Redaktionen

Vi kan dessverre ikke forutsi nøyaktig hvordan en framtidig krise vil se ut. Vi har derfor behov for et fleksibelt og robust forsvar. Forsvaret må ha strategiske kapasiteter. Forsvaret må ha en størrelse og kapasiteter som utgjør en troverdig og avskrekkende styrke. Dette innebærer både behov for investering i kampfly og ubåter, men det krever også oppgradering og forsterkning av Hæren.

Samtidig må Forsvaret også ha mulighet til å beskytte mennesker og viktige samfunnsinstallasjoner, som er Heimevernets samfunnsoppdrag. Er det noe som har preget mange av de konfliktene vi ser i dag, er det utvisking av skillet mellom fred og konvensjonell krig. I en situasjon hvor noen vil oss vondt, vil vi trenge en militær beredskap også for å kunne ta vare på viktige sivile funksjoner som ellers enkelt kan rammes med store konsekvenser.

Konklusjonen av slike betraktninger er enkel. Vi må reversere nedbyggingen som ligger i Forsvarets langtidsplan vedtatt av regjeringen og Arbeiderpartiet, og sørge for at landmaktutredningen gir en reell styrking av det som i dag er Hæren og Heimevernet. Läs artikel

President Donald Trump har onekligen fört upp frågorna om Natos sätt att fungera högt på dagordningen – men hans sätt att driva dem riskerar snarast att försvaga atlantpakten.

Först var Nato överspelat, obsolet. Sedan var det en öppen fråga huruvida åtagandena om ömsesidigt försvar verkligen var några åtaganden. Och nu har ett slags offentlig förödmjukelseprocess tagit vid där enskilda medlemsländer kritiseras för att stå i skuld till Nato. Allt inom loppet av ett par månader.

Med Donald Trump har, trots att inga beslut ännu har fattats, onekligen klimatet inom Nato onekligen förändrats.

Särskilt dramatisk blir förändringen i Tyskland, ett land som enligt presidenten är skyldigt Nato ”enorma summor” för sin säkerhet…

Erfarenheten talar också för ett starkt socialdemokratiskt motstånd mot snabb höjning av försvarsanslagen.

Man minns att Gerhard Schröder vann valet 2002 efter att, som Angela Merkel efteråt uttryckte det, ha dragit in frågor om internationell säkerhet – i klartext nej till Irakkriget – i valrörelsen.

För dagens ledande partiföreträdare, Martin Schulz och utrikesministern Sigmar Gabriel, ”är kampen mot högre försvarsutgifter en symbol för motståndet mot en amerikansk president som injagar skräck inte enbart i socialdemokrater”, skriver tidskriften Der Spiegel. Läs ledaren

Gerrmany´s Foreign Minister Sigmar Gabriel has set the country on collision course with the US at an upcoming Nato summit after he called American demands for more spending by the European members of the military alliance as “completely unrealistic”.

US President Donald Trump had previously called for the Nato allies to uphold a previous agreement to meet a long-term goal of spending two per cent of economic output on defence – a message also backed up by the American Secretary of State Rex Tillerson. Mr Tillerson said that the alliance should have “all of the resources, financial and otherwise, that are necessary for Nato to fulfil its mission.”

Mr Gabriel countered those calls by saying there was no such two percent target as such, plus, he argued there was more to security than just military spending. He told reporters in Brussels: “It’s totally unrealistic to believe that Germany would increase its defence spending from €35 billion now to €70bn.

“We respect the two percent guideline — but we should not move the goalposts: it was formulated in Wales [at a 2014 summit] as a guideline and not as a goalpost.”

He added: “We are increasing our defence spending. We are doing more…

Germany spends 1.2 per cent of gross domestic product (GDP) on the military last year, up slightly from 1.18 per cent the previous year. Läs artikel

Försvarsmakten omfattar inte försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) förslag om att beväringarna skulle rycka in i militären fyra gånger om året, skriver Keskisuomalainen.

Enligt Keskisuomalainen anser Försvarsmakten att det nuvarande systemet med inryckning två gånger om året fungerar bra.

Niinistö anser däremot att det rådande systemet är problematiskt med tanke på Försvarsmaktens insatsberedskap.

På ministerns stab sade man i förrgår till tidningen att en eventuell ändring av inryckningarna behandlas på politisk nivå i samband med att riksdagen behandlar försvarsredogörelsen under våren. Läs artikel

Calls by the Trump administration for Germany and other Nato partners to increase spending on defence have been rejected by Germany.

Foreign Minister Sigmar Gabriel said it was ”quite unrealistic” to believe Germany would spend 2% of its economic output on the military.

Other spending such as development aid, he said, should be taken into account…

US Secretary of State Rex Tillerson told his counterparts in Brussels that by the next Nato summit – to be held in Brussels in less than eight weeks’ time – there should be a commitment to produce clear plans to demonstrate how each country would meet its spending commitments.

”As President [Donald] Trump has made clear, it is no longer sustainable for the US to maintain a disproportionate share of Nato’s defence expenditures,” he said. Läs artikel

Under september genomförs Aurora 17, en nationell övning med mer än 19 000 män och kvinnor från alla delar av Försvarsmakten. Målet är att öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Därför deltar också ett flertal andra myndigheter, men även utländska militära förband, i övningen. Förmågan att ta emot och lämna stöd till de utländska förbanden, så kallat värdlandsstöd, är en viktig del i övningen.

– Regeringens inriktning för Sverige är tydlig – vi bygger säkerhet tillsammans med andra, förklarar generalmajor Bengt Andersson som är övningsledare för Aurora 17. Försvarsmakten har därför en viktig uppgift att öva och samarbeta med andra länder och organisationer, och att öka förutsättningarna för att ge och ta emot militärt stöd.

Aurora 17 är dock en nationell övning med svensk ledning. För att träna den svenska försvarsförmågan mot en större och kvalificerad motståndare, vilket övningsscenariot bygger på, kommer förband från andra länder att delta i övningen.
– Aurora 17 innebär också ett steg på vägen för att öka Sveriges förutsättningar att ta emot utländskt militärt stöd om det skulle behövas, och regeringen så beslutar, i en verklig kris- eller krigssituation, säger Bengt Andersson…

Försvarsmakten, tillsammans med andra myndigheter och organisationer, ska utveckla förmågan till värdlandsstöd. Det handlar ytterst om att de utländska förbanden ska kunna verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Värdlandsstödet omfattar både militärt och civilt stöd och ställer krav på samhällets samlade resurser – nära samverkan mellan Försvarsmakten, ett fyrtiotal olika myndigheter och aktörer och de utländska förbanden är en grundförutsättning…

Försvarmakten kan inte själv bestämma om ett land ska bjudas in för att delta i övningar i Sverige. För att ett utländskt förband ska kunna öva på svensk mark krävs först ett regeringsbeslut. Varje deltagande utländskt förband har också ett värdförband knutet till sig, det vill säga ett svenskt förband som följer det besökande förbandet under hela övningen. Under Aurora 17 kommer både de svenska och utländska förbanden att öva på militära övningsområden, men även på civil mark. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ger Försvarsmakten bakläxa på budgetunderlaget för 2018, enligt en handling som sekretessprövats på SvD:s begäran. Försvaret ombeds här ”specificera” hur underskottet på 6,5 miljarder ”beräknats” och ”hur det är fördelat per år”…

Enligt ÖB försvinner 6,5 miljarder i minskad köpkraft på grund av kostnadsökningar och valutaeffekter i stora icke valutasäkrade materielprojekt, som den nya E-versionen av stridsflygplanet Jas Gripen och superubåten A26.

– Det gäller egentligen alla kontrakt med dollar- eller eurokomponenter, säger en källa till SvD.

Vid sidan av det redovisas ytterligare miljardunderskott och brister i försvarsförmågan i en hemlig bilaga till regeringen. Konsekvensen blir att försvaret måste ”ta bort, reducera eller förskjuta tidigare planerade åtgärder” när det inte längre finns ”några marginaler”…

Av den öppna delen framgår att Hultqvist vill ha klargöranden på minst sex punkter.

I samtliga fall rör det sig om att redovisa ”vilket belopp som gäller för budgetåret 2018” och hur kostnadsfördelningen 2019 och 2020 och uppdelningen på olika anslag ser ut. Mer konkret ombeds försvaret ”specificera hur beloppet 6,5 miljarder kronor beräknats och hur det är fördelat per år och anslag”. Läs artikel

Vid sitt första officiella besök på försvarsalliansen Natos högkvarter i Bryssel fördömde USA:s utrikesminister Rex Tillerson vad han kallade ”Rysslands aggression” i Ukraina. Det är ett ordval om det ryska agerandet som president Donald Trump aldrig har använt.

Om det uttalandet gladde flera av USA:s europeiska allierade i Nato var Tillerson mer kärv i ett annat avseende; han varnade för att alla medlemsländer i Nato snabbt måste visa upp planer för att nå det sedan tidigare överenskomna målet att spendera två procent av BNP på försvarsutgifter senast år 2024…

Medan Trump tidigare dömde ut Nato som ”otidsenligt”, uttryckte sig Tillerson mycket positivt om försvarsalliansen:

– Vi vill ha en diskussion om Natos ställning här i Europa, särskilt i östra Europa som ett svar på Rysslands aggression i Ukraina och på andra ställen, sade Tillerson.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg slog för sin del fast att relationerna mellan de europeiska Natoländerna och USA är ”bergfasta”. Läs artikel

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att han diskuterat Natos övningsverksamhet med Turkiets utrikesminister Mavlüt Cavusoglu.

Nato fattar för närvarande inga beslut om nya militärövningar med partnerländer, Finland inkluderat. Orsaken är en tvist mellan Turkiet och Österrike, som lett till att Turkiet stoppat alla nya beslut.

Soini säger att Turkiet är villigt att jobba på en lösning som skulle låta partnerländerna med undantag för Österrike att delta i övningarna. Han vill ändå inte ta ställning till huruvida arrangemanget skulle passa Nato, som av tradition behandlat partnerländerna likvärdigt.

Soini, som deltog i arbetslunchen vid Natos utrikesministersmöte på fredagen, säger att frågan är viktig och hoppas på en snar lösning på problemet.

– Det här är en fråga som måste lösas. Tack och lov har vi flera format för deltagandet.

Som det nu ser ut kommer Finland i år bara få delta i övningarna som spikades före slutet av fjolåret då grälet blossade upp. Läs artikel