Redaktionen

Det blev stundvis riktigt allvarligt och mörkt då han uppmanade amerikanerna att värna om demokratin och se upp för desinformation.

Samtidigt varnade han för den växande eliten i USA – och riktade en känga mot den tillträdande presidenten Donald Trump som tar över den 20 januari.

– I dag tar en oligarki av extrem rikedom, makt och inflytande form i Amerika, som bokstavligen hotar vår demokrati och våra grundläggande rättigheter och vår frihet.

Joe Biden varnade för en ”farlig koncentration av makt i händerna på några få ultrarika människor”.

– Om deras maktmissbruk inte kontrolleras kommer det få farliga konsekvenser.

Han nämnde inga namn, men då han refererade till teknologins framväxt, en vissnande fri press och stoppad faktagranskning på sociala medier var det tydligt att han talade om världens rikaste man Elon Musk som får en viktig roll i Trumpadministrationen.

– Den fria pressen vittrar sönder och sociala medier har gett upp faktagranskning. Sanningen kvävs av lögner som sprids för makt och vinst.

Joe Biden gick så långt att han sa att amerikanerna just nu begravs under en lavin av desinformation. Läs artikel

Ukraine’s Air Force reported on Telegram just before 2 am tonight that several bombers made take-off from the strategically important airbase Olenya on the Kola Peninsula.

A few hours later, the cruise missiles started to target the energy sector across Ukraine.

President Volodymyr Zelensky said more than 40 missiles were launched by the Russians, including at gas infrastructure.

It is at the time of writing not clear how many Tu-95MS bombers that take part in the attacks. New Voice of Ukraine news site reports about six Tu-95MS bombers, but the number is not confirmed.

During the attack, a pair of Norwegian F-35 fighter jets was scrambled to protect Polish airspace. Poland share borders with Ukraine, and previous Russian missiles have hit targets close to the NATO border.

Norway currently operates four F-35 jets in Poland as part of NATO’s Quick Reaction Alert. Läs artikel

En parlamentariskt sammansatt kommitté har i dag överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår bland annat att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella sammanslutningar, att medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas och att aborträtten ska skyddas i grundlag. […]

Kommittén föreslår att föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar på så sätt att det ska bli möjligt för riksdagen att i vanlig lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Ändringen syftar i första hand till att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk och sammanslutningar som ängar sig åt organiserad brottslighet i andra former.

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att lagstifta om återkallelse av det svenska medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt svenska medborgarskap genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller otillbörliga förfaranden till exempel genom givande av muta, samt för dem som har begått brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Läs pressmeddelande

Den 14. august i år markeres hundre år siden Norge heiste orlogsflagget på Skjæringa ved Sysselmestergården i Longyearbyen for å markere norsk suverenitet på Svalbard. Etter intense forhandlinger i kjølvannet av første verdenskrig, ledet av Norges minister og ambassadør i Paris, Fritz Wedel-Jarlsberg, ble den nordlige øygruppen, tidligere kjent som et terra nullius (ingenmannsland), lagt under norsk administrasjon. Dette skjedde ikke uten motstand fra andre nasjoner, men ble nedfelt i Svalbardtraktaten – en avtale som gir Norge både rettigheter og plikter på øygruppen.

Donald Trumps åpenlyse grønlandsbegjær har skapt en uro for om Svalbard blir neste brikke i spillet om Arktis. Blant andre har Kristelig Folkepartis leder tatt til orde for en økt militær tilstedeværelse på øygruppen. Vi må ikke være naive, sies det. Men like farlig som naivitet er en mulig utfordring av folkeretten og norsk militarisering av Svalbard.

Svalbardtraktaten er et unikt folkerettslig dokument, og Norges suverenitetshevdelse har gjennom de hundre årene som har gått siden norsk suverenitet trådte i kraft, vært en av nasjonens mest krevende utenrikspolitiske øvelser. […]

Det er Svalbardtraktatens artikkel 9 som fastslår Svalbards militære status: Det er ikke tillatt med baser eller festningsverk, og Svalbard kan i fredstid heller ikke benyttes i såkalt «krigsøyemed».

Norske myndigheter har historisk vært svært varsomme med å utfordre artikkel 9. I flere tiår etter den andre verdenskrig holdt Forsvaret seg langt unna Svalbard. Läs artikel

14 January 2025

1. We, the Heads of State or Government of Denmark, Estonia, Finland,
Germany, Latvia, Lithuania, Poland and Sweden, have met today in
Helsinki, in the presence of the Secretary General of NATO and the
Executive Vice President of the European Commission, to address the
recent increase in serious incidents damaging critical undersea infrastructure in the Baltic Sea […]

9. Together, we will identify further measures in accordance with international law of the sea, including the freedom of navigation, to prevent and effectively respond to willful damaging of critical undersea
infrastructure or irresponsible behaviour. Such behaviour interferes, inter alia, with the freedom to lay cables and pipelines and poses a significant risk to the marine environment. We will also take actions
for accountability and stronger enforcement against those responsible for damaging undersea infrastructure, including compensation for damage. […]

13. We are taking robust steps to address these threats. We reserve our rights, in accordance with international law, to take action against any suspected vessels that circumvent sanctions and threaten our security, infrastructure and the environment. In close coastal state co-operation, we are increasing surveillance of the vessels, including the inspections of vessel insurance certificates. Additionally, further measures, including the introduction of tracking tools and the extension of sanctions targeting the shadow fleet, will be put into practice. We encourage further EU-NATO cooperation in responding to the threats caused by the reckless activities of vessels serving Russian cargo flow.

Läs uttalandet

Under Nato-toppmötet i Helsingfors nämndes Finland otaliga gånger som ett föregångsland för sin hantering av Eagle S, tankfartyget som misstänks ha skadat en rad viktiga kablar i Östersjön.

Natos generalsekreterare Mark Rutte underströk att Finland bevisat att det går att agera resolut inom havsrättens snäva ramar.

– Den som tror att havsrätten förhindrar nationer inom Nato att agera har fel. Det finns flera möjligheter att agera. Jag kommer inte att gå in på detaljer, men jag kan garantera att vi är fast beslutna att skydda kritisk infrastruktur.

Kort därefter meddelade Alexander Stubb, Finlands president och värd för toppmötet, att Nato ska utreda frågan grundligt med hjälp av en expertgrupp bestående av Östersjöländernas utrikesdepartement.

Om flera stater kommer överens om hur de ska agera kan det påverka juridiken på sikt, enligt Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi.

– Jag tror att det kan mynna ut i en ny praxis. Det är viktigt eftersom det funnits en viss ängslighet, säger han och understryker att havsrätten inte är entydig när det gäller sabotage utanför territorialvatten. Läs artikel

Finland har 31 925 män födda 2006. Av dessa har 24 285 nu placerats för att göra sin värnplikt, sin beväringstjänst, enligt ett pressmeddelande från finska försvarsmakten. Det är drygt 76 procent.

Flest befriades på grund av hälsoskäl, andra på grund av att de är ålänningar eller har dubbla medborgarskap.

I Finland är militärtjänsten frivillig för kvinnor. Årets ansökningstid för kvinnor har ännu inte gått ur.

I Sverige fick i år 110 000 ungdomar svara på mönstringsunderlaget, av dessa har 28 000 kallats till mönstring. Totalt är det 8 000 av dessa som sedan ska väljas ut för att göra värnplikten. Läs artikel

The number of times NATO fighter jet scrambled to intercept Russian military aircraft approaching allied airspace over Europe has changed little in 2024 compared to 2023, even as Western leaders grow increasingly worried about Russian aggression and hybrid warfare targeting European countries within the alliance.

NATO’s Allied Air Command in Ramstein, Germany, saw “no sensitive uptick” in Russian air activity over Europe, an alliance official told Defense News. The number of intercepts “remained mostly the same” from the previous year, when NATO air policing missions scrambled well over 300 times to intercept Russian military aircraft approaching allied airspace, mostly over the Baltic Sea. […]

Scrambles to monitor Russian military aircraft reportedly saw a peak in 2022, nearly doubling from a year earlier to 570 due to the start of the war in Ukraine. The jump came amid increased activity by the Russian military, and a stronger NATO presence on Europe’s eastern flank meaning more fighter jets available for air surveillance, according to Radio Free Europe/Radio Liberty, citing DPA. Läs artikel

Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, säger i ett tal på Folk och försvar i Sälen att det går “jättebra” för Sverige i Nato, men att det nu blivit uppenbart för politikerna att medlemskapet inte var någon slutdestination.

– Det kräver fortsatta investeringar i humankapital, i politiskt kapital och finansiellt kapital, säger han.

Cavoli berömmer Sverige för att lägga 2,6 procent av bnp på försvaret till 2028. Liksom flera andra bedömare räknar han dock inte med att det kommer att räcka framöver.

– De specifika kapacitetsmål som Nato nu inför kommer att kräva mer än 2 procent, mer än 2,6 procent, över hela alliansen. Jag tror att det är något som börjar sjunka in hos alla nu, säger han.

Sverige ska få sina nya kapacitetsmål av Nato, även kallat förmågemål, i höst. ÖB Michael Claesson uppger att Sveriges förmågemål kommer att diskuteras under flera Natomöten under vintern och våren.

– Det är lite för tidigt att säga i vilken mån det här utmanar existerande planer, säger Claesson. Läs artikel

Förra året under försvarskonferensen i Sälen sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att det kan bli krig. Det tog minst sagt svenskarna på sängen. Sveriges dåvarande överbefälhavare Micael Bydén sa för sin del att svenskarna mentalt måste förbereda sig för krig. Deras budskap var kanske inte så lätta att toppa. Men det gick.

I år laddade den nya överbefälhavaren Michael Claesson upp inför Folk och försvar-konferensen i Ekots lördagsintervju. Då sa han att vi nu lever i en förkrigstid. Statsminister Ulf Kristersson (M) tog passningen.

– Det råder inte fred, sa han i sitt inledningstal.

Nu är det här förstås lösryckta citat, men de som uttalade dem vet att de får vingar.

Michael Claessons utvecklade tanke handlade om att mycket just nu påminner om tiden före andra världskriget. Därför kan man kalla vår tid för en förkrigstid. Men det betyder inte att det måste bli krig, om man förhåller sig rätt.

– Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred, sa Kristersson om man förlänger citatet en smula.

Han hänvisade till hybridattacker, desinformation och sabotage. […]

För ett år sedan kretsade allt i Sverige om att ta sig in i Nato. Nu talar den tillträdande ledaren för Natos supermakt USA samma språk som fienden Ryssland och gör territoriella anspråk på ett annat Natoland.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson nämnde det så högt någon tillåter sig i sitt inledningstal. Den nya administrationen i USA har en annan inställning till den regelbaserade världsordningen än den tidigare, konstaterade hon och ansåg att Europa och Sverige då måste ta sig en starkare roll.

Den politiska enigheten om att Sverige bör satsa mer på sitt försvar är alltså stark. Läs artikel

– Det är i folkrättslig mening fred. Men samtidigt är vi utsatta för ett antal handlingar av mer eller mindre antagonistisk typ som minner om att vi befinner oss under någon typ av tryck som naturligtvis skulle kunna liknas vid krig, säger Sveriges överbefälhavare Michael Claesson till Svenska Yle. […]

Under våren klarnar det hur Natos framskjutna styrka i Finland ska se ut. Styrkan ska ledas av Sverige. Det innebär troligen att svenska soldater permanent kommer att befinna sig i Finland.

– Jag vill vara tydlig med att konceptet inte är hundraprocentigt satt ännu men sannolikt skulle jag säga att någon förbandsvolym kommer att finnas i Finland över tid, säger Claesson. Läs artikel