US Army väntas till länet i september, jp.se

Det är en stor apparat som är igång när nästan 20 000 deltagare ska komma på plats. Det lär märkas när tanks, lastbilar och andra stora kamouflagemålade fordon rör sig längs vägarna.

— Mottagningen av utländska förband kommer främst att ske i Göteborgs hamn, därifrån ska de ta sig till östra sidan av landet. Övningsområdena blir främst Södermanland och Gotland, men även många andra delar av landet kommer att vara berörda, berättar operationsledaren i Militärregion syd, Christer Marsch. Han understryker att det inte finns något facit för hur transporterna kommer att flyta. Det kan bli friktioner; fordon kan till exempel gå sönder. Officiellt startdatum för Aurora är den 18 september…

Hur ser då övningens scenario ut?

— Det blir ett klassiskt militärt scenario, där A-land (Ryssland) har kränkt flera länders gränser. Till de flesta har man lämnat ursäkter – men inte till gruppen av länder där Sverige, Finland och B-land (Baltikum) ingår.

Östkusten anfalls och slås tillbaka med hjälp av stöd från Nato. Men detta förutsätter att man har tagit sig förbi Gotland, där det bland annat kommer att finnas franska förband, och Öland. På landets andra-ö kommer det att baseras ett amerikanskt luftvärnsförband. Transporten av detta kan innebära att Ölandsbron tidvis kommer att stängas av. Läs artikel

Nord Stream 2: Wallström svarar Wallmark, svd.se

I fredags undrade Hans Wallmark (M) varför regeringen är så passiv i frågan om Nord Stream 2. Här replikerar ministrarna Wallström och Baylan.

Hans Wallmark konstaterar i sin artikel om Nord Stream 2 (9/6) att vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge runt Östersjön. Det är vi överens om, och som Wallmark är väl medveten om är det också utifrån rådande läge som Sverige agerar inom EU. Regeringen har tydligt framfört att Sverige ser med oro på projektet, och har konsekvent drivit linjen att projektet måste vara förenligt med EU-rätten och respektera de energipolitiska målsättningarna inom EU:s energiunion.

I januari i år skrev Sveriges och Danmarks energiministrar brev till EU-kommissionen och begärde en övergripande bedömning av projektets rättsliga och energipolitiska konsekvenser. Som svar på detta brev har nu kommissionen föreslagit att man ska inleda förhandlingar med Ryssland om vilka regler som ska gälla för projektet, om det blir av. Vi har flera gånger fått det uttryckligen bekräftat att det är det svensk-danska brevet som förmått kommissionen att ta detta välkomna steg…

Handeln över Östersjön är ett starkt svenskt intresse, såväl ekonomiskt som politiskt. Regeringen har tillsammans med berörda myndigheter gjort bedömningen att säkerheten kring verksamheten kommer att kunna garanteras. Läs artikel

Ny rapport: Langt mer effektive kampfly og mer utholdende hær om Forsvaret får 2 prosent av BNP, Aftenposten

Tredoblet kampkraft. Større evne til å stanse og bekjempe en fiende. Slik beskriver tallknuser og ekspert Nils Holme Norges forsvar om vi gjør alvor av å bruke 2 prosent av BNP på Forsvaret…

Men hvor mye mer forsvar får Norge hvis vi bruker ytterligere 17 milliarder kroner innen 2024, et beløp som anses som en naturlig opptrapping? Det svaret gir nå Nils Holme, tallknuser og tidligere sjef for Forsvarets forskningsinstitutt, på oppdrag fra Institutt for Forsvarsopplysning. Effekten av 17 milliarder kroner ekstra vil være stor både for flyvåpen, marine og hær, konstaterer Nils Holme…

En økning av bevilgningene til Forsvaret med en tredjedel vil alt i alt gi en tredobling av Forsvarets kampkraft. Først og fremst fordi flere typer våpen vil være klare til bruk hele tiden…

Ifølge Holme vil Hæren imidlertid også i fremtiden ha klare begrensninger. Den vil kunne yte langt mer motstand, men fortsatt bare innenfor ett begrenset område, og med begrenset utholdenhet. Noe som skyldes at Hæren er bitte liten, målt i antall soldater og avdelinger…

Uavhengig forsvarsekspert Jacob Børresen er likevel ikke imponert over effekten av toprosent-målet.

– Ruver ikke gevinsten som beskrives i rapporten?

– Mitt svar er nei. Det kan godt være at Nils Holmes konklusjoner er riktige, men en tredobling av vår kampkraft ruver ikke, Forsvarets troverdighet øker ikke.

– Dagens høyintensive strid krever mye av bakkestyrker, og Hæren vil fortsatt være altfor liten, sier Børresen. Läs artikel

Svensk oro över EU:s försvarsplaner, Sveriges Radio

Det finns en risk att EU-pengar subventionerar de stora länders försvarsindustrier, menar försvarsministern Peter Hultqvist.

– Det får inte bli någonting som gynnar en viss typ av länder med en viss typ av struktur på sin försvarsindustri eller snedvridningar där vissa gynnas på andra bekostnad, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Förra veckan lade EU-kommissisonen fram förslag om en gemensam europeisk försvarsfond som ska finansiera forskning och gemensam upphandling av försvarsmateriel. Pengar som ska tas ur EU:s budget. Syftet är att hjälpa EU-länderna att modernisera och uppgradera sin försvarsförmåga. Läs artikel

Wallström besöker konfliktplågat Ukraina, vt.se

Sveriges utrikesminister Margot Wallström är på besök i Ukraina för att bland annat diskutera landets svåra reformprocess. Syftet är också att markera stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland…

Samtidigt är resan även en viktig utrikespolitisk markering om stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland, enligt Wallström.

TT: Ser du någon risk med att Sverige bidrar till en polarisering när regeringen tar så tydlig ställning?

Här är det inte fråga om två länder som träter med varandra. Ryssland har brutit mot den europeiska säkerhetsordningen genom aggressionen i östra Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim. Där är vi väldigt tydliga med vilken sida vi står på, säger hon, och tillägger att hon anser att sanktionerna mot Ryssland bör stå fast…

Varken den ukrainska regeringen eller Ryssland, som i praktiken styr de proryska separatisterna, verkar intresserade av att lösa konflikten, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker och Ukraina-expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut. För (president) Petro Porosjenko och regeringens del så kan konflikten användas för att peka på det ryska hotet för att få omvärlden att sluta upp kring honom, säger han. Och för Rysslands del har man uppnått vad vi kan förmoda varit målet med att destabilisera Ukraina: att kontrollera territorium i landet, vilket hindrar Kiev från att integreras i EU och på sikt kanske även i Nato, och att slå sönder den ukrainska ekonomin vilket hindrar reformer som skulle göra Ukraina till ett mer västligt orienterat land och därmed svårare för Ryssland att kontrollera. Läs artikel

Nu är vår försvarsförmåga lite bättre, blt.se

Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet uppger knappt var tredje artonåring att de är helt eller delvis motiverade att göra värnplikten. För Sveriges framtida försvar är det av stor vikt att så många artonåringar är positivt inställda till värnplikten.

En av de medverkande talarna var generaldirektören för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (efterföljaren till Pliktverket), Christina Malm. Hon hade positiva nyheter med sig. Av de 82 999 artonåringar som då, före den 2 juni, hade fyllt i uppgifter till myndigheten (årskullen uppgår totalt till cirka 90 000 individer) hade 24 866 uppgett att de var helt eller delvis motiverade att göra värnplikten.

Nu kan man inte veta om det bland dessa knappa 25 000 finns just de som Försvarsmakten är i behov av men det får nog ändå hållas för sannolikt. Det eftersom det endast är omkring 4 000 värnpliktiga och frivilliga som ska tas ut till militär grundutbildning 2018. Läs artikel

FOI-rapport om kärnvapen för slagfältsbruk, Lars-Gunnar Liljestrand

En rapport från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som publicerades den 13 juni 2017 om utvecklingen av kärnvapen för slagfältsbruk har uppmärksammats stort på vissa håll i media. Dagens Nyheter skrev (14/6):

”Ryssland moderniserar sina kärnvapen och hotar med att sätta in dem på slagfältet. Detta är ett allvarligt hot mot Europa eftersom Sverige och andra västländer utgått från att sådana taktiska kärnvapen skulle försvinna.”

Kärnvapen för slagfältsbruk har kortare räckvidd än medeldistans- och långdistansvapen och skulle därmed kunna sänka tröskeln för ett kärnvapenkrig. Rapporten tar upp Rysslands satsning på modernisering av sin kärnvapenarsenal, och specifikt behandlas kärnvapen som skall kunna sättas in på slagfält. Sedan 2012 skall antalet taktiska stridsspetsar i aktivt bruk ha ökat med upp till 30 procent Om det sedan är en del i Rysslands planering att använda dem i slagfält är dock något oklart, enligt författarna till rapporten.

Läs mer

EU ska inte bli en militärallians, Bodil Valero (MP), etc.se

…EU-kommissionen lanserade i förra veckan tre förslag om ökade EU-ambitioner på försvarsområdet: ett diskussionsunderlag kring EU:s framtida försvar, en ny EU-fond för försvarstöd till medlemsländerna och ett program för investeringsstöd till vapenindustrin.

Att kommissionen öppnar för förnyelse och utveckling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är väntat, men som gröna vill vi att EU:s säkerhetspolitik ska utvecklas som fredsprojekt – inte gå mot den militarisering som kommissionen föreställer sig…

Ett sätt att effektivisera försvaret är i stället att öka samarbetet kring utveckling och produktion av försvarsmateriel. Kommissionen uppskattar själva att det skulle kunna spara uppemot 100 miljarder euro varje år – alltså nästan 20 gånger de 5,5 miljarder per år som kommissionen föreslår till försvarsfonden. Läs artikel

Brasilien garanterar Gripen-affär, svd.se

Trots ekonomisk kris och politisk turbulens – Brasiliens Gripen-köp ska fortgå som planerat. Det lovar landets försvarsminister efter att ha träffat svenske kollegan Peter Hultqvist (S) i Stockholm…

– Det här avtalet är så säkert att vi inte räknar med att med någon form av förseningar vare sig när det gäller tillverkning eller finansiering. Det följer dess tidslinje, säger han till TT i samband med besöket i Stockholm.

På frågan om det kan bli aktuellt med en utökad order, det har tidigare talats om ett brasilianskt behov av 100 flygplan, är dock Raul Jungmann inte lika tydlig.

– Vi är i bara i början av vårt samarbete men det är ingen tvekan att det här öppnar upp för enormt stora möjligheter i framtiden, inte bara för Brasilien utan även för andra länder i Sydamerika, sade han. Läs artikel

Krig och fred, Anders Björnsson

Utgångspunkten för oss som har skapat och driver den här sajten är att Sverige måste se till att stå utanför ett krig till varje pris. Till varje pris. För krig är ödeläggande. Och seger i ett krig är en dålig vinst. Ett litet land har allt – sitt folk, sitt land, sin kultur – att förlora på ett krig. Därför får det inte liera sig med en potentiellt krigförande, hur goda avsikterna än må vara.

Detta är inte pacifism. Pacifism är underkastelse och uppgivenhet. Vårt program heter oberoende och ståndaktighet. Detta måste vara stommen i den lilla statens utrikespolitik. Till detta bör fogas smidighet, dialog, kompromissvilja. Allt är inte svart och vitt, småstatsskeppet seglar ofta i en gråzon. Det är viktigt att skapa förtroenden, men man måste också inse att förtroenden kan raseras.

Läs mer

Ett beslut i fel riktning

Dagens Nyheter meddelade att regeringen inom kort kommer att besluta att Sverige går med i den brittiskledda styrkan Joint Expeditionary Force (Jef). Försvarsminister Peter Hultqvist motiverade detta med att det var naturligt mot bakgrund av det militärsamarbete som under senare tid byggts upp med Storbritannien.

Han underströk att Sverige självt avgör vilka övningar och operationer vi vill delta i utifrån vårt nationella intresse.

Bilden av Jef som tonas fram av försvarsministern och Försvarsmakten är att det är något slags kollektiv självförsvarsstyrka inriktad på Östersjöområdet. Men britterna själva ger en helt annan beskrivning av syftet med Jef. Det är en styrka som skall kunna operera globalt och sättas in i krisområden runt om i världen. Interventionen i Afghanistan anförs som exempel.

Sverige skall bidra med JAS, korvetter och specialstyrkor, vilket passar för en interventionsstyrka men inte är det vi i första hand behöver för att försvara det egna territoriet mot angripare.

Jef är att gå i helt fel riktning. Försvarsmakten måste inriktas på att värna vårt territorium i enlighet med Försvarsberedningens tydliga markering att det nationella försvaret kommer främst och att vi inte som under en tidigare period skall prioritera deltagande i operationer utomlands.

Sveriges knappa militära resurser skall inte användas för styrkor under befäl av främmande makter. Ett deltagande i Jef riskerar också att omgivningen kan ifrågasätta vår alliansfrihet.

Sverige går med i brittisk militärstyrka, dn.se

Regeringen beslutar inom kort att Sverige ska gå med i den militära utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Styrkan som består av sex Nato-länder utökas nu med både Sverige och Finland. Förbandet, Joint Expeditionary Force (JEF), leds av en stab i Storbritannien. Det är ingen stående styrka, utan nationerna anmäler olika militära enheter som kan sättas samman i efter behov i ett krisläge.

– Jag ser detta som en naturlig del av det samarbete vi byggt upp med Storbritannien och som utvecklats väldigt starkt på senare tid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Ministern underrättade på tisdagsförmiddagen riksdagens försvarsutskott om Sveriges anslutning till JEF. Konkret innebär beslutet att två av den svenska marinens korvetter nästa år kommer att ligga i beredskap för att sättas in i JEF. Längre fram kan också svenskt stridsflyg och specialförband stå redo, enligt en utredning som Försvarsmakten gjort på uppdrag av regeringen. Kostnaderna för att öva med JEF bedöms bli 10 miljoner kronor per år.

– Vi har koordinerat detta med Finland, gjort en gemensam analys och kommit fram till att det här är väl förenligt med vår alliansfria position. Det ger också ökade möjligheter att bygga interoperabilitet (samverkansförmåga) med partners, säger Peter Hultqvist. Läs artikel