Redaktionen

SLUTREPLIK DN DEBATT 29/6. Våra argument är givetvis mottagliga för kritik, men att ifrågasätta våra kvalifikationer är ett billigt försök att inskränka samtalet om svensk utrikes- och säkerhetspolitik, skriver Björn Jerdén, forskare och chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet och Niklas Bremberg, forskare på Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet.

Rysk propaganda och desinformation bör tas på största allvar. Ett viktigt steg är att nyktert och förutsättningslöst bedöma eventuella effekter och sidoeffekter av ryska operationer. ..

I vår debattartikel noterar vi frånvaron av vetenskapliga studier som visar på omfattande effekter i en svensk kontext. Vi lyfter också fram en rad tecken på att Rysslands försök riktade mot Sverige inte har varit särskilt framgångsrika, och att de kanske rentav har motverkat sitt syfte. Ingen av de två kritiska replikerna presenterar övertygande motargument…

Den så kallade realistiska teoribildningens logik bidrog till att amerikanska statsmän och forskare som George Kennan, Robert McNamara och Kenneth Waltz efter det kalla krigets slut varnade för att Nato-utvidgning skulle leda till ökade spänningar mellan Ryssland och västmakterna. Winnerstig beskyller de svenskar som idag gör samma poäng för att vara förledda av rysk propaganda. Menar han då också att till exempel Waltz, den främste realistiske forskaren under de senaste 50 åren, inte förstod sin egen maktbalansteori utan istället agerade nyttig idiot åt Kreml? Läs artikel

I slutten av juni ble statusrapporten for Landmaktutredningen lagt frem. Det har skapt store debatter.

Går det som Frode Larsen frykter, står Norge igjen med skjelettet av et forsvar. Ifølge statusrapporten til landmaktutredningen kan Heimevernet ende på størrelse med Askøys befolkning.

– Vi kommer til å holde partiene som stemte for langtidsplanen ansvarlig. Dette skal ikke gå under radaren. Vi har fått mye kritikk for å være politisk farget, men en ting er sikkert, katastrofen «Langtidsplanen» er blårød, fortsetter Larsen. Det var Arbeiderpartiets stemmer, i tillegg til Høyre og Frp, som ga langtidsmeldingen flertall på Stortinget.

– Tror du at debatten som nå foregår rundt Forsvaret kommer til å påvirke valget til høsten?

– Så absolutt. Jeg tror Forsvaret er blitt litt fjernt for mange, så jeg er glad om vi får vekket folk og skapt en debatt om noe som påvirker alles trygghet. Läs artikel

Donald Trump has made his most explicit commitment yet that America will come to the defence of its Nato allies – a day before a much-anticipated meeting with Vladimir Putin. The US President had been criticised during his first visit to Europe when he failed to refer to Nato’s Article 5, that part of its charter that commits members to the idea of mutual defence. Yet after having defended his berating of those members of the 29-member organisation he said were not sufficiently contributing financially, he spelled out that he – in line with every other US President before him – was committed to Nato’s solidarity.

“To those who would criticise our tough stance, I would point out that the United States has demonstrated – not merely with its words but with its actions – that we stand firmly behind Article 5, the mutual defence commitment,” Mr Trump said. “Words are easy, but actions are what matters. And for its own protection, Europe – and you know this, everybody knows this, everybody has to know this – Europe must do more.” Läs artikel

Inget land är starkare än sin svagaste länk. Öresundsbron har stärkt Sydsverige – men har också gjort oss sårbara. Allan Widman (L) välkomnar en ny Öresundsförbindelse…

Det senaste året har säkerhetsläget i Sydsveriges närområde varit i blickfånget, bland annat genom Karlskronas agerande kring den gasledningen Nordstream II av ryska Gazprom. En dragning i närheten av Sverige samt förvaring av gasrören under konstruktion belyste Blekinges betydelse för Sveriges marin men även flygförsvar. Även om gasledningen kommer bli av, aviserar försvarsutskottets ordförande tillika riksdagsledamoten från Malmö Allan Widman (L) att Sverige är på väg att få ett nytt verktyg för att möta de säkerhetspolitiska utmaningarna med Nordstream II.

– Jag har i tio års tid drivit frågan om en angränsande zon. Det innebär i korthet att man flyttar ut territorialgränsen från 12 till 24 sjömil. Och i den här tilläggszonen har Sverige rätt att ingripa mot olika slags förseelser. Läs kröniken

De första Helikopter 14 levererades till Kallinge i januari 2016. Nu utrustas de med teknik för ubåtsjakt. Försvarsmakten ska nu ta tillbaka förmågan som fanns tidigare. I dag har helikopterflottiljen i Kallinge fem Helikopter 14. Ställföreträdande chefen Knut Persson säger att sonarutrustningen ska genomgå operativ evaluering under hösten. Efter det ska de godkännas för att sedan användas aktivt.

– Dip-sonarerna kan sänkas ned i vattnet och lyssnar av ljud via mikrofonen, säger han…

Tekniken gör att man kan komma närmare föremålet och få en bild av det. Det innebär att föremålet kan klassificeras direkt. Även sonarbojar kommer att placeras ut. Dessa ska kunna plockas upp och läsas av både inom helikopterflottiljen och av marinens fartyg. Läs artikel

German Chancellor Angela Merkel is standing by her suggestion that Europe can no longer entirely rely on the U.S. as she prepares to host President Donald Trump at the Group of 20 summit.

Merkel first made the comment during a campaign event in late May, shortly after the G7 summit in Italy, saying while Europe can maintain a friendship with the U.S., U.K. and other countries, ”the times in which we could completely depend on others, are, to a certain extent, over.” Asked in an interview with weekly Die Zeit published Wednesday whether she would repeat it today, she replied: ”Yes, exactly that way.”

”It is, for example, open whether we can and should in the future rely on the U.S. investing so much as it has so far in the United Nations’ work, in Middle East policy, in European security policy or in peace missions in Africa,” Merkel was quoted as saying. Läs artikel

Samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen genomförs i enlighet med de säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer som ländernas regeringar ritat upp. Enligt rapporten Final Report of Deepened Defence Cooperation between Finland and Sweden som Finlands och Sveriges försvarsministrar undertecknade 2015 ska ländernas flygvapen sträva efter att fördjupa sitt samarbete i synnerhet inom tre delområden.

Dessa tre delområden är samarbete inom luftoperationer (Air Ops), flygbasverksamhet (Base Ops) och ledningssystem (Command and Control).

Inom delområdet luftoperationer är målsättningen att fördjupa samarbetet mellan Finland och Sverige inom såväl övningsverksamheten som den operativa verksamheten. Inom delområdet flygbasverksamhet strävar man efter att i Finland och Sverige skapa underhållsmässiga och övriga förutsättningar för att ländernas flygplan ska kunna stöda sig på det andra landets flygbaser. Läs artikel

Sverige och Finland har olika inställning till EU:s försvarspolitiska samarbete, vilket också hörs i de säkerhetspolitiska diskussionerna i svenska Almedalen. Medan Finland vill gå snabbt framåt vill Sverige inte riskera att EU blir en försvarsallians. På det strategiskt belägna Gotland brukar försvarsdebatterna stå högt på agendan, under politikerveckan i Visby. Det här året är det mindre Nato-debatt och mera EU:s försvarspolitik som diskuteras…

Finlands ambassadör i Stockholm Matti Anttonen är en av dem som har uttalat sig i diskussionerna i Visby, om att Finland önskar att EU skulle utveckla sitt försvarssamarbete betydligt.

– Vi har börjat kanske lite mer aktivt i Finland. För oss är det viktigt att EU tar hand också om försvarsfrågorna här i Europa och inte bara inom krishantering, som hittills har varit det viktigaste. Jag tror att vi hittar en balans, säger Anttonen.

Nyligen meddelade regeringen att man är beredd att utveckla det, men fortfarande vill försvarsminister Peter Hultqvist att det ska vara ett samarbete mellan EU:s medlemsländer och inte styrt uppifrån.

– Vi är ju en alliansfri stat. Vi är inte med i en militär allians och ur vårt perspektiv ska EU inte utvecklas till det heller. Den typ av samarbete som vi nu diskuterar kan förenas med alliansfrihet, men det är viktigt att man är klar med den mellanstatliga positionen, säger Hultqvist. Läs artikel

USA ønsker å trene på å flytte en brigade fra US Marine Corps fra Trondheim til Sverige. Brigaden skal kunne sendes til Sverige, gjennom Norge, dersom det skjer en militær eskalering i Østersjøområdet. Det er en del av bakteppet for at en kampavdeling på 330 amerikanske soldater fra US Marine Corps (USMC) kommer til Værnes fra januar, opplyser forsvarskilder til aldrimer.no. Avdelingen er en fortropp som skal forberede øvingsaktiviteten og få på plass andre detaljer, i samarbeid med Sverige.

USA ønsker etter alt å dømme å få dette innbakt som et øvingsmoment på en av Sveriges planlagte militærøvelser for 2017. Kommunikasjonssjef Philip Simon i Försvarsmakten sier til aldrimer.no at han ikke er kjent med saken men at han ikke utelukker at USA vil delta på øvelsen Aurora 2017 og at USA kan ha spesifikke ønsker om hva de der vil øve på…

Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC vil  gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland. Den svenske øygruppen fryktes å raskt komme i spill dersom det skjer en eskalering i Østersjøen. Militæranalytikere frykter at Russland vil forsøke å innta Gotland for å kunne gjennomføre såkalte nektelsesoperasjoner både i luft- og sjødomenet i Østersjøen. Läs artikel

Ta bare regjeringens ferske beslutning om at amerikanske soldater fortsatt skal oppholde seg i Trøndelag for å øve og trene i Norge i ett år til. Regjeringen ønsket visstnok tre år, men etter å ha konsultert Stortinget forrige onsdag ble fristen satt til ut 2018. Da skal ordningen evalueres på nytt.

Legg merke til den krøkkete formuleringen jeg bruker om den amerikanske tilstedeværelsen. Det skal nemlig ikke hete seg at US Marines er stasjonert i Norge. De har bare «tilhold her». Midlertidig tilhold. Dette er altså ikke en amerikansk base!

Uansett ordbruk forteller denne saken at norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk er i dramatisk endring. Det er bare å se nærmere på det som snart skal skje med de amerikanske marinesoldatene på Værnes. Utpå høsten skal de ut på øvelse. Øvelsen «Aurora» viser hvor totalt forandret alt er blitt siden den gangen «fienden» skulle stoppes ved Frøylinjen ved Lyngen i Troms, og holdes fast i klemma mellom havet og det nøytrale Sverige inntil hjelpen fra Nato kom…

Så hvor skal det trenes i «Aurora»? Skal man rykke nordover, for å forsvare nordområdene? Nei – her skal det rykkes fram til Østersjø-kysten. Strategien det øves etter beskrives slik på det velinformerte nettstedet aldrimer.no: «Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC (altså USAs marinesoldater) vil gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag, og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland.»…

Her er mye i støpeskjeen samtidig. Men nettopp fordi så mye er i spill, har vi nå muligheten til å lete etter norske og nordiske alternativer til det Solberg-regjeringen presenterer som eneste realistiske alternativ – og som de forsterker ved å gi grønt lys for US Marines i Trøndelag: Russerne skal skremmes med en strategi som raskt eskalerer enhver lokal konflikt opp til en storkrig. Dette er en farlig linje. Den fremmer spenning – ikke avspenning. Läs artikel