Redaktionen

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att FN måste agera efter USA:s robotangrepp i Syrien. Angreppet kan bryta mot folkrätten enligt utrikesminister Margot Wallström (S) medan moderatledaren Anna Kinberg Batra försvarar attacken.(TT)

Till Aftonbladet säger statsminister Stefan Löfven (S) att det är världssamfundets uppgift att finna en lösning för Syrien och att gårdagens attack kan innebära en vändning i konflikten.

– Sveriges position är att vi ska lösa det här i FN:s säkerhetsråd, där vi nu har en plats. VI måste hitta en politisk lösning i frågan, säger Löfven till tidningen…

Moderatledaren däremot anser att angreppet är försvarbart.

– Här håller alltså en diktator på att mörda sin egen befolkning och gasar ihjäl barn. Då tycker jag att det är både rätt och rimligt och moraliskt försvarbart att USA agerar, säger hon till TT. Läs artikel

Professor i internationell rätt Martti Koskenniemi är orolig för de följder som USA:s angrepp mot en syrisk flygbas förra natten kan få. För att undvika eskalering borde USA och Ryssland hålla alla diplomatiska kanaler öppna.

– Man kan alltid attackera, men att förutspå vad motståndaren svarar med är betydligt svårare. USA bär nu ansvar för det här förloppet de satt i gång.

Så förklarar Koskenniemi sin reaktion till USA:s attack. Koskenniemi medger att folkrätten sällan fungerat bra för att förhindra våld i militära frågor, men påpekar ändå att president Trumps attack direkt strider mot FN-stadgan.

– Det är inte förenligt med FN-folkrätten. Enligt FN-stadgan har en enskild stat inte rätt att gå till angrepp på det här sättet. Folkrättsligt är angreppet oacceptabelt, hämnd hör inte till folkrätten.

President Trump har motiverat attacken med att den var en hämndaktion för den giftgasattack som den syriska regimen misstänks ha utfört tidigare i veckan.

Om det inte är försvarbart att angripa, hur borde problemet med al-Assads kemvapen tacklas?

– Det finns inte så mycket man kan göra åt saken. Man måste försöka förhandla. Obama agerade inte militärt, istället inrättade han en kommission och började förhandla om kemiska vapen för att kunna förhindra sådana här kemiska attacker. Det var en bättre politik eftersom det gjordes på diplomatisk och teknisk nivå. Det är vad man borde göra nu också.  Läs artikel

Kemvapenattacken mot civila i Syrien är avskyvärd. Under svensk ledning, tillsammans med nio andra länder i säkerhetsrådet, försökte vi i natt nå enighet kring en resolution om en seriös undersökning av detta illdåd för att ansvariga ska kunna ställas till svars. Vi beklagar att det inte gick att nå enighet bland de permanenta medlemmarna. Vi är redo att fortsätta arbetet.

Det är oklart om robotangreppet i natt är ny amerikansk politik. Det är viktigt att det finns en folkrättslig grund för agerande, men nattens robotattack reser också frågor kring hur detta kan vara förenligt med folkrätten.

Frågan måste därför tillbaka till säkerhetsrådet, som måste ta ansvar för att nå en hållbar politisk lösning. Det finns redan för mycket vapenmakt i Syrien. Det är hög tid att det syriska folket får bestämma över sin framtid. Läs uttalandet

Kriget i Syrien är en skamfläck för mänskligheten.

I går, i provinsen Idlib i Syrien, skedde en attack på ett rebellkontrollerat område. Mycket pekar på att detta är den värsta attacken med kemiska vapen sedan augusti 2013, då säkerhetsrådet beslutade att alla sådana vapen skulle elimineras i Syrien. Detta får läggas till övriga krigsförbrytelser genomförda under konflikten i Syrien.

Det finns inga ord för att beskriva bilderna på hur föräldrar försöker rädda sina barn från att kvävas av de giftiga gaserna.

I dag ska säkerhetsrådet ta ställning till en resolution som fördömer attacken, kräver en snabb internationell utredning av kemvapenattacken och understryker vikten av att ansvariga ställs till svars. Sverige kommer att göra allt vi kan för att resolutionen ska antas. Läs  pressmeddelande

En av Sjövärnskårens viktigaste uppgifter är att rekrytera och utbilda sjömän till Hemvärnet med marina uppgifter längs Sveriges kuster. De befattningar som vi utbildar till är besättningsman, maskinman, båtförare, båtchef, navigatör och sjötransportledare.

Efter antagning och utbildning gör du under några dagar en eller två övningar per år. Exempel på uppgifter som din båtpluton eller ditt båtkompani kan få under en sådan övning är transport av hemvärnssoldater, ytövervakning till sjöss, bevakning av ett skyddsobjekt från sjösidan samt eskorttjänst till sjöss.

Som sjöman i Hemvärnet utgör besättningsman instegsbefattningen. När du har varit med ett tag som besättningsman kan du välja att vidareutbilda dig mot antingen nautik eller maskintjänst.

För dig som vill vara en aktiv del av försvaret av Sverige och älskar sjölivet. Sök till Sjövärnskåren och som sjöman i Hemvärnet!  Läs informationen

…Jag har inte räknat alla partikongresser som jag följt. Men första gången jag var på en S-kongress var 1984.

I Folkets Hus i Stockholm talade Olof Palme om att vår solidaritet med människor inte får låta sig begränsas av politiska system.

”En brinnande by är en brinnande by, oavsett om den terrorbombas i El Salvador eller i Afghanistan”, sa han.

Det var en markering om att Sverige inte skulle humma oavsett var i världen det skedde övergrepp eller vem som gjorde det. Det har gått mer än 30 år sedan Palmes tal. Men jag tycker att hans ord fortfarande duger som riktmärke för utrikespolitiken. Sverige ska inte gå i någon stormakts ledband, utan vara en självständig röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det bör även årets socialdemokratiska partikongress markera när den fattar sina beslut om framtidens utrikes- och säkerhetspolitik. Läs artikel

Mats Alvemark ansåg i en insändare att jag far med osanning om Nato och kärnvapnen. Därför vill jag utveckla min ståndpunkt, byggd på fakta.

Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USA:s och Storbritanniens kärnvapen som finns i dessa länder och de som finns utplacerade i Europa. Frankrikes kärnvapen ingår inte i Nato-arsenalen, men kan komma att användas i samband med Nato-operationer om Frankrike så anser.

Enligt den formulering som gavs för organisationens kärnvapenpolicy i Lissabon år 2010 vill Nato arbeta för en kärnvapenfri värld. Samtidigt säger man dock att så länge kärnvapen finns i världen kommer Nato att förbli en kärnvapenallians och kärnvapnen förblir ett centralt element i Nato-strategin.

Nato är en militär allians med kärnvapen som en hörnsten: ”Kärnvapen är en central komponent i Natos sammanlagda förmåga för avskräckning och försvar… så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en nukleär allians” (Nato’s Deterrence and Defence Posture Review, Chicago 2012). Nato har fortfarande en doktrin om ”first use” som innebär att man tar sig rätten att använda kärnvapen även när motståndaren inte använt dem. Om Sverige blir medlem i Nato måste Sverige ställa upp på denna doktrin. Läs artikel

Det ryska statsbolaget Gazprom menar att den europeiska debatten om den nya gasledningen i Finska viken har spårat ur. Diskussionen handlar enbart om politik när man istället borde koncentrera sig på ekonomiska fakta.

– Ryska regeringen har ingenting med Nord Stream 2 att göra, utan det här projektet sköts av ett välkänt multinationellt bolag som enbart drivs av ekonomiska intressen, säger Dmitrij Chandoga, vice direktör för Gazproms internationella avdelning i S:t Petersburg.

– Jag vill uppmana alla att sluta med den politiska debatten och istället koncentrera sig på siffrorna. Vår regering har varit aktiv i den här frågan, men alla politiker lobbar alltid för sina egna länders ekonomiska intressen, menar Chandoga.

Gazprom ägs av den ryska staten och företaget vill dra en ny gasledning från Finska vikens kust till Tyskland. En första gasledning invigdes redan år 2011 och enligt planerna ska den nya ledningen vara klar om två år. Den första ledningen startar vid den rysk-finska gränsen utanför Viborg men den andra ska börja på den södra kusten av Finska viken. Ryska miljöorganisationer har uttryckt sin oro för projektet. I området finns nämligen en stor nationalpark.

Flera europeiska länder med Baltikum i spetsen ser säkerhetspolitiska problem med det nya gasröret. Man menar att det politiska beroendet skulle öka och att Ryssland kunde använda gasledningen som ett påtryckningsmedel. Finland har hittills betonat att man enbart oroar sig för miljöaspekterna. Enligt EU-kommissionen kan projektet förverkligas ifall det möter alla juridiska krav.

Ur Gazproms synvinkel är den europeiska marknaden avgörande. Företaget levererar omkring en tredjedel av EU-ländernas gaskonsumtion och Gazprom är mån om att behålla sina marknadsandelar även i framtiden. Enligt Gazproms beräkningar kommer Europas egen produktion av naturgas att minska med hälften de närmaste 20 åren samtidigt som efterfrågan på rysk gas bara kommer att öka. Läs artikel