JK Paasikivi talade om Finlands ödestriangel – Moskva, Berlin, Stockholm. Jaakko Iloniemi, René Nyberg och Petri Hakkarainen tänjer ut detta begrepp till en fyrkant med att tillägga Washington. Den pinfärska boken ”Trump, Putin, Merkel ja Suomi” utgiven av Otava beskriver i sitt slutkapitel dessa fyra för Finland avgörande huvudstäder.
HBL publicerar här René Nybergs Stockholmsavsnitt översatt till svenska.
Stockholm hör till gravitationspunkterna i finländsk politik, trots att detta ibland under Nokia-yrans tid kunde vara svårt att minnas. I Sverige bor det över en halv miljon människor med rötter i Finland. Sverige och svensk politik är av stor betydelse för Finland. Hösten 1940 påstod Molotov rent av att vinterkriget var svenskarnas krig!
Under det kalla krigets dagar var den svenska neutraliteten och landets starka försvar centrala stabiliserande faktorer i Norden. Å andra sidan har Sveriges säkerhet i sin tur stärkts av Finlands seghet och framgångar. Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört…
De samarbetsavtal av olika slag som Sverige har ingått med USA på det militära området, gäller de i full kraft även nu när Donald Trump tagit makten som president?
– Ja, jag har haft möten med chefen för deras Europastyrkor och chefen för deras marin i Afrika och Europa och flyget i Europa och jag har ingen som helst signal om några förändringar så vi planerar precis som tidigare, säger försvarsministern.
Ett ständigt ledmotiv från de amerikanska företrädarna på Münchenmötet har varit att de europeiska Nato-länderna måste göra allvar av löftena att öka sina militärbudgetar och det snabbt.
Sverige har ett mycket nära samarbete med Nato men Peter Hultqvist (S) uppfattar det inte som att de amerikanska maningarna också är riktade mot Sverige.
– Jag får väl i så fall ta del av sådana uppgifter om de kommer, men jag har inte uppfattat några sådana diskussioner i förhållande till oss i nuläget.
– Vi måste fråga oss om vi är i en tid av ökande militär förmåga, och det är vi i Sverige i dag. Vi har brutit trenden och vi är inne i en ökning av militär förmåga. Vi ökar då med 17 miljarder kronor till 2020 och sedan får vi väl återkomma om det kommer att ske ytterligare tillägg till detta. Läs artikel
…Kravet på ökade försvarsutgifter i övriga Natoländer är heller inget nytt. När Barack Obama i våras sammanfattade sina utrikespolitiska år klagade han bittert över europeiska fripassagerare. Hans dåvarande försvarsminister varnade redan 2011 för att amerikanerna i längden kunde ledsna på en så obalanserad allians.
Nato har ett mål för försvarsutgifterna på 2 procent av BNP, vilket de flesta högaktningsfullt har struntat i för att de inte vågat prioritera. Det finns ett gemensamt löfte om att nå fram 2024, men det går trögt. Tyskland lägger ynka 1,2 procent och har inlett en viss upprustning. Men om Berlin inte gör om sina budgetplaner kommer försvarets andel av BNP åter att sjunka 2018.
Europa måste inse stundens allvar, och det gäller både borgerliga och socialdemokratiska partier. Det inkluderar även Sverige. Faktiskt handlar det om den egna säkerheten, oavsett hur USA agerar. Vagt tal om ”närmare försvarssamarbete” inom EU är ingen ersättning för riktiga pengar. Läs ledaren
The US vice-president Mike Pence, making his first visit to Europe since taking office, failed to quell those anxieties in a speech on Saturdayat the Munich security conference.
The audience, made up of national leaders, defence and foreign ministers and other senior government figures, who would normally, out of politeness, offer up a warm welcome for a senior US politician, greeted some of his comments with sparse applause.
Pence, reiterating that the US remained committed to Nato, attempted to soothe concerns that Trump might deal directly with Putin, bypassing western Europe. The audience welcomed his promise that Russia will be held “accountable” for its actions in Ukraine, although he didn’t spell out how.
But he lost them when he went further than US defence secretary James Mattis at Nato headquarters last week in rebuking Nato members such as Germany, France and Italy for failing to pay a fair share of its financial burden.
Echoing Trump’s threat last year that he would not necessarily be bound by Nato’s article five, which commits every member to come to the aid of any that comes under attack, Pence reiterated the president’s warning that military help might depend on how much a country under attack had contributed to Nato.
Pence reminded the audience in Munich that Nato had two core principles; one was article five but the other, usually forgotten, was article three, dealing with shared financial burden. “We vowed in that treaty to contribute our fair share to our common defence,” Pence said. “The promise to share the burden of our defence has gone unfulfilled for too many for too long and it erodes the very foundation of our alliance. When even one ally fails to do their part, it undermines all of our ability to come to each other’s aid.”Läs artikel
I onsdagens utrikesdeklaration sa Margot Wallström att regeringen under våren ska lägga fram ett lagförslag om att skärpa reglerna för vapenexport till icke-demokratier.
I den efterföljande debatten blev hon pressad av Vänsterpartiets Hans Linde om hur en feministisk utrikespolitik går ihop med att över huvudtaget sälja vapen till diktaturer. Frågan är befogad och i teorin är svaret enkelt: de går inte att förena.
Men bortom svartvita fantasivärldar finns en realpolitisk verklighet att förhålla sig till – något det tycks vara väldigt lätt att glömma så fort ett parti hamnar i opposition.
Det lagförslag Wallström nämnde bygger på ”Kex-utredningen” kring den svenska vapenexporten som blev klar i juni 2015. Dess huvudnummer är att skärpa de nuvarande riktlinjerna kring mänskliga rättigheter (MR) samt att lägga till ett så kallat demokratikriterium för länder man kan sälja vapen till. Sverige har redan en restriktiv lagstiftning på området och om det sistnämnda går igenom skulle det vara unikt i världen…
Skärpningen på MR-området ska dock inte överdrivas. Det handlar om att man vill byta ut formuleringen ”grova och omfattande” till ”allvarliga och omfattande” när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter. Utöver detta ligger kriteriet att krigförande stater ska undantas kvar. Den stora nyheten är således att ISP, den myndighet som ger tillstånd för export av försvarsmateriel, hädanefter också ska ta hänsyn till ett lands demokratiska institutioner, där ”grava brister” ska utgöra ett hinder för tillstånd.
HANS WALLMARK (M): Fru talman! Jag vänder mig till minister Hultqvist. I dag meddelades att Försvarsmakten återupptar kontakterna med Ryssland på försvarsattachénivå i Moskva och Stockholm och att detta sker på svenskt initiativ. Nyheten kom onekligen lägligt, i samband med att utrikesministern ska träffa sin ryska motpart i närtid och att det kommer signaler från regeringen om att man vill ha ökade kontakter med Ryssland. Beslutet om återupptagna relationer sker trots att Ryssland inte visat några tecken på minskad aggression, snarast tvärtom. Det är fel om regeringen skulle normalisera relationen med Ryssland i ett läge där Sverige tydligt måste ställa krav på Ryssland. Inte minst gäller det inför mötet i Moskva i nästa vecka med Lavrov. Ryska militären är intimt förknippad med Krim, med Syrien, med östra Ukraina och med Georgien. Min fråga är: Är beslutet om återupptagna kontakter en del i regeringens anpassning gentemot Ryssland, och innebär beslutet i så fall någon form av motprestation från rysk sida? Kan försvarsministern svara på detta?
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Ja, försvarsministern kan svara på detta. Regeringens ståndpunkt när det gäller det oacceptabla i annekteringen av Krim kvarstår. Regeringens ståndpunkt när det gäller aggressionen mot Ukraina kvarstår. Regeringens analys av läget i vårt närområde kvarstår. Ingenting har, när det gäller regeringens politiska linje, förändrats. Allt detta kommer att framföras också av Margot Wallström i samband med det besök som görs i Moskva. När det gäller attachéverksamheten har vi hela tiden haft attachéer i Moskva. De har haft attachéer i Sverige. Det som nu sker är alltså att man deltar i det attachéprogram som de andra länderna också deltar i. Det är egentligen det som sker. Det här är militärdiplomatiska kontakter. Det innebär ingen normalisering av vår syn på Ryssland, den ryska politiken och det de har gjort i olika internationella sammanhang. Vår linje kvarstår. Läs snabbprotokollet
– USA bryter med en 70 år lang linje i utenrikspolitikken. Det sier forsker Svein Melby om ultimatumet USAs forsvarsminister kom med i går. James Mattis’ sa at europeiske land må bruke mer penger på forsvar. Hvis ikke vil USA revurdere sine NATO-forpliktelser.
Tankegangen hos dem som styrer i USA nå, er at det internasjonale systemet ikke er så interessant lenger. Kortsiktige amerikanske interesser er viktigst. Det sier forsker og USA-ekspert Svein Melby til aldrimer.no…
Det siste døgnet har vært turbulent for mange europeiske forsvarspolitikere og statsledere – de som bygger sin sikkerhetspolitikk på amerikanske garantier. I går uttalte nemlig USAs forsvarsminister at landet vil «moderere» sine NATO-forpliktelser, dersom ikke Europa bruker mer penger på forsvar.
Det er Washington Post som melder dette, og mange har oppfattet uttalelsen som et ultimatum. Det skal ha vært på et møte med forsvarsministre i NATO at Mattis sa følgende:
«Jeg skylder å gi dere alle klarhet i den politiske realiteten i USA, og å fremme rimelige og konkrete krav fra våre folk. USA vil ta ansvar, men dersom deres land ikke vil at vi skal moderere våre forpliktelser til alliansen, da må hvert land vise sin støtte for vårt felles forsvar». Läs artikel
Regeringen föreslår i sin försvarsredogörelse att truppstyrkan under krigstid ska höjas från nuvarande 230.000 soldater till 280.000 för att förbättra Finlands försvarsförmåga.
Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att finansieringen av Försvarsmaktens materielinvesteringar ska höjas gradvis. I år är höjningen 80 miljoner euro, och den stiger gradvis till 150 miljoner euro år 2020. Dessutom förelås 55 miljoner euro per år från och med nästa år för att förbättra beredskapen.
Regeringen tänker förbättra hela landets försvarsförmåga, betonar Niinistö. Han understryker vikten av anskaffningar till försvaret…
Niinistö säger att Finlands närmiljö och geostrategiska ställning har förändrats. Risken för ett traditionellt krig är tillbaka i hotbilden igen. Läs artikel
LOTTA OLSSON (M): Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen är och har varit tydlig med att man ser ett Natomedlemskap som problematiskt eftersom Sverige då gör sig mer beroende av andra länder och beroendet till USA ökar. Nu förhandlar Sverige i stället ensamt med USA om vissa överenskommelser. Anser försvarsministern att enskilda avtal på försvarsområdet mellan USA och Sverige gör oss mindre beroende av USA än ett Natomedlemskap?
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Frågeställaren har fel i analysen av varför vi är emot ett Natomedlemskap. Låt mig därför börja med att korrigera henne. Det handlar om ett ställningstagande utifrån vår geopolitiska realitet där två militärt alliansfria länder ligger bredvid varandra och Finland har en lång gräns mot Ryssland, vad som kan hända vi denna gräns och en bedömning av ett framtida spänningsläge om vi förändrar vår säkerhetspolitiska doktrin. Vi är dock mycket positiva till samarbete med andra länder och ingår därför bilaterala och multilaterala avtal och är aktiva inom Natos partnerskap. I den strategin ingår också ett samarbete med USA, vilket är gammalt för svensk del, framför allt på materielområdet. Det är alltså ingen nyhet.
LOTTA OLSSON (M): Fru talman! När man går till en förhandling är det alltid lättare om styrkeförhållandet är något så när lika eller om man i alla fall inte är i underläge. Jag undrar om försvarsministern kan se det som en risk. Vi är ett relativt litet land som kommer att förhandla ensamt med ett rätt så stort land, även om det finns andra länder inblandade. Vi har dessutom påtagit oss ett ökat ansvar för Finland.
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Jag ser inte det problem som frågeställaren pekar på. Vi har gjort upp om samverkan eller interoperabilitet, övningsverksamhet, materiel, forskning och internationella operationer. Det man gör konkret är att man gör upp projekt för projekt. Jag ser inte det behov som redovisas här. Jag tycker att vi har valt en bra strategi, som jag har uppfattat hade förankring hos både Försvarsberedningen och den 70-procentiga majoritet. Läs snabbprotokollet
Alliansfriheten.se har idag existerat i exakt två år. Vi fann sajten nödvändig för att kunna ge ett bredare perspektiv på de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna än det man finner i det allmänna nyhetsflödet och den gängse opinionsbildningen. Även om det vore en överdrift att tala om likriktning, präglas medieklimatet i vårt land sedan en tid tillbaka av en betydande ensidighet i beskrivningen av hotbilder och lösningsförslag. Den militära alliansfriheten hade också blivit starkt ifrågasatt i ledande kretsar; en del – till höger och vänster – bestred att den ännu var i kraft.
Detta som en bakgrund. Den politiska oenigheten i försvars- och säkerhetspolitiken var samtidigt ett relativt nytt fenomen. Här hade vanligen rått borgfred och samförstånd. Nu hade det uppstått ett konfliktmönster, som det inte alltid var lätt att uttyda. Det drevs kampanjer och pressbevakningen var sällan opartisk. Så har det förblivit. Ett uppskruvat tonläge har försvårat resonemang baserade på fakta – istället har det varit goda tider för allsköns spekulationsivrare – och ett kritiskt förhållningssätt till olika utspel och debattkonster har utgjort en bristvara.
Den amerikanske försvarsministern James Mattis besök i Europa bland Nato-medlemmar visar tydligt vem som anger tonen och bestämmer färdriktningen i denna organisation. Generalen var mycket tydlig med att understryka USA:s överordnade roll i försvarssamarbetet och att det amerikanska stödet till dess allierade är villkorat. De måste betala för sig, USA tänker inte betala för dem.
Här handlar det alltså inte om några ”järnskodda säkerhetsgarantier”, som en svensk ledarskribent i veckan på lösa grunder utfärdade, utan om en deal mellan ojämlikar. Svenska medlemskapsförespråkare har gett sken av att alla har samma rösttyngd i den säkerhetspolitiska gemenskap som Atlantpakten utgör och att de alla sitter i samma båt. Men Förenta staterna sitter i ett hangarfartyg, övriga i jollar.
Nato-entusiasterna vägrar att begripa att Atlantpakten är en maktpolitisk konstruktion. Om den inte tjänar USA:s imperiella intressen, kommer den att ha spelat ut sin roll. Därför är det svenska närmandet till Nato-lägret så riskabelt. Vi utsätter oss för misstro i omvärlden. Vi gör oss till en lydstat. Det inger inte respekt. Det ger ingen säkerhet.
Det gick några timmar – sedan satte den amerikanske försvarsministern James Mattis övriga medlemsländer under stenhård ekonomisk press vid Natomötet i Bryssel och hotade att dämpa USA:s åtaganden i alliansen.
– Amerikanska skattebetalare kan inte längre bära en oproportionerlig andel av försvaret av värderingar i väst, dundrade ”Mad Dog”.
Det glasklara beskedet från Mattis är att USA kommer att se över sina utfästelser gentemot Nato om medlemsländerna inte ökar sina ansträngningar att nå försvarsutgifter i enlighet med alliansens mål på 2 procent i BNP-andel.
– Jag är skyldig er att klargöra de politiska realiteterna i USA, och att kräva en rättvis behandling från människor i mitt land i konkreta termer. USA kommer att möta sina skyldigheter, men om era länder inte vill att USA dämpar sina åtaganden till alliansen, måste var och en av era huvudstäder visa att de stödjer vårt gemensamma försvar.
En som det föreföll överrumplad Jens Stoltenberg fick frågor av amerikanska journalister som kände till innehållet före presskonferensen och började tala i allmänna ordalag om att medlemsländerna måste börja göra upp planer.
– Försvarsminister Mattis betonade att det måste bli en rättvis fördelning av bördorna. Länder som inte når målet på 2 procent måste öka sina försvarsutgifter, sa en pressad Stoltenberg med tillägget:
– Många av länderna som spenderar mindre än 2 procent uttryckte ambitioner och planer för att öka sina insatser. Läs artikel
