Redaktionen

Presidentens och riksdagens ställning försvagas, försvarsministerns och försvarets ställning stärks och Finland lämnas med vaga och allomfattande regler rörande internationell våldsanvändning också på finsk mark. Så sammanfattar Sia Spiliopoulou Åkermark, forskningsledare vid Ålands fredsinstitut, de potentiella effekterna av ny lagstiftning som nu föreslås för riksdagen.

Riksdagen har nu framför sig två viktiga lagstiftningsprojekt. I en proposition (RP 72/2016) föreslås att det stiftas en lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. I en annan proposition (RP 94/2016) föreslås ändringar i lagarna om försvarsmakten, territorialövervakningslagen och värnpliktslagen.

En målsättning, enligt motiveringarna, är att skapa en enhetlig och tydlig lagstiftning som styr beslutsförfarandet i frågor som rör lämnande av och begäran om internationellt bistånd. En annan önskan sägs vara att tydliggöra och stärka riksdagens medverkan i dessa situationer…

Propositionerna innebär vidare att regler om mottagande av internationellt bistånd införs också i lagen om försvarsmakten. Enligt förslaget är det i princip försvarsmakten – alltså inte presidenten, inte statsrådets allmänna sammanträde och inte riksdagen – som ska besluta om begäran om internationellt militärt bistånd ”om inte annat föreskrivs i lag”. Det föreslås här även att det är genom en förordning av statsrådet, det vill säga inte genom lag antagen i riksdagen, man ska reglera både Natostyrkors ställning i Finland liksom eventuella europeiska militära styrkors ställning…

Under ett kvarts sekel har vi sett en problematisk internationell våldsanvändning, ofta utan stöd i FN-stadgan och i folkrätten. Utvidgningen av begreppet ”självförsvar” skapar eller förvärrar konflikter runtom i världen och ger upphov till nya beroenden mellan små stater och starka ”beskyddare”. Läs artikel

…Som kompensation for en manglende vilje til at hælde penge i et forsvar, som de fleste politikere ikke har haft den store interesse i at opretholde, har man lystigt sendt fredsbevarende og fredsskabende enheder afsted, i særdeleshed når USA har kaldt. Den katolske kirke ville kalde det aflad, når danske politikere bruger vores aktivisme som udtryk for, at vi bidrager med mere, end vi egentlig gør. Den stærkt stigende aktivisme og samtidige reduktion af vores terrítorialforsvar har udmøntet sig i en omlægning af dansk forsvar til et ekspeditionsforsvar, der kun kan bruge som plug and play-løsning i andre, større, landes enheder.

Vi har de facto mistet evnen til at kæmpe selv, mistet de fleste kapaciteter, der sætter os i stand til at hævde vores grænser, og efterladt et stærkt decimeret forsvar, hvis primære funktion er opgaver langt væk fra Danmark.

Statsministern har ingen åsikt, åtminstone inte offentligt, om Gotlands planer på att hyra ut Slite hamn till ryskägda gasprojektet Nord Stream 2.

När TT frågar statsminister Stefan Löfven (S) under ett besök i Västerås om vad regeringen tycker säger han att den är skeptisk till projektet som helhet, men att det är en fråga som måste hanteras på EU-nivå.

TT: Har regeringen ingen åsikt huruvida Gotland ska hyra ut Slite hamn?

-Det är en process i gång och vi kommer att bevaka svenska säkerhetsintressen, med det får du nöja dig nu.

Läs artikel

Wartofta stridsvagnskompani från Skaraborgs regemente P 4 befinner sig just nu på Gotland där Försvarsmakten genomför en beredskapskontroll. Under kontrollen prövas flera olika förmågor, som att snabbt ta sig från fastlandet till Gotland, färdigställa ett visst antal stridsvagn 122 och skjuta in kanonerna…

En beredskapskontroll är ett sätt att pröva ett förband och se att de klarar kraven som vi själva har satt, och som ytterst regeringen har på oss i Försvarsmakten, avseende vår förmåga att lösa givna uppgifter inom en viss tid. Det är många saker som måste fungera för att slutresultatet ska bli bra.
– I en beredskapskontroll av det här slaget kontrollerar vi inte bara att förbandet kan komma på rätt plats i rätt tid utan också att transporten av soldater, utrustning och andra förnödenheter också fungerar som det är tänkt, säger brigadgeneral Stefan Andersson, armétaktisk chef som varit på plats i veckan för att följa beredskapskontrollen. Läs pressmeddelande

Sverige kan inte stoppa Nord Stream 2, den planerade ryska gasledningen genom Östersjön, eftersom ledningarna inte kommer att beröra svenskt territorialhav.

Beslutet att hyra ut svenska hamnar för att underlätta arbetet ska däremot fattas av berörda kommuner. Med tanke på att en systemviktig hamn som Slite är tillfrågad kan den beslutsordningen låta vansklig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv – inte minst med tanke på den återmilitarisering av Gotland som inletts i syfte att höja den svenska tröskeleffekten mot angrepp…

Däremot är det fortsatt osäkert hur Margot Wallström förhåller sig till projektet. Försvarsmakten har varit tydlig i sin kritik mot uthyrningen av hamnen, vilket regeringen såklart ska ta på allvar. Men den stora frågan är vad man tror att ryssarna egentligen kan åstadkomma under de månader arbetet i Slite skulle pågå som de inte redan är kapabla till. Det är knappast någon som tror att Ryssland inte redan signalspanar på Sverige. Det är heller inte sannolikt att de ryska fartygen skulle agera trojanska hästar som plötsligt landsätter soldater på Gotland, eller ”gröna män”. Och svenska vägar och vatten trafikeras redan av civila ryska lastbilar och fartyg…

Bedömer regeringen att Slite är av nationellt säkerhetsintresse ska man självklart säga nej. Men vet inte Wallström mer om de ryska intentionerna än vad vi andra gör finns inga egentliga skäl till att säga nej, trots amerikanska påtryckningar. Däremot bör uthyrningskontraktet utformas så att den svenska gästfriheten inte kan missbrukas. Kräv transparens. Det tjänar ingenting till att göra oss mer osams med ryssen än vad vi redan är. Läs ledaren

Ärade veteraner från våra krig och lottor, bästa paradpublik, soldater…

Vi firar Finlands självständighetsdag i en utmanande tid. Den stabilitet som länge härskat i Europa har förbytts i osäkerhet.

Uppvisande av militär styrka och användning av militära medel, påverkanskampanjer, den stora tillströmningen av asylsökande och dess konsekvenser, terrorattacker och den långsamma ekonomiska tillväxten skakar den europeiska säkerhetens grundvalar.

Internationellt samarbete är det enda sättet att svara på många av dessa utmaningar, men samtidigt betonas också vår nationella beredskap…

Beväringarna och reservisterna har uppfyllt sina åtaganden. Utländska gäster lyfter utan undantag fram den höga motivationen bland våra värnpliktiga samt det kunnande som de uppnår under en så kort tid. Den allmänna värnplikten fungerar. Majoriteten av de unga männen och de frivilliga kvinnorna genomför sin tjänstgöring mycket förtjänstfullt. Stödet från familj och vänner förtjänar också ett speciellt omnämnande…

Vi står här på paradplanen idag, tacksamma för de uppoffringar som veterangenerationerna gjort. Utan deras strider och utan det uppbyggnadsarbete som gjordes efter krigen skulle Finland se mycket annorlunda ut idag. Kedjan av landets försvarare som försvarat vårt självständiga fosterland har varit stark i snart ett helt sekel. Idag är det vår tur att ansvara för Finlands försvar.

Paradtrupper, låt oss utbringa ett trefaldigt leve för fosterlandet! Läs talet

Fler övningar och ökat utbyte ska bli resultatet när Nato och EU slår fast en gemensam ”att göra”-lista. Mötet i Bryssel är också ett tack och hej till USA:s avgående administration.

Som vanligt under 2016 fanns Sverige med vid ett hörn på tisdagens utrikesministermöte i Nato, i enlighet med det 28+2-system som utvecklats med Sverige och Finland som plus-länder…

Det svenska plusdeltagandet vid Nato-mötena har pågått under hela 2016.

TT: Får ni mersmak? Vill ni gå längre?

– Jag vet inte om det är nödvändigt att gå längre. Jag tycker att vi redan har identifierat ett antal områden där EU och Nato kompletterar varandra. Vi tycker att vi har en bra situation där vi med hjälp av vår militära alliansfrihet kan söka de samarbeten som bäst tjänar våra intressen, säger Margot Wallström i Bryssel. Läs artikel

Vad betyder självständigheten för dig? Det är en allmän fråga som ställs till många finländare på vår självständighetsdag. Och åtminstone den frågan kan man fundera på en stund i lugn och ro.

De senaste årens osäkerhet i världen har visat att fred och stabilitet inte är självklarheter för alla. Var och en av oss finländare har emellertid privilegiet att få fira och hedra vårt lands självständighet. Samtidigt är den 6 december en hedersbetygelse till alla dem som försvarat och beskyddat vår självständighet.

Konflikterna och instabiliteten i världen har ökat allt mer under det senaste året. Vi har skäl att tänka att osäkerheten inte bara är snabbt övergående, utan att vi måste leva med fenomenet ännu en lång tid. Tiden kräver att vi skärper oss när det gäller samarbetet såväl inom EU som i det internationella samfundet. Finland måste tillsammans med andra länder arbeta för att lugna ner situationen. Fullständig säkerhet går inte att uppnå i vår ständigt föränderliga värld, men genom samarbete kan vi i stor utsträckning bidra till att utvecklingen tar en fredligare riktning. I detta arbete är varje initiativ som strävar efter fred viktigt.Läs talet

…Sverige har visserligen ­inte legala möjligheter att stoppa bygget om det sker utanför vårt territorialvatten. Men vi har definitivt ingen skyldighet att hyra ut kritisk infrastruktur på Gotland till främmande makt…

Bakgrunden är både ekonomisk och säkerhetspolitisk. Ryssland behöver pengarna och kretsen kring Putin har mycket starka ­finansiella intressen i energi­sektorn.

Genom utbyggnaden av gasledningarna i Östersjön ges Putin dessutom ökat ­politiskt inflytande i EU:s kärna. I Östeuropa har Ryssland återkommande använt gasleveranser som politiska påtryckningar. Nu varnar ­experter för energiberoende som ett potentiellt vapen vid framtida kriser…

Och regeringens budskap borde vara lika rakt som tydligt: det blir ­ingen affär med Slite hamn. Läs artikel

Den 15 december fattas det första beslutet på Gotland om att hyra ut Slite hamn till Nord Stream. Utrikesminister Margot Wallström har nu kallat upp regionstyrelsens ordförande till UD två dagar före beslut. Syftet är att ”informera om säkerhetspolitiska frågor”.