Redaktionen

Samtidig med at amerikanske, tyske og norske ubåter og maritime overvåkingsfly trener sammen i Barentshavet, er amerikanske kampfly observert i meget lav høyde nord for Svalbard. Flyene beveget seg «helt inntil fjæresteinen» før de bøyde av og fulgte kysten sørover. De krenket dermed norsk territorialgrense.

Det hevder troverdige, lokale kilder. To amerikanske kampfly med doble halefinner, trolig F/A-18 Super Hornet eller F-15 Eagle, ble sett i kystområdet rett over Verlegenhuken. Dette er en odde utenfor Mosellhalvøya på Ny-Friesland på Svalbard. Verlegenhuken er det nordligste punktet på hovedøya Spitsbergen…

At Norge ikke har gitt noen diplomatisk klarering til den amerikanske flyaktiviteten i området ved Svalbard, dersom vitneobservasjonene i området medfører riktighet, gjør at USA kan ha gjort seg skyldig i en grov grensekrenkelse overfor Norge. Men normalt vil slike saker bli dysset ned og bli forsøkt løst uten medieoppmerksomhet, fremholder forsvarskilder overfor Aldrimer.no, og spesielt dersom det handler om Norges nære allierte. Läs artikel

Utrikesutskottet föreslår att Finlands försvarsmakt ska delta också i farliga militära operationer utanför Finlands gränser och att regeringen och presidenten ska fatta beslut om det.

Följden av direkt militär hjälp skapar en problematisk gråzon, säger fredsforskaren Tarja Cronberg. När, var och hur ska Finland få ge militär hjälp och vem ska få besluta om det i brådskande fall? Det är frågor som har varit på tapeten i flera utskott i riksdagen den senaste tiden. Regeringen vill att lagstiftningen ska ändras när det gäller att ge direkt militär hjälp åt andra länder och när riksdagen har slagit fast de nya lagarna får Finland ge direkt hjälp åt andra länder, till EU eller andra organisationer…

En stor fråga är om man ska kunna tvinga en soldat att delta i militära operationer utomlands. Försvarsutskottet anser att det ska vara obligatoriskt. Oppositionen vill inte att lagen gäller retroaktivt. De anser att bara de som tar tjänst i Försvarsmakten efter att lagen har trätt i kraft kan tvingas delta i militär hjälp utomlands. Regeringen slår fast att Finlands hjälp inte kan äventyras av att nyckelpersoner vägrar. Läs artikel

Sverige är sedan i natt ett land som kallar sig alliansfritt och har ett försvarslöfte från världens största militärmakt. Frågan är nu vad beteckningen alliansfritt är värd efter att USA:s försvarsminister kallat oss allierad. Och vilka utfästelser Sverige har gett USA för att få löftet.

Natten till fredag träffades USA:s och Sveriges försvarsministrar. Efteråt höll USA:s James Mattis en pressträff med budskapet att USA ser Sverige som en vän och allierad. Om Sverige skulle angripas av Ryssland skulle vi få amerikansk hjälp.

”Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad”, sade James Mattis på DN:s Mikael Holmströms fråga…

Och det är svårt att tro att försvarsminister Peter Hultqvist inte gjorde några utfästelser under mötet med Mattis. Den amerikanske försvarsministern har ju krävt sina allierade i Nato på löften om högre försvarsanslag. Vad sade Hultqvist om en ökning av de svenska försvarsutgifterna? Diskuterades rentav de svenska planerna på att köpa luftvärnsrobotar, där ett amerikanskt system konkurrerar med ett franskt?

Talesättet om att det inte finns några gratisluncher gäller i hög grad också i säkerhetspolitiken. Läs artikel

Approval for a military headquarters in Brussels marks progress for efforts toward closer EU military coordination. But it is also a mere first step in an effort that has failed in the past. The EU is finally getting a military headquarters – in everything but name.

Approved by members of the European Council on Monday, the Military Planning and Conduct Capability is Brussels-speak for a setting where members can jointly plan and coordinate EU operations abroad, a first in the bloc’s history. Although the current plan applies only to missions focused on training local forces – operations that currently include Mali, Somaliaand the Central African Republic– the European Union has ambitions to create a framework for crisis response and stability operations overseas.

Several EU members, Germany among them, have long viewed a military headquarters as a practical and symbolic goal of that effort, but the idea remains controversial for others. Monday’s decision marks progress after years of discussions, although the path ahead remains complicated. Läs artikel

Vad är så speciellt med övningen?

Aurora 17 bygger ett starkare försvar och ökar den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 kvinnor och män, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta. För att även stärka den svenska totalförsvarsförmågan deltar ett flertal myndigheter. Dessutom är Aurora 17 den första försvarsmaktsövningen och den största nationella övningen på mer än 20 år.

Varför ska övningen genomföras nu?

Riksdagen har tydligt aviserat att försvaret av Sverige ska stärkas. Ett syfte med Aurora 17 är att samöva stridskrafterna för att öka den gemensamma förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Samtidigt är övningen också en viktig signal till vår omgivning att vi är beredda att försvara Sverige. Scenariot för Aurora 17 är ett överraskande angrepp mot Sverige – är ett angrepp mot Sverige sannolikt? Ett angrepp mot Sverige bedöms i dagsläget inte som sannolikt men kan givetvis aldrig uteslutas. Scenariot för övningen är valt med anledning av riksdagens nya inriktning av försvaret – att i första hand kunna möte ett väpnat angrepp mot Sverige. Syfte med Aurora 17 är därför att samträna stridskrafterna och öka Försvarsmaktens samlade förmåga att möte ett angrepp mot Sverige.

Värdlandsstöd ska övas – vad betyder det?

Eftersom Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd måste detta också övas. Detta kan innebära att Försvarsmakten tar emot militära förband från andra nationer och stödjer dessa med exempelvis skydd, bevakning och logistik och det är sådant som kommer att övas med de internationella förbanden under Aurora 17.

Läs infomationen

USA ser Sverige som en vän och allierad. Om Sverige skulle angripas av Ryssland skulle vi få amerikansk hjälp. Det uppseendeväckande beskedet ger försvarsminister James Mattis till DN under försvarsminister Peter Hultqvists (S) besök i Pentagon…

– Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad, sade James Mattis…

Försvarsminister Hultqvist välkomnar beskedet.

– Det är en fortsättning på det besked som vicepresident Joe Biden tidigare har gett. Jag tycker naturligtvis att det är mycket tillfredsställande att man gör den här typen av markering, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Försvarsmakten kämpar för att locka unga till en militär karriär. Men när intresset nu ökar finns inte möjlighet att testa alla. I år tvingas man därför minska antalet utbildningsplatser med 500…

Men i år noterar Försvarsmakten ett större intresse för att påbörja och genomföra grundutbildningen. Fram till och med april ökade antalet ansökningar med 42 procent jämfört med samma period förra året – och antalet som faktiskt genomförde det inledande datorbaserade testet med godkänt resultat ökade med 35 procent. Det innebär en ökning av godkända rekryttest från 5524 till 7573, enligt myndigheten. Läs artikel

Statsrådet har vid sitt allmänna sammanträde den 18 maj 2017 gett riksdagen en proposition med förslag till ändring av territorialövervakningslagen och 17 kap. 7 b § i strafflagen. I propositionen föreslås det att territorialövervakningslagen ska ändras så att lagens tillämpningsområde också ska omfatta ett sådant militärt hot, vars statliga ursprung inte direkt kan identifieras t.ex. utifrån militära beteckningar. Också bestämmelsen om territoriekränkning i strafflagen ska ändras så att den omfattar soldater utan beteckningar.

Målet med propositionen är att få lagstiftningen om tryggandet och övervakningen av Finlands territoriella integritet att mera heltäckande motsvara det förändrade säkerhetsläget och hot av nya slag. Genom propositionen främjas realiserandet av skrivningen om utrikes- och säkerhetspolitiken i regeringsprogrammet. Läs meddelandet

Läs propositionen

I afton gick den nerklippta 45-minutersversionen av dokumentären ”Om kriget kom” i SVT (som de kallade ”Skymningsläge – Sverige under kalla kriget” i tablån), berättelsen om hur det kunde ha gått under kalla kriget, byggt på försvarsmaktens eget filmmaterial…

Budskapet om att landet måste försvaras till sista blodsdroppen framträder väl liksom vikten av totalförsvar. Detta för att hela tiden göra det så besvärligt för angriparen att han ska tvingas överväga sitt misstag – eller behöva gå ”all in” med domedagsvapen.

Tröskeln fungerar men den är tidsbegränsad. Det blir till slut övermäktigt och det går slutligen åt skogen efter långt och hårt motstånd, på värsta tänkbara vis. Det känns i ärlighetens namn tomt och eländigt i slutminutrarna och när filmen är slut – även om man där bromsar hårt och påpekar att det ju aldrig blev så på riktigt. Behållningen är en iskall påminnelse och en väckarklocka som borde ringa på många håll i vårt avlånga land.

Man kan bara hoppas att några som inte redan är med på tåget fattar allvaret och budskapet rörande dåtidens, och dagens behov av ett återinfört, totalförsvar, alltså de fyra benen militärt-, civilt-, psykologiskt- och ekonomiskt försvar. Historielöshet och nonchalans är nämligen två väldigt farliga vägvisare. Läs artikel

Filmen kan ses på svt.play

Mellan den 4-16 juni genomförs den årligen återkommande multinationella övningen Baltops. Övningen, som i år leds av Naval Striking and Support Forces Nato, har genomförts sedan 1971 och bygger förtroendeskapande relationer samt övar samarbetet mellan de deltagande nationerna. Sverige och Finland deltar som partnerländer till Nato. I år är det 26:e gången som Sverige deltar…

Huvudsyftet med övningen är att träna enheters uppträdande i större multinationella styrkesammansättningar som tillsammans kan skapa stabilitet och säkerheten i området kring Östersjön. Övningen ger bra möjligheter till att träna realistiska moment som ger värdefulla erfarenheter och kunskaper för alla ingående nationer. För Sveriges deltagande ökar förmågan bland annat inom områden såsom internationell samverkan, interoperabilitet, ytstrid, luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, ubåtsverksamhet och hantering av asymmetriska hot. Läs pressmeddelande