Redaktionen

I samband med Nato-mötet den 29 juni undertecknade Sveriges och Tysklands försvarsministrar Peter Hultqvist och Ursula von der Leyen en gemensam avsiktförklaring (Letter of Intent). Avsiktförklaringen innebär att Sverige och Tyskland fördjupar samarbetet på försvarsområdet. Syftet med avsiktsförklaringen är att fördjupa och öka samarbetet mellan de svenska och tyska försvarsmakterna och andra försvarsmyndigheter, genom att utveckla det nuvarande samarbetet och främja nya initiativ.

– Tyskland är en viktig aktör i Östersjöregionen och en partner som vi delar många värderingar och centrala intressen med. Därför främjar ett svensk-tyskt försvarssamarbete stabiliteten i vårt närområde och i Europa som helhet, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Avsiktsförklaringen omfattar bland annat övningsverksamhet, materielfrågor och multilaterala operationer, och berör armén, marinen och flygstridskrafterna. Det kan exempelvis handla om att främja marina övningar och minröjning i Östersjön. Avsiktsförklaringen berör även en fördjupad dialog angående försvarspolitik med fokus på Östersjöregionen. Läs pressmeddelandet

Finlands beredskap att lämna och ta emot internationellt bistånd förbättras. Lagstiftningsreformen är ett centralt mål i regeringsprogrammet som syftar till att utveckla verksamhetsförutsättningarna för att stärka Finlands säkerhet…

Lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd tillämpas inte bara på beslutsfattande om bistånd som grundar sig på solidaritets- eller biståndsklausulen i Lissabonfördraget, utan också på beslutsfattande om bistånd som inbegriper betydande militära resurser eller användning av militära maktmedel och bistånd som är betydelsefullt i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende eller vittsyftande och principiellt viktigt.

Lagen stöder Finlands samarbete i Europeiska unionen och ett fördjupat försvarssamarbete mellan Finland och Sverige.

Enligt lagen fattas biståndsbeslutet av republikens president eller av statsrådets allmänna sammanträde i enlighet med behörighetsfördelningen i grundlagen. Riksdagens utrikesutskott ska höras före beslutsfattandet i sådana fall där biståndet kan inbegripa användning av militära maktmedel. Om ett beslut om bistånd som inbegriper militära maktmedel gäller en särskilt krävande situation, ska statsrådet före beslutsfattandet höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse. Lagen innehåller också förfarandet för brådskande beslutsfattande på ministerienivå och förfarandet i brådskande fall som förutsätter militära maktmedel. Läs pressmeddelande

Det råder inga tvivel om att ryska aktörer försöker påverka Sverige med propaganda och desinformation. Men en onödigt stor rädsla för ryska påverkansoperationer kan få oss att lägga resurser på fel saker och riskerar att försämra allmänhetens tillit till vårt demokratiska system…

Trots att det ofta hävdas att Sverige är sårbart för rysk propaganda och desinformation (till exempel Expressen 2016-12-10 och Aftonbladet 2017-05-09) känner vi inte till några vetenskapliga studier som visar på omfattande effekter. Tvärtom finns tecken på att Rysslands försök riktade mot Sverige inte har varit särskilt framgångsrika, och att de kanske till och med har motverkat sitt syfte…

Att överskatta effekterna av ryska påverkansoperationer kan förleda oss att se ”Putinkramare” och ”nyttiga idioter” i varje buske. Att någons åsikter i en fråga tycks överensstämma med ryska intressen är inte nödvändigtvis ett resultat av påverkansoperationer. Att uppmärksamma högerextrema gruppers inflytande i Ukraina kan grunda sig i en ärligt menad oro för fascism. Att kräva att ett uttryckligt förbud mot placering av kärnvapen i Sverige ska skrivas in i värdlandsavtalet med Nato kan ses som rimligt givet Sveriges traditionella hållning i frågan. Att varna för att Natoutvidgning genom svenskt medlemskap kan leda till ett aggressivare Ryssland är en logisk slutsats av den så kallade realistiska teorin om internationell politik – vilken varje statsvetarstudent lär sig om under första terminen. Läs artikel

An international group of ex-nuclear commanders Wednesday issued the first in a series of recommendations to world leaders to head off the rising threat of a nuclear war — calling on the Trump administration to open direct talks with North Korea, urging the United States, Russia and NATO to immediately establish military-to-military talks, and calling on India and Pakistan to set up a nuclear hotline. ”The Nuclear Crisis Group assesses that the risk of nuclear weapons use, intended or otherwise, is unacceptably high and that all states must take constructive steps to reduce these risks,” the former military and diplomatic leaders — from nations as diverse as Russia, China, India, Pakistan, and the United States — write in an 11-page report about what they consider the biggest nuclear flashpoints…

It also calls on Washington and Pyongyang to ”refrain from nuclear threats and adopt nuclear no-first-use statements” and to further reduce tensions the U.S. should ”suspend flights of strategic bombers and visits by strategic submarines in return for key commensurate restraints by North Korea.”…

Among its recommendations, the group calls for leaders to ”urgently resume effective US-Russia and NATO-Russia high-level dialogues and military-to-military discussions.”Läs artikel

REPLIK DN Debatt 20/6. Regeringens utspel om att ”stärka EU:s försvarssamarbete” innebär ett flagrant brott mot den linje som Sverige och socialdemokratin tidigare har drivit. Man frågar sig varför regeringen åter gör ett lappkast i sin försvarspolitik? skriver Mikael Jansson (SD), Björn Söder (SD) och Roger Richtoff (SD).

Regeringens nya ställningstagande kommer i en situation där riksdagen har att ta ställning till ett förslag från EU-kommissionen om EU-byråkratins kontroll över försvarsindustrin genom en så kallad subsidiaritetsprövning i försvarsutskottet. Det är svårt att låtsas att regeringens utspel inte hänger samman med försvarsindustrifrågan. Försvarsministern har tidigare sagt att han har slagits hårt inom EU för att försvarsindustrifrågorna ska förbli en angelägenhet för medlemsstaterna. Nu ändrar han sig utan annan förklaring än att det är ”bättre att vara med”…

Den som säger att beslutet att låta EU få inflytande över försvarsmaterielproduktionen är reversibelt känner inte EU-projektets grundläggande dynamik: att ständigt flytta makt till Bryssel med små steg.Kommissionens aktuella förslag är tidsbegränsat och volymbegränsat, men troligen kommer det ändå krävas kvalificerad majoritet i rådet för att återgå till mellanstatlig försvarsindustripolitik. Läs artikel

Kommentar: Niklas Karlén ( se artikel nedan) anför sju argument varför stater inte skall blanda sig i inbördeskrig i en annan stat. Det är alla goda argument  som visar att inblandning , oftast rör det sig om stormakters interventioner, snarast förvärrar konflikten i landet.

Men den avgörande och principiella kritiken av inblandning tas inte upp i artikeln. Det gäller folkrätten. Det är inte tillåtet för en utomstående stat att gå in  i en annan stat och försöka påverka utgången av en intern konflikt.  Ytterst handlar det om varje stats  suveränitet och rätt att  utan yttre påverkan  bestämma styrelsen i landet. På senare år  har det blivit allt vanligare att stormakter ( och allierade i olika koalitioner) hänvisar till att de ingriper i  en intern konflikt på begäran av en sittande regering. Det gäller i Afghanistan och Irak. På den här sajten har vi kommenterat detta i flera artiklar(  Afghanistan, Irak , Syrien). En stat har emellertid alltid rätt till kollektivt självförsvar, dvs. rätt att ta emot militärt bistånd från en annan stat om landet utsätts för väpnat angrepp från en stat.

Sju saker alla borde veta om externt stöd i inbördeskrig, Niklas Karlén:

Det har blivit allt vanligare att stater blandar sig i andra staters interna konflikter. Forskningsresultat visar dock att externt stöd i inbördeskrig kan få negativa konsekvenser, skriver Niklas Karlén, doktorand i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

Det pågående inbördeskriget i Syrien karaktäriseras ofta som ett proxykrig med en hög grad av internationell inblandning. Medan framförallt USA, Turkiet, Saudiarabien och Qatar tränar och utrustar den väpnade oppositionen så stödjer Ryssland och Iran den sittande regimen.

Syrien är inte unikt, utan forskning visar att direkt statlig inblandning i inrikespolitiska konflikter på någon av de stridande parternas sida har blivit allt vanligare sedan andra världskrigets slut. De pågående konflikterna i Demokratiska Republiken Kongo, Ukraina, Jemen, Sydsudan, Irak och Afghanistan utgör andra nutida exempel där vi ser hur utomstående stater aktivt stödjer rebellgrupper eller regering. Läs artikel

I går rullade 18:e stridsgruppen av färjan från Oskarshamn. Efter en uppvisningsmanöver genom stan rullade de söderut, in bakom avspärrningarna på Tofta skjutfält.

Med cirkulerande stridsflygplan över hamnen och nyfikna blickar från många medpassagerare rullade i går eftermiddag ett stort antal stridsfordon 90 i land. Skyttekompaniet hade på morgonen lämnat Skövde och transporterade hit med färjan från Oskarshamn blir soldaterna historiska som öns första fasta försvar på mer än tio år.

– Det känns jätteroligt att den här dagen äntligen har kommit. ÖB fattade sitt beslut i september och några av oss har varit på plats sedan i oktober, säger Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland.

Totalt ingår 160 man i den 18:e stridsgruppen på Gotland. Hur många soldater, och antalet fordon, som kom med Destination Gotlands ordinarie färja vill Försvarsmakten inte avslöja. Läs artikel

Det är tidig morgon och försvarsminister Peter Hultqvist är på väg i luften till en stor nordisk flygövning, ACE 17. För AiP berättar han om varför det svensk-finska samarbetet är viktigt, hur hans besök i Washington gick och varför ett militärt samarbete med Ryssland ”inte finns på kartan”…

Den här dagen är han på väg till den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017, förkortat ACE 17. Den genomförs vartannat år av Sverige, Finland och Norge tillsammans och årets övning är den tredje i ordningen. Finland är övningsledare och ansvarig. Nästa gång, 2019, sitter Sverige vid styrspakarna…

Skulle Sverige gå med i Nato skulle det påverka spänningsläget i vår del av Europa och det skulle också sätta stark press på Finland, menar han.

– Det är det bästa för Sverige att arbeta utifrån en militärt alliansfri position tillsammans med andra på bilateral nivå för att skapa säkerhet, men också för att gradera upp vår militära förmåga. Jag har förklarat den svenska ståndpunkten i internationella sammanhang och för våra samarbetspartners och möter full respekt för den, konstaterar försvarsministern innan det är dags för Saab 340 att smyga ner på landningsbanan…

…mötet med James Mattis, amerikanska försvarsministern:

– Vi skrev ett avtal i fem punkter med den förra administrationen och signalerna från dem nu har varit väldigt tydliga om att vi jobbar vidare som tidigare planerat. Det blir inga förändringar i och med den nya administrationen. Den försvarspolitiska relationen till USA är stabil.

…Ryssland:

– Vi har inga militära relationer med Ryssland, det är helt uteslutet. Det bygger på att de har annekterat Krim och på den press de baltiska staterna upplever från rysk sida. Vi har försvarsattachéer i Ryssland och de har i Sverige, men ett militärt samarbete finns inte på kartan. Läs artikel