FMV värd för Natomöte, fmv.se

Den här veckan står FMV värd för ett internationellt möte med en expertgrupp inom Nato, som arbetar med att ta fram en gemensam standard för skyddsnivåer samt test och verifiering av ballistiska skydd på fordon. Mötet hålls på Tre Vapen i Stockholm och 33 representanter från 17 nationer deltar. – Det är första gången vi har möte i Sverige, säger Ida Nilsson, FMV, ansvarig för mötet.

Sedan tre år tillbaka är Sverige fullvärdig medlem, dock utan rösträtt, i en expertgrupp inom Nato som arbetar med att ta fram en standard, Standardization Nato Agreement, Stanag, för test och verifiering av ballistiska skydd, kallad Stanag 4569.

Expertgruppen, som nu har arbetsmöte i Stockholm, riktar in sig på att ta fram skyddsnivåer samt test- och verifieringsprocedurer för olika typer av ballistiska fordonsskydd, bland annat skydd mot finkalibriga vapen och minor. Läs artikel

Glöm inte bort den inre freden! Anders Björnsson

Den tyska försvarsmakten har skakats av uppgifter om ett högerextremistiskt terrornätverk bland sina anställda soldater: man har talat om ”bruna terrorceller”. Nu höjs röster för att återinföra den allmänna värnplikt som lades på hyllan för sex år sedan. Då ansågs masshären inte svara mot säkerhetsläget – det var ungefär samtidigt som Sverige definitivt skrotade sin värnpliktsarmé.

En konservativ politiker, själv överstelöjtnant i reserven och CDU-ledamot av den tyska förbundsdagen, anför som ett argument för värnpliktens återinförande att yrkesarmén inte representerar något genomsnitt av befolkningen, som i sig själv, säger han, är ett ”immunsystem mot demokratifientlighet.”

Den här aspekten på folkförsvaret bör begrundas närmare. En armé byggd på allmän värnplikt utgör inte bara en förutsättning för att försvara hela landet mot en angripare, den är jämväl ett värn mot inre fiender – sådana som motsätter sig folkstyret eller är beredda att tillgripa vapen för att uppnå egna politiska mål. Folk tillåter inte vad som helst.

Så en armé av värnpliktiga soldater behövs för både den yttre och den inre freden.

Myndigheter ska vidareutveckla krisberedskap och det civila försvaret, regeringen.se

Mot bakgrund av bland annat den inriktning som anges i regeringens nationella säkerhetsstrategi (Dnr SB2017/00106/UTR EU) har regeringen i dag beslutat att Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen får i uppdrag att redovisa sina vidtagna och planerade åtgärder för att vidareutveckla sin krisberedskap, det civila försvaret och förmågan att hantera olika händelser och situationer som till exempel vid stora olyckor, naturhändelser, antagonistiska hot, höjd beredskap och ytterst krig.

– Transporter på väg, till sjöss, på järnväg och i luften är nödvändiga för att samhället ska fungera. Vi behöver säkerställa att våra myndigheter har rätt beredskap för att transporterna ska fungera även vid extrema händelser som snabbt och oväntat påverkar hela eller delar av samhället. Våra myndigheter ska vara väl förberedda på olika typer av händelser, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

I regeringens nationella säkerhetsstrategi anges bland annat att robust försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner är centralt för befolkningens överlevnad och för att vårt samhälle ska fungera. Transporter och kommunikationsmedel är vitala funktioner. Att upprätthålla en fungerande infrastruktur och flöden för försörjning, handel och ekonomi är också av nationellt intresse. Läs pressmeddelande

Strategins kostnader. Försvarspolitikens Hårda Kärna (HK), Jan Wickbom, kkrva.se

Sverige är en självständig, alliansfri och demokratiskt styrd nation som skall försvaras av sina egna legala soldater. Ett angrepp är ett angrepp på det svenska folket – inte bara de som går på Drottninggatan. Det är vårt folk som skall försvara sig – inte våra fordon, fartyg och maskiner. Men hela folket kan inte underhållas (logistik) och alla kan inte beväpnas, utrustas och utbildas för att försvara sig och Sverige. Vi måste därför avdela en strategiskt användbar försvarsmakt (HK) med fyra element (mark-, sjö- och luft- samt cyber-element), som kan mobiliseras vid eller inför ett krigsutbrott.

Om en presumtiv motståndare, Ryssland, blir medveten om att angreppet kommer att möta en mobiliserad svensk försvarsmakt, torde han avstå från att angripa Sverige. Eller också försöker man inledningsvis att över havet och genom luften anfalla och ta för vår försvarsmakt viktiga platser, områden och logistikfunktioner över hela territoriet för att sedan kunna ockupera hela Sverige. Försvarsmakten måste därför ha hög, delvis stående, beredskap för vårt cyberförsvar och för våra sjö- och framför allt luftstridskrafter. Sveriges logistik måste stödjas av USA.

Försvarsmakten får så stor förmåga och så hög effekt som riksdagens försvarsanslag (strategins kostnader), rätt utnyttjat, medger. Läs artikel

Ominriktningen av det norska försvaret – förebild eller varning , Carl Björeman, Kungliga Krigsvetenskapsakademin

Vi länkar här till en artikel från 2009 av general Carl Björeman som analyserar omställningen av det norska försvaret från nationellt försvar till Nato-anpassat insatsförsvar och  jämför med motsvarande omställning av det svenska försvaret.

 

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm. Omvälvande utveckling Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Läs artikel

Ökade krav på fungerande el och kommunikationer vid kris eller krig, Sveriges Radio

För att stärka totalförsvaret uppmanar nu regeringen en rad viktiga myndigheter, landsting och kommuner att se till att de kan fungera vid kris och krig. Det handlar exempelvis om att de ska kunna arbeta från alternativa, säkra platser och där ha el, säker kommunikationsutrustning och mat.

– I det här ingår att titta på hur man kan verka från alternativa miljöer och skyddade ledningsplatser. Men här ingår också hur man ska kunna förse sig med förnödenheter, hur man ska kunna ha den typ av tjänster och egendom som krävs för att kunna klara försörjningsfrågor. Det här handlar om att bygga en robusthet, säger försvarsminister Peter Hultqvist…

Dessutom måste de berörda myndigheterna se till att personer krigsplaceras på alla på viktiga tjänster så att de är på plats och systemen fungerar vid höjd beredskap. Peter Hultqvist. Läs artikel

”Sverige klarar att avskräcka Ryssland”, dn.se

…General Scaparrotti är också chef för USA:s Europakommando. Det kommandot och överbefälhavare Mikael Bydén var värdar för ett dygnslångt möte med de högsta försvarscheferna i Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Norge, Finland samt Island…

Micael Bydén sade att Sverige genom att delta i Natos avancerade övningar blir en relevant partner för grannländerna.

– Känner man varandra och litar på varandra då kommer det att betyda väldigt mycket när man går in i en skarp insats så småningom, sade Micael Bydén.

På frågan om Nato vid en konflikt mellan Ryssland och Sverige skulle komma till Sveriges hjälp svarade Curtis Scaparrotti:

– Det är ett politiskt beslut, inte mitt. Men vi tränar tillsammans, vi planerar tillsammans och vi är partners. Den första effekten av det är att vårt starkare partnerskap borde förvägra Ryssland att vidta några åtgärder. Läs artikel

 

Flertall for storsatsing på forsvar, aldrimer.no

Søndag vedtok Fremskrittspartiet å gå inn for at Norge skal bruke 2% av BNP på forsvar – innen 2022. Tre andre partier har allerede vedtatt det samme, men innen 2024. Det er dermed et markant stortingsflertall som vil bruke mye mer penger på Forsvaret…

Ledende forsvarspolitikere i andre partier sier de er overrasket over at Høyre nå signaliserer klart at man vil gå inn for en stor satsing innen 2024. Verken i Senterpartiet eller hos regjeringspartner Frp har man tidligere forstått at det var dette Høyre mente. Geir Hågen Karlsen kunne ikke dy seg i forhold til det han mener var et noe tvetydig Høyre-program:

– Jeg ønsker Hårek Elvenes lykke til og håper han får med seg partiet på å være mer presis neste gang, sier Oslo Frps forsvarspolitiske talsmann. Men Karlsen sier også at Frp tross alt er svært glade for det de oppfatter som en viktig avklaring. Läs artikel

Utdrag ur riksdagsprotokoll 9 maj

Svar från försvarsminister Peter Hultqvist på fråga om Försvarsmaktens psyopsförband.

Stig Henriksson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att i lag reglera vad psyopsförbandet får och inte får göra samt om jag avser att uppdra åt Försvarsmakten att i sitt arbete tydligare skilja på psyops och informationsverksamhet.

Det är riksdag och regering som beslutar om Försvarsmaktsorganisationens övergripande utformning. Med detta som grund bestämmer Försvarsmakten den närmare utformning av krigsförbanden som är nödvändig för att uppfylla kraven på militär operativ förmåga. Försvarsmaktens verksamhet regleras av nationell och internationell rätt. Försvarsmakten ansvarar för att förbandens verksamhet bedrivs i enlighet med gällande regelverk.

Jag ser inga skäl för att nu ta initiativ till en lagöversyn på området psykologiska operationer. Jag har inte heller anledning att ifrågasätta Försvarsmaktens närmare utformning av myndighetens informationsverksamhet eller krigsförband inkluderat förbandens mandat och uppgifter.

Utrikesminister Margot Wallström om förtroendet för Natos försvarsförpliktelser.

Pål Jonson har frågat mig om det fortfarande är mitt och regeringens ställningstagande att det råder oklarheter kring de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato, om förtroendet för de gemensamma försvarsförpliktelserna enligt min bedömning är viktiga för att trygga den europeiska säkerhetsordningen och om det är mitt och regeringens ställningstagande, likt den föregående regeringens, att det även är viktigt för Sveriges säkerhet att det finns ett starkt förtroende för de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato.

Natos säkerhetsgarantier är ytterst en fråga för medlemsstaterna själva. Sverige är inte medlem i Nato och ingår inte i det kollektiva försvaret. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Läs protokollet

How U.S. Meddling in the Bosnia Conflict Changed the Face of NATO, Ted Galen Carpenter, The National Interest

…America’s entanglement in the violent disintegration of Yugoslavia was unfortunate on two levels. It was a missed opportunity in the vastly changed post–Cold War security environment for the United States to off-load responsibility for a subregional problem onto the European members of NATO. The way Washington ultimately handled the Bosnia conflict also created an unhealthy precedent. It transformed NATO from a purely defensive alliance designed to deter or repel an attack on its members into an organization with an offensive orientation. Specifically, in Bosnia the alliance projected military power against an insurgent movement and secessionist government that had not attacked or even threatened a NATO member…

By usurping the leadership role, Washington perpetuated an unhealthy European dependence—and sometimes outright free riding—on U.S. security exertions. NATO burden-sharing controversies in both the Obama and Trump administration demonstrate that the problem continues to plague U.S. foreign policy. Moreover, the end product of the U.S.-designed policy in Bosnia has been a festering political and economic mess. In nearly every respect, the Bosnia intervention was Washington’s first major foreign policy blunder of the post–Cold War era. It would, however, definitely not be the last. Läs artikel

Här finns hjärtat i brigaden, Mariestads-Tidningen

Moskogen, har intagits av krigsförband som vässar sin stridsförmåga. ”Brigstri 17” är Försvarsmaktens arbetsnamn på övningen som denna vecka märks på flera platser i Skaraborg, men framförallt i Töreboda kommun…Det är Markstridsskolan i Skövde som planerar och leder Brigstri 17, vars syfte är att vässa förmågan att lösa stridsuppgifter. Det handlar om att bli bättre på att leda förband, öva på taktik och stabsmetodik. I huvudsak är det förband som ingår i den andra brigaden som deltar. Man har inga soldater ute i fält utan använder bland annat simulatorteknik.

– Förra året övade vi på övningsfältet i Skövde. Det här blir en stegring i svårighetsgraden, säger kommunikatör Caroline Segerdahl vid Markstridsskolan…

Aktiviteten är direkt sammankopplad med försvarsmaktsövningen Aurora som genomförs i september 2017. Det blir den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta då. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17. Då håller man till i Mälardalen, på Gotland och i Göteborg. Läs artikel

 

Turkey’s role in Syria raises serious questions about Nato’s future, Christina Lin, Asia Times

At the upcoming May 16-17 meeting between US President Donald Trump and Recep Tayyip Erdogan, his Turkish counterpart, and the May 25 Nato summit, serious issues relating to the status of Nato will need to be addressed — namely defense expenditures reform, clarification of the alliance’s approach to new security threats, and the status of Turkey’s membership…

Despite repeated mantras from the US and other Nato members that Turkey is a reliable ally, since 2003, Turkey under Erdogan and AKP has been transforming into an Islamist and totalitarian country that stands in opposition to Nato’s professed values of democracy, human rights and rule of law. It has also betrayed the US and supported America’s enemies. As confirmed by a German intelligence report and another by Columbia University, Ankara has been acting as an umbilical cord for Al Qaeda and ISIS, feeding them a steady stream of foreign fighters and weapons, as well as providing a market for their oil. Indeed, that is what provoked Erdogan’s regime to ban Wikipedia back in April – it refused to remove contents regarding Turkey’s role in promoting jihad in Syria…

Nato is clearly in a state of disarray: Washington has to confront a Nato member to stop it from attacking US allies, while Turkey has threatened to attack American soldiers in Syria.  This, in turn, has some observers wondering if Washington and Ankara might invoke Article 5 against each other. Article 5 commits each member country to treat an armed attack against one member as an act of aggression against all members. Läs artikel