a two months-long journey across the frozen Northern Sea Route this winter. Läs artikel

Gästkrönika: Om det fredliga, sydostran.se

Anders Björnsson, publicist, författare och historiker

Viljan till fred är ett civiliserat samhälles främsta tillgång. Den håller motsättningar, som kan slita sönder samhällsgemenskapen, på mattan.

Den minskar risken för politiskt våld när konflikter uppstår. Avskräckning innebär hot om våld men undanröjer inte våldsbenägenheten, tvärtom trappas den upp. Hämnd lurar, kaos kan utbryta.

Detta gäller inom landet och mellan länder.

Krig är den ultimativa våldsanvändningen, eftersom det krigas för att döda och förinta. Den fred som sluts efter ett krig är alltid en blodsfred. Den berövar både förlorare och segrare anseende, eftersom dessa har utplånat liv. Det är alltid offren som är hjältar, inte de som utlöser våldshandlingar.

Fred utan blodsspillan är den bästa freden. Det är värt mycket att bevara den.

Det är ofta svårt att utpeka en skyldig part i en våldsutveckling. I ett inbördeskrig är det nästan omöjligt. Vem avlossade första skottet? Egentligen bär samtliga som griper till vapen i en sådan situation på en skuld; de är i en viss mening brottsliga, även om alla regler då har satts ur spel, alla löften har brutits, all tillit – också mellan närstående – har upphävts.

Det är mycket värt att bevara samhällsfreden.

Det går alltid att finna en anledning till att krig bryter ut (casus belli). Men det är orsaker till krigsutbrott som måste stävjas, motarbetas. Här handlar det om politisk konfliktlösning.

Kan den lyckas utan eftergifter och kompromisser? Troligtvis inte. Men detta räcker inte. Det fordras också en anti-krigsmentalitet som genomsyrar samhällena, deras eliter och folkmassor.

Fred är en samlande princip. Krig splittrar. […]

Fredsvilja kräver vakenhet, men också tillförsikt, försiktighet och försvarskraft. Alltså: försvar, inte attack. Läs artikel

Värnpliktiga för Natoinsatser i fred och krig i främmande länder?

Utgivarna

I anslutning till att Försvarsberedningen lade fram sin rapport Stärkt försvarsförmåga (Ds 2024:6) intervjuades beredningens ordförande Hans Wallmark (M) om inställningen till att skicka värnpliktiga utomlands:

”I krig eller höjd beredskap så är regelverket väldigt klart. Däremot så tycker vi att det är komplext i fredstid, därför föreslår vi ytterligare politisk beredning och att man ska försöka hitta en bred politisk lösning ” (SVT 27/4)

Vad som är okomplicerat och vad som är komplext framgår inte. Andra partier stödde enligt SVT tanken på att skicka värnpliktiga utomlands i fredstid:

”Om tio år så är det här en ickefråga. Det är en mental omställning vi måste gå igenom, säger Lars Wistedt (SD), försvarspolitisk talesperson.

Och:

”Vår uppfattning är att färdigutbildade värnpliktiga ska kunna vara med i insatser, säger Mikael

Oscarsson (KD), försvarspolitisk talesperson.”

Försvarsberedningen ställer i sin rapport frågan ”hur” förband bemannade med värnpliktiga kan användas i Natos operationer.

Det handlar då inte om att stärka den svenska försvarsförmågan, där den relevanta frågan är hur de få soldater vi har, anställda och värnpliktiga, på effektivast möjliga sätt ska kunna mobiliseras för försvaret av Sverige.

Läs mer

USA-baser på svensk mark?

Lars Gunnar Liljestrand (utgivare av alliansfrihetens.se)
om svenska regeringens DCA-avtal som upplåter:
17 baser till USA:s militär.
• Sverige säljer ut
sitt självbestämmande
• Sverige ger Ryssland17 anledningar att attackera oss.
• Vi kommer inte kunna veta/kontrollera om USA placerar kärnvapen på svensk mark.

2 Maj 18.30, Nya Rågsveds Folkets Hus, Rågsvedstorget 11

Arrangör: KAMPANJEN FÖR FOLKOMRÖSTNING OM DCA-AVTALET MED USA

Olof Palme 1:a maj 1985

Mötesdeltagare!
Vår främsta uppgift är att trygga Sveriges oberoende och att värna freden.
Vårt främsta ansvar är att slå vakt om vår rätt att själva bestämma över vår framtid, att värna vår
demokratiska samhällsordning. Detta ansvar förvaltas bäst genom en fast neutralitetspolitik.
I en orolig värld skall det kännas tryggt att veta att denna neutralitetspolitik kommer socialdemokratin att fullfölja med kraft, klarhet och konsekvens.
Hoten finns runt om i världen:
– En fortsatt kapprustning, med nya vapensystem på marken, i haven och nu också i rymden.
– Väpnade konflikter i Mellanöstern, i södra Afrika, i Asien, i Centralamerika.
– Fattigdom och svält i tredje världen, också det ett allvarligt hot mot freden.
Även här i vårt eget grannskap har det strategiska intresset ökat. Vi märker av de militära uppbyggnaderna i öst och i väst. Och vi har själva utsatts för en bristande respekt för vårt territorium.
Till stöd för vår neutralitetspolitik har vi ett efter våra förhållanden starkt försvar. Detta skall vi i tider som dessa inte överge. Svensk arbetarrörelsehar alltid varit beredd att ta sitt ansvar för landets värn. Läs talet

Remissvar över betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75) (dnr Ju2023/02742) , regeingen.se

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (Juristkommissionen)

[…] Trots denna accepterade bedömning av Sveriges utsatta läge idag och att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter har utredningen SOU 2023:75 om Stärkt konstitutionell beredskap, som nu remitterats av regeringen, föreslagit att regeringen själv ska få avgöra om, när och hur ett undantagstillstånd ska införas och ha kompetens att lagstifta och ändra lag utan riksdagens medgivande. Detta står i tydlig motsats till de tidigare förfäktade uppfattningarna av våra högsta jurister och den tidigare utredningens slutsats om faran för vad en tillfällig extrem politisk majoritet kan vidta för åtgärder. Undantagstillstånd är ett laddat ord som kan väcka starka känslor. Utredningen SOU 2023:75 talar i stället om delegering av normgivningskompetens. Det är ett svårbegripligt begrepp som lätt flyger under mediernas och allmänhetens radar. Vad utredningen föreslår är att det i regeringsformen tas in ett nytt kap 16 där det ska regleras att ”… när det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas får regeringen själv fatta beslutet, då ett dröjsmål skulle leda till avsevärt men för angelägna allmänna intressen”. Detta innebär att regeringen själv föreslås kunna bestämma och initiera om, när och hur ett undantagstillstånd ska införas och att ny lag utfärdas. Med andra ord, regeringen får en makt att stifta lagar om exempelvis begränsningar i mänskliga rättigheter utan riksdagens medgivande. Om en regering som för tillfället är extrem och auktoritär skulle ha denna makt reglerad i Regeringsformen, kan en mycket allvarlig situation uppstå. Ingen etablerad demokrati, och inte heller Sverige, har konstaterats vara immunt mot överträdelser som en sådan regering kan göra sig skyldig till. Det innebär att vårt skydd för demokrati och mänskliga rättigheter kan komma att sättas ur spel. Förslaget skulle ge en tillfälligt extrem auktoritär regering rätt att avgöra vad ”angelägna allmänna intressen” innebär och då få möjlighet att inskränka centrala mänskliga fri- och rättigheter. Utredningen har märkligt nog samtidigt konstaterat att bestämmelser om undantagstillstånd har principiell betydelse och att ”…förändringar av dessa kan vara förenade med risker. Det kan till exempel inte uteslutas att särskilda lösningar för kriser, som ger regeringen större makt, kan komma att användas i fall som de inte är avsedda för”, (s. 20 i betänkandet). Utredningen har dock inte utvecklat detta närmare eller analyserat vad det exempelvis skulle innebära i de fall framtida förändringar i opinionen leder till att idéer om demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter ifrågasätts och ställer krav på lagändringar. Utredningens allvarliga konstaterande har inte satt något som helst spår i utredningens förslag. Som utredningen nämner, har regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser utretts förut i SOU 2008:125 på s. 524–527 och förslag lades som liknade det som nu föreslås. Den utredningens förslag möttes av strak kritik från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som menade att förslaget innebar svåröverskådliga konsekvenser samt var principiellt. Läs dokumentet

The Hur Memo and the Tragedy of Joe Biden, theamericanconservative.com

Philip Jeffery

[…] In fall 2009, less than a year into Obama’s presidency, the cabinet had to decide just how far it was willing to depart from its predecessor’s (by then) highly unpopular foreign policy. At issue was “the surge”: a request for 40,000 additional troops on the ground in Afghanistan. The defense establishment was, of course, in favor, assuring the president that where naked military force had failed, military force under the guise of “counterinsurgency/COIN” and “nation-building” would succeed. Secretary of State Hillary Clinton was in favor, as were Defense Secretary Robert Gates, Chairman of the Joint Chiefs Michael Mullen, and just about everyone else. The only person who dissented, who made it a discussion at all, the person everyone else rolled their eyes at and dismissed as a crank, was the vice president.

He was, by their standards, a doe-eyed peacenik; he still supported increasing troop levels, but only by half the number the Pentagon wanted. He called the military lobbying for the surge “f*cking outrageous.” He did all he could in meetings to “punch a hole in the logic” driving toward a surge. He wouldn’t shut up about Vietnam. Läs artikel