Redaktionen

Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten…

– Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken, säger Peter Hultqvist.

Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven.

De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare.

I höstas föreslog en utredning återinförd värnplikt bland annat för att säkra att tillräckligt många går officersutbildningen. Läs artikel

Försvarsmakten har utsatts för en omfattande it-attack. Det har lett till att försvaret stängt ned sitt stora övningssystem på obestämd tid.

Försvarsmakten vill inte säga något om när attacken inträffade, när systemet stängdes ned eller om de vet vem som ligger bakom attacken.

It-attacken och stängningen av övningssystemet sker samtidigt som Försvarsmakten är i full färd att planera den kommande övningen Aurora 17. Övningen som sker i september omfattar alla Sveriges stridskrafter, över 19 000 personer och är den största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Norge, Tyskland och USA deltar i övningen…

Presschef Philip Simon vill inte kommentera hur stängningen av övningssystemet påverkar de planerade övningarna.

– Det är ett system för övningsplanering. Det har alltså inte med vår operativa förmåga att göra, men alla former av påverkan av våra system är allvarligt. Läs artikel

I början på hösten blir det en militär manöver i Sörmland, som kommer att synas och höras mycket mer än Krigsmaktens andra övningar under senare år.

Preliminärt ska omkring 5 000 man, förutom många fordon och flygplan, öva i stora delar av Sörmland, med en tyngdpunkt något öster om Katrineholms- och Flenområdet…

Däremot ska det tänkta krigsfallet, en rysk landstigning med trupper på Sörmlandskusten, inte tolkas som att det är just detta man ser som den mest akuta risken. Inte heller ska det förstås som att Sverige nu åter har en avsedd förmåga att – som under det kalla kriget – skada ett sådant invasionsföretag så mycket att landstigningen inte kan lyckas. Läs artikel

Aksjonsgruppen «Styrk Heimevernet!» varsler at de vil demonstrere mot kuttene i Heimevernet. Datoen blir 28. januar, altså førstkommende lørdag. Samtidig vil gruppen formelt etablere seg som en organisasjon.

– Vi ser at det vi gjør – å ivareta HV og forsvarsevnen – er et arbeid som tar tid. Vi vil jobbe fram mot valget, med oppmerksomhet og påvirkning. Nå er vi kommet dit at vi må organisere gruppen og arbeidet på en skikkelig måte. Lørdag arrangerer vi både en workshop og etterpå en demonstrasjon, sier HV-fenrik og Afghanistan-veteran Frode Larsen…

Det siste året har for det første en svært NATO-kritisk mann blitt president i USA. (Trump har blant annet uttalt at han ikke nødvendigvis vil hjelpe et NATO-land som invaderes av Russland). Russland regnes av mange som mer aggressivt enn på lenge. Og som aldrimer.no har omtalt i en rekke saker, er det stor tvil om hvor mye penger som egentlig ligger i langtidsplanen. Läs artikel

Ukrainas president PetroPorosjenko tackar president Sauli Niinistö för hans förståelse gentemot Ukraina. Han är nöjd med att Finland har haft en stadig ståndpunkt i fråga om Ryssland och Minskavtalet.

Vid presidenternas gemensamma presskonferens under Porosjenkos besök i Finland i dag berättade Niinistö att han upprepat Finlands åsikt om att Rysslands annektering av Krim bör fördömas.

Niinistö sade att det skulle vara bra att lätta på sanktionerna mot Ryssland, men att ett villkor för det skulle vara att Minskavtalet följs.

Niinistö tror inte att USA kommer att ändra på sin linje i sanktionspolitiken. USA har sina egna sanktioner och EU sina egna. Finland respekterar EU:s beslut, konstaterade Niinistö. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö höll tal vid öppnandet av den 220:e Försvarskursen den 23 januari 2017 i Helsingfors. I sitt hälsningstal dryftade minister Niinistö den finska värnpliktens historia, tillstånd och utvecklingsutsikter.

Också om vår försvarslösning, som grundar sig på värnplikt, så nyligen som för några år sedan fick kritik från flera håll, anser Niinistö att fördelarna med vårt värnpliktssystem är obestridliga: ”Faktum kvarstår: den allmänna värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt och det enda verkliga sättet att ordna försvaret av ett land av Finlands storlek som är vidsträckt men har en relativt liten befolkning.”

I sitt tal belyste Niinistö de skäl som ligger bakom vårt fungerande system och avvisade tvivlen på de värnpliktigas kompetens. Enligt ministerns åsikt får man genom den allmänna värnplikten nationens bästa krafter att ta sig an försvarets uppgifter: ”Också om de värnpliktiga inte är yrkesmilitärer, kan man träna upp dem till soldater som agerar professionellt. Detta har man kunnat se många gånger.” …

Dock anser Niinistö det oroväckande att ett ökande antal reservister, som redan har fått militärutbildning, under de senaste åren har ansökt om att få flytta över till civiltjänstgöring genom den kompletterande tjänstgöringen: ”Det är, åtminstone inte ännu, frågan om ett storskaligt problem, men det är en viktig principiell fråga. Man ska inte så där bara kunna lämna reserven, och Finland kan inte lämnas utan försvar bara för att man inte längre har lust att göra militärtjänst. De som rymmer från reserven undergräver systemets trovärdighet.”Läs artikel

…Den allmänna värnplikten utgör den starka grunden för vårt försvar. Utbildningen är en försvarsmaktens viktigaste funktioner i normala förhållanden. I trupproduktionen och i personalens utbildning tar man i allt större grad hänsyn till beredskapen. Försvarsmakten strävar efter att som en organisation stadd i ständig utveckling, ständigt förbättra våra krigstida truppers förmåga genom att effektivera utbildningen, ta vara på digitaliseringens möjligheter samt upprätthålla och förbättra kontakten med reservisterna, sade kommendören sammanfattningsvis. Läs artikel

Skyddet av Sverige och dess innevånare är en av de viktigaste uppgifterna för regeringen oavsett vem som är statsminister. Utan att förringa någon vill jag i sammanhanget framhålla att sjukvården, räddningstjänsten, polisen och försvarsmakten har ett särskilt ansvar i denna centrala uppgift.

Jag anser att dagens säkerhetspolitiska debatt är i obalans gränsande till enögdhet. Det är två områden som sticker ut särskilt. Det första rör ett svenskt Natomedlemskap och det andra rör ryskt agerande i olika avseenden. Syftet med denna artikel är ett rop på en mera balanserad debatt rörande främst den svenska säkerhetspolitiken då den nuvarande är farlig. Den kan nämligen innebära att vi börjar slå på ”stridstummorna” för tidigt och i onödan. Jag kommenterar inte Natofrågan särskilt förutom att vi inte får glömma bort Natostadgans tredje artikel som anger att varje land måste ha ett nationellt försvar värd namnet. Debattörer hoppar nästan alltid direkt på artikel fem som innebär att ett angrepp på en medlem är att betrakta som ett anfall på alla medlemmar.Läs artikel

Det råder bred politisk enighet om att Sveriges förmåga att identifiera och motverka påverkanskampanjer behöver stärkas. Men att som nu ansluta sig till Stratcom, Natos strategiska kommunikationscentrum, undergräver både vår alliansfrihet och trovärdighet, skriver Annika Lillemets (MP) och Walter Mutt (MP)…

Stratcom etablerades 2014 på initiativ av Lettland men två tredjedelar av Natos medlemsländer har valt att stå utanför. Stratcom har fått kritik för att inte hålla den vetenskapliga klass på sin verksamhet som kan förväntas av ett ”centre of excellence”.

Stratcom fokuserar på att analysera och motverka rysk propaganda och desinformation. Man uppmärksammar även Daesh, eller den så kallade Islamiska Staten. Om Sverige i för hög grad förlitar sig på Stratcom, riskerar vi att få ensidig och ofullständig kunskap och att vår trovärdighet som alliansfritt land försvagas ytterligare…

Det finns därför inga rimliga skäl för Sverige att satsa på Stratcom. I stället bör vi förstärka den kompetens som redan finns i vårt land för att bedriva oberoende och kvalitetssäkrad forskning som kan bidra till saklig informationsspridning, debatt och ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Därtill kan vi bidra till det arbete som bedrivs inom EU och FN. Det vore klokare än att backa in i framtiden genom att återgå till det kalla krigets logik att din fiendes fiende är min vän. Läs artikel

Under den senare hälften av 1990-talet skedde en drastisk förändring i mönstren hur de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige bidrog till fredsbevarande insatser. Från att ha varit bland de mest aktiva truppbidragande staterna i FN-ledda operationer minskade de nordiska truppbidragen kraftigt på kort tid. Anna Savolainen, masterexamen i freds- och konfliktkunskap, gör en analys över varför det har blivit så här…

…NATO:s säkerhetspolitiska roll är dock inte självklar på längre sikt. För det första är NATO-samarbetets framtida utveckling för närvarande något oviss. Redan under Obama-regeringen uttrycktes amerikanskt missnöje med NATO-samarbetet, och tillträdande president Donald Trumps inställning till organisationen är osäker. För det andra är ligger det ofta i små länders intresse att försöka stärka globala multilaterala strukturer såsom FN. I en värld där oförutsägbarhet i hög grad kännetecknar stormakternas politik – som på senare tid bevittnats i Ryssland liksom i USA och Storbritannien – kan starka internationella organisationer fungera som en stabiliserande motkraft. Läs artikel