Redaktionen

Skilda bilder, jagarchefen.blogspot.se

av
Att Sverige hamnar i det säkerhetspolitiska rampljuset sker titt som tätt, dock berörs det oftast i sammanhanget avseende svenskt territoriums strategiska läge i händelse av en regional konflikt. Sverige hamnade dock tydligt i rampljuset den 17MAR2018. När det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zakharova, i en intervju för den ryska statliga tv-kanalen Rossija-24 påstod att bl.a. Sverige kunde vara en av ursprungskällorna till det kemiska stridsmedel, Novitjok, som nyttjades vid förgiftningen av den utväxlade ryske GRU officeren Sergej Skripal och dotter. Enligt Zakharova skall Sverige tillsammans med ett antal länder även bedrivit intensiva studier av substanser från Novitjok projektet.1
I sammanhanget är det även intressant att notera hur dagen innan, den 16MAR2018, publicerade den statliga ryska nyhetsbyrån TASS, ett uttalande av Rysslands Ambassadör i Nederländerna men även dess sändebud till Organisationen för förbud mot kemiska vapen, som arbetar med att upprätthålla konventionen mot kemiska vapen och har sitt säte i Haag. I detta uttalande nämns även Sverige, som ett av länderna som har bedrivit omfattande forskning sedan 1990-talet intill nu, avseende Novitjok samt den substans som nyttjades i Storbritannien mot den avhoppade GRU officeren bl.a. skulle kunnat härröra från Sverige.2 Detta uttalande förefaller dock inte uppmärksammats, i någon nämnvärd omfattning, i Sverige. Läs artikel

Putin kommer att skifta från utrikes till inrikespolitik, Vera Efron, författare och Rysslandsexpert, di.se

av

Vladimir Putin blev i söndags omvald igen, något som såväl ryssarna själva som omvärlden har räknat med. Vad kommer att hända nu? Vad står på Putins – och Rysslands – politiska och ekonomiska agendor? […]

Putin valde att adressera väljarna med sin tacksamhet för att de (underförstått under hans ledning) har ”åstadkommit mycket och uppnått ett stort resultat under svåra, mycket svåra förhållanden”. I talet förklarade han att mycket återstår att göra. Framför allt att jobba hårt.

Ansatsen liknar ett annat tal han höll inför federationens församling i februari. Det som Putin då sade om sina planer påminner mycket om Sveriges välfärdspolitik på 1950-talet där skola, vård och omsorg stod i centrum. Sverige var alltid en förebild för Sovjetunionen och Ryssland med sitt folkhemsbygge. ”Socialism med ett mänskligt ansikte” kallade man det svenska välfärdssystemet. Rysslands fokus kommer att skifta från utrikes- till inrikespolitik.[…]

Tyngdpunkten i Putins politik kommer att ligga på inrikespolitiska och ekonomiska frågor. Dock, för att åstadkomma de stora resultat som han nämnde i sitt tal på Röda torget, behöver han ett förhållandevis stabilt läge i Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Östersjön, som är en pulsåder för rysk handel med omvärlden, är en prioriterad fråga.

Europas (och Sveriges) politiska instabilitet med högerextremistiska inslag gagnar inte handeln. Och just export av sina förädlade naturtillgångar ser man som största outvecklade potential i Ryssland som man kan använda sig av för att bygga upp välfärdssystemet.

Man har redan utvecklat en stor militär potential och genom att placera luftvärn och offensiva system i Kaliningrad har man visat Europa sin förmåga att försvara landet. Detta har prioriterats i utrikespolitiken de senaste åren, men nu vill man som sagt ta nästa steg. […]

Sverige skulle kunna satsa på att utveckla handelsrelationer med sin granne i öst vilket skulle främja svenska företag. En sådan fredlig utveckling kan i sin tur påverka Ryssland att satsa på att bygga upp välfärdssamhället enligt svensk modell baserad på demokratiska värderingar. Viljan finns där. Läs artikel

 

General Jarmo Lindberg förlänades Nordstjärneorden av Kungen, kungahuset.se

av

Måndagen den 19 mars förlänades kommendören för finska försvarsmakten general Jarmo Lindberg kommendörsvärdigheten av 1:a klass av Kungl. Nordstjärneorden.

 General Lindberg förlänades Nordstjärneorden med följande motivering:

Som erkänsla för förtjänstfulla insatser inom det militära samarbetet mellan Finland och Sverige har H.M. Konungen behagat utnämna Kommendören av Finlands Försvarsmakt general Jarmo Lindberg till Kommendör Första klassen av Kungl. Nordstjärneorden.                   

   Läs pressmeddelande       Foto: HenrikGarlöv /Kungahuset.se

Sverker Åströms insats för Sverige, Mats Björkenfeldt

av

I e-boken En svensk tiger. Ett porträtt av Sverker Åström, diplomat, gentleman och FN-ambassadör (2014, finns på Adlibris.se) av journalisten Claes Britton får vi en kortfattad biografi över efterkrigstidens främste diplomat. Han har beklätt de tunga posterna: som politisk chef på UD, EG-förhandlare och kabinettsekreterare. Därtill ambassadör i FN och i Paris. Sverker Åströms läromästare under 40- och 50-talen var neutralitetspolitikens arkitekt, den socialdemokratiske utrikesministern Östen Undén. Han blev även Tage Elanders och Olof Palmes främste utrikespolitiske rådgivare.

På sidan 18 skriver Britton:

”Undén vägleddes av en bergfast övertygelse: neutralitet och alliansfrihet var den politik som klarade Sverige genom kriget. Även i fortsättningen förblev neutraliteten den enda tänkbara grundstenen i en utrikespolitik som syftade just till att undvika krig. I Östen Undéns doktrin var neutraliteten förenad med moraliska förpliktelser. Sverige skulle arbeta internationellt för fred. Man skulle företräda de små staterna och spela en aktiv roll i FN. Det var en ambitiös och radikal utrikespolitik som Undén tillsammans med Sverker Åström drog upp riktlinjerna för. Senare skulle den förvaltas och utvecklas av främst Olof Palme – även nu med Sverker Åström som kompass.”

Brittons porträtt av Sverker Åström är bara på 32, men intressanta, sidor. Man blir då spänd av förväntan när man får journalisten Anders Sundelins bok Diplomaten (Weyler, 2018) i sin hand, en bok som uppges vara en biografi över Sverker Åström. De första hundra sidorna försöker leda i bevis att denne under 30-talet var nazist. Bevisföringen misslyckas dock. Därtill vill författaren hitta stöd för att Sverker Åström var spion, tillsammans med Wennerström. På sidan 13 och följande i Brittons bok visas att antagandet är befängt. Anders Sundelins bok misslyckas totalt att göra Sverker Åström rättvisa.

Sverker Åström gav ut sina memoarer, Ögonblick. Från ett halvsekel i UD-tjänst, 1992. Med ett tillägg gav Bokförlaget Lind & Co ut boken 2003. Boken finns för nedladdning på Adlibris.se, till det facila priset av 40 kronor.

 

Vi har av Sverker Åströms Stiftelse För främjandet av de svensk-ryska förbindelserna ( http://www.sverkerastromfoundation.se/ )fått tillstånd att återge ett kapitel ur boken.Läs kapitlet här: Åström. Ögonblick från ett halvsekel i UD-tjänst. Utdrag-1

Veckans citat

av

– Om alla gör värnplikt skulle det bli en samhällsutbildning som är nyttig för alla. Personligen tycker jag att det skulle vara en bra väg att integrera utlandsfödda som kommer till Sverige. Nu när bara vissa ska göra plikttjänst blir det tyvärr inte den naturliga folkförankring som man skulle önska sig.

Laura Swaan Wrede första kvinnliga chef för Livgardet.

PM Nilsson: En plan för att ta sig an Ryssland, di.se

av

[…] EU ska hålla ihop, knyta Storbritannien så nära till sig som det går, investera i den transatlantiska länken och i sina egna försvarsmakter, bidra till och vara öppen för amerikansk försvarsteknologi, men samtidigt hålla fast vid att det strategiska målet är att Moskva och St Petersburg ska bli europeiska städer bland andra. De ska vara en del av samma system av studentutbyten, spännande parlamentsval, sömniga toppmöten, snabbspårsjärnvägar, varutransporter, kapitalflöden, börsras och börshausse, weekendresor, konstvisningar, restaurang- och vinkultur som knyter samman Paris, London och Berlin. Väst ska förbereda och främja den dag då Ryssland vill vara en del av den nutida europeiska civilisationen. Ryssland ska känna sig välkommen, stark och säker inom sina gränser.

Ett Östersjöland som Sverige ska odla S:t Petersburg. Fortsätt hjälpa till med reningsverken och avvecklingen av kärnkraftverket Sosnovyj Bor, investera i jämställdhetsprojekt och arrangera en segeltävling mellan St Petersburg och Stockholm. Utöka tolkskolan och institutionerna för Östeuropakunskap. Knyt vän- och äktenskap. Köp deras timmer, sälj lastvagnar.

Sist men inte minst: var inte rädd. Skyll inte egna karaktärsdrag på Ryssland. Den europeiska nationalismen är vår egen, liksom populismen och dragningen åt fiktion.Läs ledaren

Krigsförbandsövning som smäller högt, forsvarsmakten.se

av

Mobiliseringsskedet är över. Personalen är inmönstrade, utrustade och har genomfört de grundläggande momenten inskjutning av vapen, täthetsprov av skyddsmask samt sjukvårdstjänst. Nu har de förts över till sina respektive kompanier vid 91:a artilleribataljonen för fortsatt befattningsutbildning.
– Nu har vi gått in i det skede där vi börjar samträna plutoner och kompanier. Rent konkret handlar det om utbildning. Den pliktpersonal som nu kommit in är tidigare utbildad på en artilleribataljon med Haubits 77, Terrängbil 11, 30 och 40. Och när det kommer till skjutmetoder, skjutreglementen förbandshandböcker och annat så har allting förändrats sen de var inne sist, säger överstelöjtnant Johan Magnusson, chef för 91:a artilleribataljonen. Läs pressmeddelande

Rollen som en Natomedlem aldrig fått spela, Joakim Carlsson, ledare,ostrasmaland.se

av

Plötsligt är Sverige med i den internationella storpolitikens centrum igen. Rollen är dock välbekant: som medlare, förmedlare, kontakt, brobyggare och skapare av mötesplatser.

Nordkoreas utrikesminister Ri Yong-Ho är i Sverige för överläggningar. Att vara utrikesminister i Nordkorea är i vanliga fall lite grann som att vara marinminister i Schweiz – det finns inte mycket att göra. Nordkorea isolerar sig mycket medvetet från världen i övrigt. Utspelen som gäller konflikten med Sydkorea och USA brukar skötas av landets ledare Kim Jong-Un. […] Men grunden för att kunna spela en sådan roll är alliansfriheten. Sverige hade varit otänkbar som mellanhand om vi varit med i Nato. Då hade vi definitionsmässigt varit fiende till Nordkorea.

Detta är detta vårt lands Natokramare inte förstår. Att både vårt land och världen faktiskt blir tryggare av att Sverige behåller sitt oberoende och sitt politiska manöverutrymme. Det är något vi absolut ska värna om. Läs ledaren

Dåligt sällskap, Anders Björnsson

av

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har undertecknat en debattartikel om rysk utrikespolitik tillsammans med utrikesministrar från ett antal andra europeiska stater, av vilka flertalet har landgränser till Ryssland; Danmark har det ej. Företrädare för Finland och Norge, som också har landgränser till Ryssland, har inte undertecknat artikeln, inte heller Vitryssland. Sverige är det enda icke-Nato-landet på listan, förutom Ukraina som aspirerar på medlemskap. Samtliga representerade länder utom Ukraina är medlemmar i EU. De stora europeiska staterna finns dock inte med på listan.

Artikeln infördes i svensk press (Aftonbladet) samma dag som det ryska presidentvalet ägde rum.

Aktionen är något besynnerlig. Vilken intressegemenskap representerar de deltagande utrikesministrarna? Deras regeringar utgör de mest russofoba i dagens Europa. Artikelförfattarna anklagar Ryssland för ”repressiva åtgärder” och för ”omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna”, men det är väl känt att den rättsstatliga ordningen i flera av de länder, vars utrikesministrar har signerat artikeln, lämnar en del övrigt att önska. Artikeln vänder sig särskilt mot den olagliga annekteringen av Krim, varvid särskilt krimtatarer och etniska ukrainare ska ha råkat illa ut – oklart hur den senare gruppen definieras och avgränsas.

Läs mer

Varsellampene blinker for Norges sikkerhet, aldrimer.no

av

Etterretningsoffiserer fra sentrale NATO-land var torsdag 8. mars samlet på Ramstein Air Base i Tyskland. Formålet var å utarbeide en ny strategi for etterretningsarbeidet i lys av etableringen av NATOs nye Atlanterhavskommando. Den norske Etterretningstjenesten var ikke invitert. […]

Fra det allierte samarbeidet om jakten på russiske ubåter i Nord-Atlanteren og Barentshavet vet vi at det ikke er jevnbydighet mellom hva som deles når et stort land samarbeider med et lite. Norge deler mye og nesten alt det vi får inn av etterretning, men kravet er normalt at informasjonsflyten skal være under nasjonal kontroll og at informasjonen deles i ettertid. USA deler lite tilbake dersom det er informasjon og data som hentes inn av US Navys flåte av P-8A Poseidon overvåkingsfly eller fra andre amerikanske sensorplattformer. Det betyr at det Norge selv ikke henter inn av etterretning, er det ingen automatikk i at vi får kunnskap om.[…]

Det er liten tvil om at den beste løsningen er at Norge leverer tilfredsstillende nasjonalt på egen forsvarsevne og etterretningsarbeid i nord. Men vi må samtidig erkjenne at forsvarsevnen fortsatt er under enhver kritikk og at vi er helt prisgitt alliert hjelp dersom det virkelig gjelder. Når landets politikere har stilt seg slik slik de har gjort, nytter det ikke å være sikkerhetspolitiske primadonnaer i bilaterale møter og samtidig skryte utad av at vi er verdensmestere. Da er det viktigere å søke konstruktive løsninger som gjør at Norge blir tilfredsstillende beskyttet og samtidig får tilgang til viktig etterretning. Läs artikel

Här är världens kärnvapen, di.se

av

Det finns ungefär 14.500 kärnvapen i världen. USA och Ryssland har överlägset flest, men totalt har nio nationer egna kärnvapen. Det skriver CNBC baserat på uppskattningar av Arms Control Association och Federation of American Scientists.

Det kommer knappast som någon förvåning att det är maktspelarna USA och Ryssland som har klart flest kärnvapen i sin arsenal. Mer förvånande är kanske att Kina uppges ha färre kärnvapen än Frankrike. Totalt har nio länder kärnvapen, men det är bara Nordkorea som har testat sina vapen under 2000-talet. Antalet kärnvapen har också minskat sedan det kalla kriget.

I juli 2017 röstade 122 länder för ett FN-förbud mot kärnvapen. Frågan är dock vad förbudet kommer att innebära i praktiken. De nio kärnvapenmakterna bojkottade såväl förhandlingarna som omröstningen. Även de flesta Natoländerna bojkottade. Läs artikel

Putin – vi glömmer inte vad du gjort på Krim, Margot Wallström och sju andra utrikesministrar, aftonbladet.se

av

[…] Ingen annan internationell aktör har dock erkänt Rysslands anspråk på Krim. Det internationella samfundet har tvärtom starkt fördömt brotten mot folkrätten och den pågående militariseringen av Krim.

FN:s generalförsamling har antagit en rad resolutioner som bekräftar Ukrainas territoriella integritet. Tillsammans med länder som USA, Kanada och Norge har EU valt att inte erkänna den olagliga annekteringen samt infört sanktionsregimer riktade mot personer och aktörer som har främjat denna.

Även byggandet av en bro över Kertjsundet kommer att ses i ljuset av detta. EU har avseende Krim infört förbud mot handel och investeringar, samt restriktioner för resor och turism. EU erkänner inte heller av Ryssland anordnade val på Krim.   Vi kommer inte att låta Krim försvinna från den internationella dagordningen. Därför gör EU:s höga representant Federica Mogherini å EU:s vägnar ett årligt uttalande om Krim. Restriktioner och sanktioner kommer att bibehållas så länge som den olagliga annekteringen fortsätter.

Den olagliga annekteringen av Krim försämrar inte bara säkerhetsläget i Svartahavsområdet, utan får återverkningar även långt bortom regionen. Ockupationen och den pågående ryska militära aggressionen i Donbass utgör brott mot hela den europeiska säkerhetsordningen – de regler och principer som har legat till grund för stabilitet och säkerhet i Europa sedan slutet av kalla kriget.Läs artikel