Redaktionen

The actual goals of these exercises in general, and of Zapad-2017 in particular, have remained largely unchanged in the last 10–15 years. In conducting these large capstone exercises, Russia has pursued both military and political aims. On the military side, Russia seeks to highlight its abilities to conduct large-scale joint operations that involve multiple branches of its armed forces and require the activation of logistics networks that include the transfer of forces from one part of the country to another. Zapad-2017 and other exercises in this series also seek to develop military cooperation between Russia and Belarus, since Belarus is Russia’s most capable military ally and serves as a critical buffer zone between Russian and NATO member states. What’s more, a NATO intervention in Belarus is seen as one of the most likely causes for a major military confrontation between Russia and the West. Läs artikel

Anm: Dmitry Gorenburg is a senior research scientist in the Strategic Studies division of CNA, a not-for-profit research and analysis organization, where he has worked since 2000. In addition to his work at CNA, he is the editor of the journal Problems of Post-Communism and an associate at Harvard University’s Davis Center for Russian and Eurasian Studies.

Når det danske forsvar skal være større, vil det også være naturligt at få flere værnepligtige og at uddanne dem længere, end vi gør i dag, hvor godt 4000 unge mennesker om året får mellem 4 og 12 måneders uddannelse som værnepligtige.

Det er bestemt ikke det eneste, der trænger til at blive styrket i Forsvaret, og det skal bestemt heller ikke sluge alle de midler, som forsvarsbudgettet forhåbentlig bliver udvidet med. Der er mange andre store mangler i Forsvaret. Men værnepligten er et vigtigt element.

Værnepligtens modstandere har travlt med at male et billede af, at de værnepligtige er uduelige og per definition ikke kan bruges i krig. Det vil man være uenig i i eksempelvis Israel. Hvis værnepligtige uddannes ordentligt kan de naturligvis sagtens kæmpe.

Kritikerne har ret i, at den nuværende værnepligt på ned til fire måneder ikke gør de værnepligtige til brugbare kampsoldater. Det kræver mere træning. Men hvis vi uddannede de værnepligtige længere, ville de blive en reel kapacitet, hvor vi ville få rigtig meget forsvar for pengene. Läs artikel

Vi återger här  en artikel från 6 mars 2015 av Krister Thelin, domare, tidigare statssekreterare i Justitiedepartementet när Gun Hellsvik (M) var justitieminister.

…Detta mitt lilla bidrag till den försvarspolitiska diskussionen syftar till att stödja Vänsterpartiet. De gamla kommunisterna har nyligen i riksdagen motionerat om att återinföra värnplikten. De har rätt. Alldeles oavsett vad som sker i övrigt behöver vi återknyta till den folkliga förankring som ett värnpliktssystem skapar. Alla unga svenska män och kvinnor bör mönstra och få fullgöra militärtjänst eller civilförsvarstjänst under en begränsad tid.

Syftet skall inte vara att bygga upp ett nytt invasionsförsvar baserat på kadrer av värnpliktiga eller en ”levée en masse”. I stället bör det ses som komplement till det högteknologiska professionella försvar som vi behöver. Med en grundutbildning på tre-fem månader kan alla bibringas vissa personliga färdigheter och insikter, att nyttiggöras efter selektion, krigsplacering och vidareutbildning som en värdefull reserv. Rekryteringsbasen breddas och personalförsörjningen för yrkesförsvaret underlättas. Läs artikel

”Vi ser fram emot minst hundra år till av gemensamt samarbete”, sade Stefan Löfven efter statsministrarnas möte i Rosenbad tidigare idag. Juha Sipilä lyfte även fram terrordådet i Åbo och poängterade att länderna måste dela information och samarbeta i bekämpandet av terror…

Statsministrarna berättade också att de diskuterat försvarsstrategin i närområdet och underströk att man tillsammans strävar efter fred i hela området, och att Finland och Sverige kan ha hjälp av varandra även i försvarsfrågor. Läs artikel

…I utvecklingen av Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet måste vi kontinuerligt följa med vad som sker både i den interna och i den externa säkerhetsmiljön. Vi måste ständigt stå i beredskap att handla på det sätt som situationen kräver…

Den allmänna värnplikten utgör basen för vårt försvarssystem. En bas som vilar på en stark och stabil grund. Många av er nyutexaminerade officerare kommer till en början att arbeta med uppgifter som hänför sig till just beväringsutbildningen. Kunniga och motiverade grupper skapas genom rätt ledarskap, sakligt bemötande och professionell utbildning.

Enligt de förfrågningar som gjorts bland de senast hemförlovade beväringarna har vi lyckats bra i denna uppgift. Uppskattningen av och förtroendet för utbildarna och deras kompetens är på hög nivå. Genom era egna handlingar stärker ni ytterligare den finländska försvarsviljan och den allmänna värnplikten. Läs talet

Sverige setter om tre uker i gang den største militærøvelsen siden 1993. Samtidig begynner Russlands største øvelse siden Sovjet-tida. 11. september starter den svenske Försvarsmakten øvelsen Aurora 17, den største svenske militærøvelsen siden 1993. Mer enn 19.000 svenske soldater skal øve sammen med 1500 soldater fra USA, Finland, Frankrike, Norge, Danmark, Litauen og Latvia. Øvelsen foregår i hovedsak i Mälardalen vest for Stockholm, og skal simulere «forsvar mot et angrep på Sverige» fra øst. Bare tre dager seinere sparker Russland i gang det som kan være landet største militærøvelse siden den kalde krigens slutt. Øvelsen heter «Zapad», russisk for «Vest».

Øvelsen skal for det meste finne sted i Hviterussland, en nær alliert av Russland, og simulerer ifølge russiske myndigheter et forsvar mot angrep fra vest.

Ifølge russiske myndigheter skal øvelsen Zapad inkludere 12.700 soldater. Det er et tall Nato-toppene ikke tror på… En rekke vestlige kilder opererer med langt høyere anslag på hvor mange soldater som egentlig skal delta i den russiske øvelsen. Avisa The New York Times meldte på mandag at amerikanske myndigheter mener at så mange som 100.000 soldater kan bli involvert i øvelsen.

Avtalen pålegger landene å varsle hverandre om øvelser der mer enn 9000 soldater deltar, og landene har rett til å delta med observatører i alle øvelser med mer enn 13.000 soldater. Russiske myndigheter benyttet seg av denne avtalen i 2015, da Russland sendte fire offiserer til en britisk marineøvelse utenfor kysten av Skottland.

Nå hevder Nato at Russland ikke overholder forpliktelsene sine, på tross av at Hviterussland på tirsdag inviterte observatører fra en rekke Nato-land, deriblant Norge. Ifølge forsvarsalliansen får Nato-observatørene se bare deler av øvelsen, og får heller ikke innsyn i planene, noe Wien-avtalen gir rett til. Läs artikel

I somras förhandlades en konvention om förbud mot kärnvapen fram i FN. Regeringen ska nu genomföra en grundlig analys av konsekvenserna, med inriktning att kunna underteckna konventionen. Det skriver utrikesminister Margot Wallström…

Med ett undantag – Nederländerna – har inga Nato-medlemmar deltagit i förhandlingen med hänvisning till att kärnvapen förblir en grundpelare i Natos försvarsstrategi. Nederländerna deltog men i den slutliga omröstningen valde landet att rösta nej. Från svensk sida beklagar vi att inte fler länder som förlitar sig på kärnvapenavskräckning följde Nederländernas exempel och deltog. Självklart vore en dialog och samarbete mellan kärnvapenstater, dess allierade samt icke-kärnvapenstater av avgörande betydelse för långsiktiga, hållbara resultat…

Vår första analys visar att våra bi- och multilaterala försvarssamarbeten, inklusive partnerskapet med Nato samt samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien kan fortsätta. I konventionen ingår också förbud mot att bistå någon att bland annat utveckla, testa eller tillverka kärnvapen. Vår tolkning av begreppet bistå innebär att det inte påverkar våra försvarssamarbeten med kärnvapenstater eftersom de inte innefattar kärnvapen. Under förhandlingen framkom att de övriga deltagande länderna tolkade det på samma sätt. Vårt engagemang i förhandlingarna understryker den position som varit svensk utrikespolitik under decennier, att vår röst för nedrustning går att förena med ansvarsfulla säkerhetspolitiska samarbeten. Läs artikel

Den sosialistiske venstresiden har en lang tradisjon for skepsis til forsvar, våpen, NATO og innblanding i andre lands konflikter. Men det har skjedd noe de siste årene. SV står kanskje ikke like alene lenger i deler av sin tankegang. En rekke toppoffiserer og eksperter har uttalt at Norge bør legge mer vekt på det klassiske territorialforsvaret…

En annen pillar i SVs forsvarstenkning er at Norge må bort fra rådyre kampfly og andre «offensive» investeringer. Mer penger bør kanaliseres over i territorialforsvar, volum og defensivt rettede kapasiteter. Heimevernet, kystjegerkommandoen og helikopterstøtte til Hæren er blant tiltakene de mener er viktige.

SV vil totalt sett ikke legge opp til den store budsjettøkningen – to prosent av BNP – som mange andre partier ønsker. Partiet mener pengene man kan spare på å kutte 12 F-35 fly og å trekke seg ut av internasjonale operasjoner, langt på vei er nok…

– En stemme på SV, er en stemme på et sterkere nasjonalt forsvar med styrket hær og landmakt, en slutt på deltagelse i NATO-ledede kriger og en selvstendig utenrikspolitikk der vi gjør oss mer uavhengig av USA og bygger opp samarbeidet med våre nordiske og europeiske allierte. Läs artikel