Redaktionen

Estonian President Kersti Kaljulaid has called for greater communication to put an end to perceptions that the NATO military alliance is engaged in some kind of exceptional operation in the Baltic region. She described NATO’s actions as normal preparedness, not preparations for conflict.

”I am only worried about one thing, communication. In recent months, many people have got the impression that there is something out of the ordinary going on in the Baltic area. On the other hand, we see that NATO as an organisation that upholds the peace is creating the deterrent that it believes is necessary in the current situation,” she said.

”All the same, for some reason the notion has spread worldwide that now we may be preparing for something darker. This is absolutely not the case. We have to get this message through,” the President said. Läs artikel

Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord, skriver officeren Jacob Fritzson…

Vidare menar många av debattörerna att värnplikten inskränker deras personliga frihet och deras rätt att göra egna val. En debattör menar att denne hellre vill ägna sommaren åt att ligga på stranden eller jobba på ett kafé och ställer sig frågan kring varför vuxna tagit ett beslut som bara kommer beröra unga. En annan jämför värnplikten med slaveri och menar att värnplikten innebär att dennes framtidsplaner helt raseras av detta. Detta resonemang får mig att fundera kring betydelsen av ordet frihet.

Kommer det inte vara en större kränkning av din personliga frihet om en främmande stat väljer att angripa Sverige med militära medel än att behöva tjänstgöra inom Försvarsmakten i nio till elva månader? Innebär det inte en begränsning i dina personliga friheter när du inte längre kan gå till skolan för att du riskerar att dö? Är det inte en grov kränkning av vårt sätt att leva när en annan stat helt åsidosätter Sveriges rättighet till suveränitet?

Sverige är inte ett utvalt rike där demokratin och friheten uppstod på den sjunde dagen. Sverige har kunnat utvecklas till en demokrati och fortsatt vara det eftersom vi flera gånger varit fullt redo att försvara landet mot angripare.

..Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord. Det krävs människor som förstår sin egen roll och betydelse för den. Medborgare som förstår att de måste offra något för att den ska fortsätta att existera. Människor som förstår att freden och friheten inte är gratis utan kräver ansträngningar. Demokratin fortsätter leva så länge vi själva bestämmer oss för det. Läs artikel

Sverige behöver återgå till att satsa på ett invasionsförsvar. Landets stora yta kräver en ganska stor armé, om tanken att kunna försvara hela landet fullföljs.

Den lilla försvarsmakt vi har i dag har trots sin litenhet haft svårt att fylla sina förband med yrkessoldater. Ett samhällsekonomiskt och snabbt sätt att rätta till detta är att återinföra värnplikten eller totalförsvarsplikt. I ett modernt jämställt samhälle ska plikten naturligtvis gälla för både män och kvinnor.

Den tilltänkta förvarsplikten med 4 000 soldater i utgångsläget är en bra start, och bör på sikt utökas till en allmän förvarsplikt.

Vårt största hot är Ryssland, som visat att man är beredd att angripa grannländer om det passar deras intressen.

Är det något som Ryssland respekterar så är det ett försvar som omfattas av hela folket och som finns i hela landet. Små länder som Finland och Vietnam har visat att inte ens en stormakt kan betvinga ett folk med stark försvarsvilja. Läs artikel

Stor försiktighet präglar Sveriges syn på saken när EU nu utvecklar sitt försvarssamarbete.

Första steget blir ett gemensamt högkvarter för unionens militära träningsinsatser utanför kontinenten.

Under förkortningen MPCC ska ett 30-tal anställda finnas på plats i EU:s utrikesenhets lokaler i Bryssel för att leda de militära utbildningsinsatser som EU flitigt genomför för att hjälpa till i problemländer i framför allt Afrika…

Även Sverige säger ja till det nya högkvarteret. ”Rimligt”, tycker försvarsminister Peter Hultqvist (S), som samtidigt är tydlig med Sveriges käpphästar: det utökade försvarssamarbetet får inte kosta mer och inte skapa nya stora organisationer.

– Jag uppfattar att vi är överens om att vi inte ska ha några organisationer där EU och Nato överlappar varandra. Jag uppfattar det här resonemanget om EU-armé och så som avslutat, säger Hultqvist på en svensk pressträff…

Den svenska skepsisen syns även kring de fortsatta diskussionerna om att dra igång det som i Lissabonfördraget kallas Pesco – ett sorts eurozonsliknande samarbete på försvarssidan. Riktigt vad det skulle innehålla är dock fortsatt oklart.

– Vi har sagt att vi är öppna i sinnelaget och beredda att se vad det här kan utvecklas till och delta i den diskussionen. Men vi har sagt att det ska bygga på etablerade strukturer och befintlig kostnadsram, fastslår försvarsministern som under måndagen även träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. Läs artikel

– Västliga medier påstår ofta att folken i Estland, Lettland eller Litauen är rädda för Ryssland. Nej, vi är inte rädda, men vi behöver vara beredda. I dag är vi mycket bättre förberedda att försvara vårt land än någonsin i historien. Det går inte att köra över vårt land på några timmar. Punkt, slår general Terras fast.

Han har varit försvarschef i fem år och nyligen fått förlängt förordnande i två år till.

Estland är ett av de fem Natoländer som nått målet att satsa två procent av bruttonationalprodukten på försvaret. I år blir siffran 2,17 procent (Sverige som står utanför Nato ligger på 1 procent, lägst av Östersjöländerna).

På frågan om general Terras tror att Ryssland planerar att anfalla Estland blir svaret:

– Jag vet inte. Men jag tror på Nato. Och vår huvuduppgift är att se till att Putin tror på Nato. Läs artikel

Idag startar en av arméns viktigaste ledningsträningsövningar på Ledningsstridsskolan i Enköping. Under 10 dagar kommer 750 officerare, soldater och civilanställda att bidra till att öka brigadstabernas förmåga att leda underställda förband.

Arméns stabs- och sambandsövning, ASSÖ 17, genomförs som en del av övningsserien under året och som grund ligger samma scenario som kommer att användas i Försvarsmaktens övning Aurora 17. Fokus ligger på att leda väpnad strid på marken och försvara Sveriges gränser.

Under ASSÖ 17 är det främst den 2:a brigadens stab som övas, och det övergripande målet är att befästa rutiner i ledning och stabstjänst.

− Målet för övningen är att brigaden ska kunna avvärja luftlandsättning, och slå en på marken framryckande mekaniserad motståndare. De ska också kunna samordna logistik, sjukvård och underrättelseinhämtning i sitt område, säger överstelöjtnant Claes Sylvén, planeringsansvarig för ASSÖ 17. Läs artikel

Rötterna till Sveriges neutralitet är i dag delvis glömda och missförstådda. När en felaktig historieskrivning vinner mark får det konsekvenser även för vår tids säkerhetspolitiska tänkande, skriver Mattias Warg. Myter om Sveriges ställningstaganden under tidigt 1800-tal påverkar dagens vägval och gynnar inblandning i just den storpolitik som dåtidens revolutionärer ville hålla landet utanför.

Har Sverige lämnat en missuppfattad utrikespolitik? Frågan är oundviklig för den som gräver fram den svenska neutralitetens rotsystem från början av 1800-talet.

Då, för 200 år sedan, skiftade de säkerhetspolitiska paradigmen. Sverige övergav storpolitiken bortom haven sedan soldaterna kommit hem från Napoleonkrigens slagfält för sista gången. Med beväringsmötets skytteträning tog försvaret ett stort steg mot den moderna värnplikten. Läs artikel

För ett land som Sverige med extremt långa gränser, långa avstånd och en areal som motsvarar Frankrikes blir försvarsförmågan beroende av kvantitet och inte bara kvalitet. Det faktum att försvarets inriktning, efter att under ett drygt decennium på felaktiga grunder varit inriktat på insatser i andra länder, nu handlar om försvaret av Sverige och svenskt territorium understryker detta och att det är en förändring av uppgift som ligger i botten för den nya synen på värnplikten…

I Finland som ligger än närmare den stat som i dag utövar aggression mot sina grannar har värnplikten av detta skäl legat fast under hela denna tid. I Israel som är ett litet land rent territoriellt men omgivet av många och stora hot har värnplikten aldrig ansetts som ett försvarspolitiskt feltänk utan som en förutsättning för att kunna klara av beredskap, vakthållning av gränserna och försvar mot en eller flera angripare. I inget av dessa länder anses plikten att delta i försvaret av det egna landet som att man är statens egendom eller att man därmed är förslavad. Man ser med rätt tydliga ögon vari slaveriet och undergången för det fria samhället ligger, nämligen att man inte försvarar sig…

Även om dagens svenska försvar vore fullrekryterat skulle det inte ge så väldigt mycket större förutsättningar i försvarsförmåga. Självfallet skulle man då kunna öka planerna på ett stående försvar som omfattar 50 000 eller 100 000 soldater. Det är en gigantisk kostnad även med dagens ersättningar och förmåner och skulle underminera möjligheterna oavsett försvarsanslagens nivå till att investera i materiell och avancerade vapensystem. Personalkostnaderna för att ha ett stående mycket stort försvar – utifrån de territoriella utmaningar ett land som Sverige har – skulle vara oproportionerliga både samhällsekonomiskt och försvarspolitiskt…

Det finns förvisso de som käckt hävdar att värnplikten också kan användas för läkarvård, bygga vägar eller passa barn. Det är djupt principiellt fel. Plikten delar vi som medborgare för att värna vårt samhälle, oavsett om vi kallar det värnplikt eller något annat.

För min del har jag svårt att acceptera uppfattningen att man är friare om man överlåter försvaret av friheten till någon annan. Snarare villkorar man då sin frihet till andras godtycke eller förmåga. Och den frihet man upplever sig ha blir till noll den dagen andra inte kan, eller vill, försvara din frihet. Läs artikel