Sverige lever i ”förkrigstid” och det ”råder inte längre fred”, yle.fi

Förra året under försvarskonferensen i Sälen sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att det kan bli krig. Det tog minst sagt svenskarna på sängen. Sveriges dåvarande överbefälhavare Micael Bydén sa för sin del att svenskarna mentalt måste förbereda sig för krig. Deras budskap var kanske inte så lätta att toppa. Men det gick.

I år laddade den nya överbefälhavaren Michael Claesson upp inför Folk och försvar-konferensen i Ekots lördagsintervju. Då sa han att vi nu lever i en förkrigstid. Statsminister Ulf Kristersson (M) tog passningen.

– Det råder inte fred, sa han i sitt inledningstal.

Nu är det här förstås lösryckta citat, men de som uttalade dem vet att de får vingar.

Michael Claessons utvecklade tanke handlade om att mycket just nu påminner om tiden före andra världskriget. Därför kan man kalla vår tid för en förkrigstid. Men det betyder inte att det måste bli krig, om man förhåller sig rätt.

– Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred, sa Kristersson om man förlänger citatet en smula.

Han hänvisade till hybridattacker, desinformation och sabotage. […]

För ett år sedan kretsade allt i Sverige om att ta sig in i Nato. Nu talar den tillträdande ledaren för Natos supermakt USA samma språk som fienden Ryssland och gör territoriella anspråk på ett annat Natoland.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson nämnde det så högt någon tillåter sig i sitt inledningstal. Den nya administrationen i USA har en annan inställning till den regelbaserade världsordningen än den tidigare, konstaterade hon och ansåg att Europa och Sverige då måste ta sig en starkare roll.

Den politiska enigheten om att Sverige bör satsa mer på sitt försvar är alltså stark. Läs artikel

Sveriges överbefälhavare: Vi befinner oss under tryck som kan liknas vid krig, yle.fi

– Det är i folkrättslig mening fred. Men samtidigt är vi utsatta för ett antal handlingar av mer eller mindre antagonistisk typ som minner om att vi befinner oss under någon typ av tryck som naturligtvis skulle kunna liknas vid krig, säger Sveriges överbefälhavare Michael Claesson till Svenska Yle. […]

Under våren klarnar det hur Natos framskjutna styrka i Finland ska se ut. Styrkan ska ledas av Sverige. Det innebär troligen att svenska soldater permanent kommer att befinna sig i Finland.

– Jag vill vara tydlig med att konceptet inte är hundraprocentigt satt ännu men sannolikt skulle jag säga att någon förbandsvolym kommer att finnas i Finland över tid, säger Claesson. Läs artikel

”Gräv ingen skyttegrav genom gräsmattan än”, aftonbladet.se

Sälen Högfjällshotellet är inneslutet i ett vitt dis av snö. På scen pågår en evighetslång armbrytningsmatch mellan politikerna, om vem som kan komma närmast att säga att det är krig utan att faktiskt säga det.
Statsminister Ulf Kristersson inledde starkt med att konstatera att det ”inte är fred”.
Arméchef Jonny Lindfors håller med. Begreppen krig och fred är inte lika tydliga nu som för ett par decennier sedan.
– I svensk författning har vi den här svartvita gränsen som utgör strömbrytaren mellan krig och fred, där lagar och förordningar träder i kraft. Det försvårar för oss och skapar ett utrymme för motståndarna att angripa oss precis under gränsen till väpnat angrepp.
Lindfors har varit arméchef sedan sommaren 2023. Sedan dess har det hänt en hel del inom Försvarsmakten. Den tydligaste skillnaden är förstås att Sverige nu är Natoallierad.
Dessutom växer armén. Enligt totalförsvarsbeslutet som fattades i december ska man gå från två brigader till det dubbla 2030.
För ett år sedan blev ett klipp med Jonny Lindfors upplockat av satirprogrammet ”Svenska nyheter”. Arméchefen visade hur stor anfallsytan för en enda brigad var på en Sverigekarta: ungefär en centimeter.
Lindfors skrattar och säger att det var hedrande att bli hånad av programledaren Messiah Hallberg. Nu är armén i alla fall på god väg mot fyra brigader, ungefär 20 000 man. Eller fyra centimeter på kartan, om man vill mäta på det viset.
Det som fattas är materiel. Utan den är det svårt att utbilda mer personal. Men även det är på väg att släppa, säger Lindfors. De 300 beställda pansarterrängbilar från finska försvarsindustrin har precis börjat levereras.
– Det är inte längre bara tabeller i Excel och Powerpoints. Det händer grejer på riktigt, sådant som man kan ta på. Det är oerhört tillfredsställande faktiskt. Läs artikel

Vi som varnade för Natointrädet har dessvärre fått rätt, dn.se

Pierre Schori

Årets Folk och försvar-konferens sammanfaller med Natos värsta kris. Nu ifrågasätts själva grundvalen för alliansen, den så kallade artikel 5, om enligt den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vitt spridda broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” sägs innebära följande förpliktelse: ”Om ett Natoland ändå blir angripet kommer övriga länder i alliansen att bidra till försvaret – en för alla, alla för en.”

Men i ett slag har Natos nye gudfader Donald Trump hotat grannen och Natolandet Kanadas suveränitet och till och med talat om att annektera Grönland, en autonom del av Danmark. Ett Natoland mot ett annat, alltså.

Så sprack illusionen om artikel 5. Alla de som varnade för Sveriges blixtsnabba Natoprocess utan folkomröstning har dessvärre visat sig ha fått rätt.

Till detta kommer att USA med DCA-avtalet under Donald Trumps ledning får tillgång till 17 militära baser i Sverige, från Kiruna i norr till Revingehed i söder, som kommer att kosta oss miljarder och stå under amerikansk lag.

Dessa ödesmättade ting – som hade förtjänat en folkomröstning likt de vi hade om högertrafiken och kärnkraften, euron och EU – vill vi höra diskuteras i Sälen. Svaren kommer vi att minnas inför nästa val och yngre generationer att få leva med. Läs artikel

Överbefälhavare Michael Claesson om kabelbrotten: Kanske aldrig får svar, svt.se

[…] Det kan enligt Claesson till och med bli svårt att fastställa att det handlar om sabotage. Inte i ett enda tidigare fall av kabelbrott i Östersjön har det funnits tillräckliga bevis för en sådan slutsats, enligt ÖB.

– Det visar egentligen på komplexiteten. Hela botten på Östersjön är som spagetti. Den är fylld av kablar för olika ändamål, med en uppsjö av olika ägarförhållanden där vi inte har en lägesbild alla gånger som är tillräckligt högupplöst för att vi ska kunna identifiera när någonting sker eller kunna följa vad och vem som i så fall har åstadkommit en skada eller inte.

Skadan på Estlink 2 sticker dock ut på det sätt att bevisläget är bättre än i andra fall, enligt Claesson. Finländska myndigheter har haft möjlighet att säkra fler bevis efter att de snabbt bordat och beslagtagit fartyget och kunnat förhöra besättningen. […]

– Bygger man upp en kedja med indicier och tittar på vilka vilka aktörer som har vilka intressen så det är klart att mycket pekar på Ryssland. Läs artikel

Avslöjande i Sälen: Sverige, Finland och Danmark överväger en vanlig underrättelsecapacitat, iltalehti-fi.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson lovar att svenska Försvarsmakten kommer att försvara finländare om Ryssland anfaller Finland.

Om något  händer, kommer det svenska försvaret att försvara Finland?

– Ja, det är det man gör.

– Sverige och Finland är allierade igen. Det är klart att vi också har ett gemensamt försvar, sammanfattar Jonsons konsekvens av historiska NATO-medlemskap.

Jonson berättar för Iltalehti att Sverige, Finland och Danmark just nu diskuterar förvärv med en gemensam uppfattning om

Det handlar om Spanningsflygplanet GlobalEye utvecklat av svenska Saab.

Radar kan övervaka land, hav och luft. Enligt Saab upptäcker maskinens system även små föremål upp till ett avstånd på 600 kilometer.

– Det har också varit diskussioner med Finland, Säger Jonson. Läs artikel

Vad ska komma efter Jas Gripen E? petterssonsblogg.se

Det pågår en politisk strid om vilket som ska bli nästa generations stridsflygplan i Sverige, skriver Dagens Nyheter. Medan S och SD gärna ser att svenska Saab fortsätter med en ny generation av Gripen, har regeringen inte uteslutit att köpa ett amerikanskt plan.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) har argumenterat för vikten av en svensk flygindustri. Andra menar att ett nytt svenskt stridsflyg skulle ta för mycket av försvarsbudgeten. – Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, säger försvarsminister Pål Jonson (M), till tidningen.

Men regeringen tvekar. Ett amerikanskt plan kan ge kostnadskontroll och poäng i Vita huset.

-Pettersson tror inte en sekund på att ett USA-tillverkat plan ger kostnadskontroll. Kontrollera med de länder som använder F35 och jämför det med kostnaderna för Jas Gripen E. […]

Att köpa färdigt kan verka enkelt, men det är svårt att hitta några siffror som tyder på att det historiskt skulle varit en billigare väg för Sverige. Tvärtom har kalkylerna för de länder som på senare år köpt det amerikanska stridsflygplanet F-35 varit kraftigt överoptimistiska:

  • Norge räknade med att lägga 145 miljarder kronor på 56 F-35-plan, fördelat över en 30-årig livstid. Nu uppskattas kostnaderna istället till 326 miljarder kronor för 52 plan, alltså mer än det dubbla mot det som hävdades när inköpet gjordes. Det konstaterar norska Riksrevisionen, som är skarpt kritisk mot försvarsdepartementets hantering.
  • Kanada får hosta upp 150 miljarder kronor direkt för sina 88 F-35-plan, men kostnaderna över hela livscykeln beräknas till hisnande 600 miljarder kronor.
  • GAO, USA:s motsvarighet till Riksrevisionen, konstaterar att försvarets kostnader för att upprätthålla F-35 ökat med 44 procent sedan 2018, trots att planen flugit mindre och mindre för varje år.
  • Saabs egna siffror pekar på att ett F-35-plan kostar Norge och Kanada nästan tre gånger så mycket som ett Gripen-plan, sett över en livscykel. Läs artikel

Varför lämnar riksdagen Sverige utan försvar? tidningenrorelsen.se

Nils Brandt och Calle Karnerud, medlemmar i Reformisterna

Stora delar av Sverige saknar idag ett så kallat territorialförsvar, och måste lita till hemvärnets stridsförmåga.

Idag har bristen på markstyrkor för försvaret av vårt eget land fått den svenska arméchefen att uppgivet konstatera att Sverige riskerar bli ett strategiskt tomrum med bara hemvärn som försvar.

Men med Nato-medlemskapet har inriktningen nu blivit att de få markstyrkor försvaret håller på att bygga upp, skall förflyttas österut mot Natos gräns till Ryssland för att stationeras i norra Finland och Baltikum. Ett första steg är en svensk bataljon till Lettland.

Detta är en total förändring av svensk försvarspolitik och säkerhetspolitik.

Det svenska försvaret går från en tydlig defensiv inriktning för att territoriellt försvara hela landet, till en strategi med en militärt avskräckande roll underställd USA/Nato i dess stormaktskonflikt med Ryssland i Nordeuropa. […]

Tystnaden om den nya försvarsinriktningen behöver brytas, även inom socialdemokratin.

Diskussionen om krigsrisken och försvarspolitiken behöver föras inte bara i riksdagen utan med hela svenska folket. Till stöd för att Sveriges defensiva territoriella försvar prioriteras i försvarsbudgeten, både med personal och materiel. Läs artikel

 

Läs artikel

Sverige deltar i Natoinsats i Östersjön, forsvarsmakten.se

Nato förbereder för en förstärkt närvaro i Östersjön. Detta för att avskräcka från sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur och andra hybridaktiviteter. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att bidra till insatsen. Kustbevakningen kommer att samarbeta med Natoinsatsen.

Efter den senaste tidens incidenter inleder Nato en insats för ökad närvaro i Östersjön. Den 9 januari fattade regeringen beslut om svenskt deltagande från Försvarsmakten i insatsen. Försvarsmakten ska bidra med upp till tre örlogsfartyg och en luft- och sjöövervakningsförmåga i form av flygplanet ASC 890.

Kustbevakningen kommer att samarbeta med insatsen och ska bidra med fyra fartyg som ska övervaka prioriterade områden. Ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap. Läs pressmeddelande

Donald Trump kan påverka Sveriges beslut om Jas Gripen, efn.se

Det råder politisk strid i Sverige kring valet av ett nytt stridsflyg efter Jas Gripen. S och SD vill ge jobbet till Saab. Regeringen överväger dock ett amerikanskt plan, då det skulle kunna förbättra relationen med USA, enligt DN. […]

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Socialdemokraternas försvarstalesperson Peter Hultqvist. Läs artikel

Svenske Nato-toppen: ”Kommer krävas prioriteringar och risker”, tv4.se

Sveriges Nato-medlemskap kommer att bidra med trygghet – men det kommer också innebära konkreta risker man måste ta redan i år.
Det säger Jonas Haggren, Sveriges högsta militära representant i Nato, i en exklusiv intervju med TV4 Nyheterna.
– Det kommer att krävas tuffa prioriteringar och ett visst mått av risktagande, säger han.
Om bara några dagar kommer Sverige skicka 600 utrustade soldater och officerare från P7-regementet i Skåne till Lettland för att bevaka Natos gräns mot Ryssland. Men det kostar också på med ett uppbyggande av en krigsorganisation som ska försvara Sveriges egna gränser.
Det kommer fattas personal och utrustningar.
P7 har därför beslutat att minska sitt bidrag till att utbilda värnpliktiga, från över 500 till 300 soldater per år – vilket bara täcker det framtida behovet för åtagandet i Lettland.
– Det kommer att krävas tuffa prioriteringar och ett visst mått av risktagande. Man måste stå tillbaka och det kommer kanske bli en fördröjning någonstans. Det kommer inte gå precis som man har tänkt, och det tror jag är en gemensam utmaning för hela alliansen. Läs artikel

Försvarsmaktens plan 2025-2030 saknar prioritering mellan nationellt försvar och stöd till Nato

Försvarsmakten har utifrån riksdagens beslut om försvarets utveckling till 2030 nu kommit med Överbefälhavarens formulering av uppdraget.

Regeringen beslutade den 9 december om inriktningen på totalförsvaret i direktivet ”Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030”.

Vi har kommenterat beslutet och konstaterat att det även för den beslutade planeringsperioden till 2035 saknas ett nationellt territorialförsvar för Sverige. Det är dessa ramar som ÖB nu har att förhålla sig till vilket tydligt visas i ÖB:s formulering av försvarets uppdrag (Riktlinjer och plan).

ÖB deklarerar att det skall råda balans mellan nationell försvarsplanering och Natos krav:

”Balans mellan nationell försvarspolitisk inriktning och Natos beslutade förmågemålsättningar ska i dialog med regeringen ständigt beaktas.”

Men det blir i slutändan Nato som prioriteras:

Genomgående är att ”Integrationen i Nato ska fullföljas.”

Läs mer