Redaktionen

Svensk försvarsindustri riskerar hamna i bakvattnet om EU:s kommande försvarssatsning blir för politiskt styrd. Och de svenska reglerna för vapenexport behöver mildras, enligt branschorganisationen.

Svensk försvarsindustri står numer i stort sett fri från statliga intressen. Så ser det inte ut i andra EU-länder. Där ägs många av försvarsföretagen av staten och det gäller kanske i synnerhet EU-jätten Frankrike. Så när de stora EU-upphandlingarna ska ske, riskerar politik bli viktigare än teknik, enligt Robert Limmergård, generalsekreterare för försvarsföretagens intresseorganisation Soff (Säkerhets- och försvarsföretagen).

– Det finns en oro för att det politiska spelet avgör vilka som får vara med, säger Robert Limmergård. Läs artikel

…Enligt en rapport från Försvarsmakten har militärerna varit ute på sjön. Gummibåtarna ska ”betraktas som örlogsfartyg” och därmed krävs tillstånd, enligt rapporten.

Ärendet ligger nu hos UD, som ”sannolikt kommer påtala att det var fel att göra så här”, enligt Karlsson. Läs artikel

Under mötet den 22 juni diskuterade ministrarna bland annat regional säkerhet och samarbetet inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, där Norge under nästa år tar över som ordförandeland.

– Syftet med mötet är att fortsätta utveckla försvarssamarbetet mellan våra länder. Det bidrar till stabilitet och att höja tröskeln för konflikt i vår del av världen, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

Regeringen beslutade den 22 juni att ge Försvarsmakten befogenhet att förhandla avtal om utvecklingen av flygövningen Arctic Challenge Exercise (ACE). Syftet är att stegvis utveckla ACE till en högkvalitativ övning på så kallad flaggnivå…

För att nå så kallad flaggnivå på en flygövning krävs det att övningen uppfyller en rad kriterier. För närvarande finns det endast tre andra internationella flygövningar som når så kallad flaggnivå.

– Utöver de positiva effekter en återkommande högkvalitativ flygövning i Norden får för interoperabilitet och operativ förmåga visar också de nordiska länderna att de tar ansvar för säkerheten i vår del av Europa, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

Denne uken hadde forsvarssjefen og landmaktutredningen sitt fjerde og siste møte med referansegruppen, som består av sivile og statlige aktører. – Innspillene vi får utenfra er viktige for oss når vi skal forme fremtidens landmakt, sier forsvarssjefen…

Også alliansen er viktig når man ser på fremtidens landmakt. Som medlem av NATO må Norge sørge for at dette samspillet fungerer best mulig.

– Forsvaret er én puslespillbrikke og NATO en annen og for å få et komplett puslespill må brikkene passe sammen, sier kontreadmiral Ketil Olsen, som er sjef for Norges militærmisjon i NATO.

– Norge er avhengige av NATO dersom det kommer til en krigssituasjon og i dette arbeidet  har vi gått rett i dybden på hva som kreves for å tilrettelegge best mulig for eventuell støtte fra NATO i krise og krig.

– Særlig når det gjelder å ta imot og flytte allierte styrker har man sett mange utfordringer i alliansen de siste årene. Dette er noe vi vektlegger fremover i Norge, og vi har en god plan for dette. Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin onsdagen den 21 juni. Statsminister Sipilä och förbundskansler Merkel diskuterade aktuella EU-frågor, såsom fördjupandet av EU:s försvarssamarbete och utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen. De diskuterade också teman som behandlas vid Europeiska rådets möte som inleds i Bryssel den 22 juni. Sådana var bland annat handelspolitik, migration, klimat och energi samt yttre förbindelser.

”Vi är ense med Tyskland om att det snarast möjligt ska fattas konkreta beslut för att fördjupa EU:s gemensamma försvarssamarbete”, konstaterade statsminister Sipilä i Berlin…

”Finland är villigt att engagera sig i ett nära samarbete med Tyskland också på den här fronten. Finland är exempelvis intresserat av sådana projekt mellan EU-länder som syftar till att utveckla cyberförsvarsförmågan samt av rymdsamarbete i fråga om satelliter, tryggande av sjöförbindelserna och projekt som gäller militär försörjningsberedskap”, berättade statsminister Sipilä. Läs artikel

Regeringen beslutade den 22 juni att Sverige ska ansluta sig till den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF) där redan Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna ingår. JEF är en brittiskledd resurspool vars förbandsenheter kan kombineras beroende på vilken insats som ska genomföras. JEF kan ställas till FN:s, EU:s och Natos förfogande…

Om viljan finns kan det brittiska förbandet kompletteras med bidrag från övriga JEF-länder. Dessa länder beslutar självständigt, från fall till fall, och i enlighet med nationella beslutsprocesser, om de vill delta i övningar eller militära insatser. Utöver Storbritannien deltar för närvarande Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna. Storbritannien har bjudit in Sverige. Beredningen av inbjudan har koordinerats med Finland.

– Samarbete med andra länder ger oss möjlighet att utveckla vår militära förmåga samt att bygga interoperabilitet och säkerhet tillsammans med andra, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmedelande

Anm. Jef har kommenterats på den här sajten. Läs kommentar

EU-ministerutskottet fastställde vid sitt möte tisdagen den 20 juni Finlands ståndpunkter inför Europeiska rådets möte i Bryssel den 22–23 juni. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför ett extra möte i anslutning till Europeiska rådets möte. Vid mötet diskuterar EU:s 27 stats- och regeringschefer Storbritanniens utträde ur EU…

Finland har förespråkat ambitiös utveckling av EU:s försvarsdimension. Finlands mål är att unionen genom konkreta initiativ utvecklas till en stark säkerhetsgemenskap. Vid Europeiska rådets möte bör det politiskt avtalas om behovet av att inleda det permanenta strukturerade samarbetet enligt EU-fördraget för att påskynda de projekt som gäller försvarssamarbete. Läs pressmeddelande

Migration och försvar är de tunga frågorna när EU-ledarna möts för toppmöte. På migrationsområdet är läget lika låst som förut, men på försvarssidan förflyttar sig EU-länderna nu raskt mot allt tätare samarbete…

Sverige har varit skeptiskt till flera av EU-tankarna på mer försvarssamarbete. Men nu ställer sig regeringen bakom det som sägs i slutsatserna, även försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare varnat för att det finns en risk att EU-pengar kommer att subventionera stora länders försvarsindustrier. Frågan har fått rejäl fart i EU under det senaste året. Delvis som en följd av att Storbritannien är på väg att lämna EU, vilket öppnat upp fältet för fransk-tyska idéer om utökat försvarssamarbete. Britterna har genom åren effektivt bromsat alla försvarsplaner på EU-nivå.

Stefan Löfven betonar att försvarssamarbetet bygger på mellanstatliga relationer och att Sverige självt bestämmer vilka projekt man ska delta i. Flera ledamöter i EU-nämnden hade frågetecken kring försvarssamarbetet, inte minst för att frågan inte har hunnit behandlas klart i riksdagens försvarsutskott. Läs artikel

Ryskt stridsflyg flög på måndagen farligt nära svenska och amerikanska spaningsplan över Östersjön. Sverige och USA fördömer agerandet medan experter varnar för att säkerhetsläget runt Sverige snabbt har försämrats med risk för allvarliga kriser.

Svenska försvarsmakten har två signalspaningsplan av typen S 102B, Gulfstream. Planen har två till sex personer ombord, bland annat från Försvarets radioanstalt (FRA) och kallas ibland FRA-plan eller spion­plan. Ett av signalspaningsplanen flög i internationellt luftrum på måndagen då ett ryskt jaktplan av typen Su-27 kom mycket nära…

Sverige reagerar även diplomatiskt och har bett Rysslands ambassadör att komma till UD för samtal med kabinettssekreterare Annika Söder.

En liknande händelse inträffade 16 juli 2014 när ett ryskt Su-27 plan flög 10–15 meter från FRA-planet. Enligt vad DN erfar har Ryssland flera gånger under 2017 sänt upp stridsflyg mot de svenska signal­spaningsplanen som flyger i 1 000 km/h. Men ryssarna har inte kommit så nära som nu, ”onödigt nära” enligt DN:s källor.

När svenska Gripenpiloter identifierar främmande flygplan sker det enligt internationella regler och på 50 meters avstånd. Läs artikel