Försvarets kommendör oroad över energiberoende, annonsbladet.canews.fi

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg säger att det innebär en risk för försörjningsberedskapen när Finland är beroende av importerad energi om vintrarna. Det skriver Maaseudun Tulevaisuus. Lindberg säger till tidningen att vi förra vintern hade en situation där hela den inhemska energiproduktionen och den kapacitet som importerades från Sverige och Ryssland förbrukades…

I Intervjun säger Lindberg också att försvaret behöver mer pengar för att kunna upprätthålla nivån när grannarna ökat sina rörelser i Östersjöområdet. Som det är nu är Försvarsmakten tvungen att flytta över pengar från materielsidan till att sköta den dagliga beredskapen. (FNB). Läs artikel

Tillit till tröskelförsvar och utländskt stöd – Försvarsmaktens perspektivstudie 2016, Lars-Gunnar Liljestrand

Studien är en omvärldsanalys som sträcker sig fram till 2035. Först i en senare rapport kommer Försvarsmakten att lägga fram förslag till försvarets uppbyggnad och kostnader.

Men redan av perspektivstudien framgår hur försvarsledningen tänker sig försvaret och de viktigaste uppgifterna.

Försvaret har nu åter fått huvuduppgiften att försvara nationen. Efter 12 års deltagande i det Nato-ledda kriget i Afghanistan finns mycket som måste återhämtas. Sverige har deltagit i upprorsbekämpning som har föga eller inget med nationellt förvar att göra. Istället för samövade enheter på brigadnivå har svenska Isaf-soldater i Afghanistan verkat i små grupper mot en i många fall oidentifierbar fiende. Planen sammanfattar:

”Vid internationella insatser har Sverige bidragit med utvalda förmågor, som delkomponenter tillsammans med andra länder i en koalition. Av ekonomiska skäl har dessa förband eller delar av förband delvis utvecklats på bekostnad av andra förband och funktioner som krävs vid ett nationellt försvar. Hela funktionskedjan från underrättelser, ledning, rörlighet, verkan, skydd och logistik behöver fungera i ett nationellt försvar. Försvarsmakten har följaktligen ett behov av att återta ett fungerande system av system för nationellt bruk.” (Se också analysen av Afghanistankrigets påverkan på försvaret)

Läs mer

Gotland väntas hyra ut Slite hamn, Sydsvenskan

Om knappt två veckor fattas det första beslutet på Gotland om uthyrningen av Slite hamn för den ryska gasledningen Nord Stream 2. – Min bedömning är att vi säger ja, säger regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) till TT.

– Utgångspunkten är att avtalet godkänns, det finns en majoritet för det, säger Björn Jansson (S).
För Gotlands kommuns del handlar det om 50-60 miljoner kronor. Ett välkommet bidrag som underlättar vardagen, enligt Björn Jansson (S). Kommunen tar bara ställning till avtalet med bolaget, inget annat, framhåller han…
– Att göra en säkerhetspolitisk bedömning är inte vårt bord, det är regeringens sak, säger han…
Regeringen har hittills inte sagt vad man tycker om att hyra ut Slite hamn till det ryska bolaget. Överbefälhavaren Micael Bydén, däremot, har uttryckt sin tveksamhet. Läs artikel

Försvarsministern: Jag förutsätter att avtalet med USA ligger fast, svt.se

…Regeringen har sagt nej till medlemskap i Nato. Sverige bygger istället sin säkerhetspolitik i stor utsträckning på stöd från USA. Frågan är hur klokt det är i det här läget.

Peter Hultqvist håller inte helt med om den beskrivningen. Han menar att Sveriges strategi innehåller många delar.

– Det ena är att uppgradera den militära förmågan nationellt. Det andra är att samarbeta med många olika länder och även vara aktiv inom Natos partnerskap, sade han.

– Den djupaste relationen vi har, och som är under väldigt snabb utveckling, är den med Finland. Och vi har fördjupat samarbetet med de baltiska länderna, Polen och Danmark.

Även med Tyskland har Sverige inlett samarbete och med Storbritannien finns ett avtal, underströk försvarsministern.

– Vi har inte lagt alla ägg i samma korg.

Men vid ett skarpt läge i Östersjön där Sverige är hotat – vilket annat land har då kapacitet att snabbt skicka förband som undsättning till Sverige? Finns det något annat land än USA som kan det?

– Det handlar om USA, Nato och de länder som finns i området. Det som är avgörande är hur scenariot för en sådan situation ser ut.

Men då litar ju Sverige i hög grad på USA?

– Vi har samarbete med många länder som syftar till att skapa en så hög tröskel så att vi kan undvika konflikter. Det syftar också till att vi vid en krissituation kan lösa den tillsammans. Allting handlar om att undvika den yttersta av konfrontaioner, sade försvarsministern. Läs artikel

 

Sverige behöver storstadsjägare, Gunnar Wetterberg, Expressen

…Finland har kvar en värnpliktsarmé och ett omfattande ”lågtekniskt” försvar. I ljuset av Mosul verkar det välbetänkt. Det är inte bara försvarets yttersta skal som behöver vara så hårt som möjligt, det måste också göra mycket, mycket ont att tränga djupare in i landet och samhället.

Gunnar Hökmark har på DN Debattförespråkat en engångssatsning på försvaret med 35 miljarder. Hans vision handlar nästan uteslutande om mer materiel – först mot slutet finns det en kort mening om att modernisera hemvärnet. Jag tror att det robusta försvar han efterlyser också kräver en omprövning av värnpliktsbeslutet.

När värnplikten på nytt blir en del av försvaret borde detta få en delvis annan inriktning än det hade förr. Djupförsvaret och bemanningen av kusterna borde inte vara ensamma som avskräckningsmedel. Det är minst lika viktigt att göra städerna riktigt oaptitliga. Strid i stad, som under min utbildning på sin höjd var ett par dagars exotiskt pangande i några kulisser utanför Stockholm, borde kanske bli en huvuduppgift för åtskilliga kvalificerade förband, av samma dignitet som träningen av fjälljägare, kustjägare och fallskärmsjägare.

Ju fler som är utbildade att strida i tätorter, som vet hur man saboterar och lägger försåt, desto mer måste angriparen tänka sig för. Med tillräckligt många potentiella försvarare kommer de som faktiskt slår tillbaka att vara avskräckande många.Läs artikel

Industrial Value to Influence Finnish Fighter Competition Outcome, Defense News

Saab, Dassault Aviation and BAE Systems have indicated they plan to include extensive defense-industrial collaboration proposals within the frameworks of their HX-FRP bids. The scope is for long-term strategic partnerships, defense-related capital investment projects and commitments to assemble fighter aircraft in Finland …

On the industrial front, Saab’s optimism in selling the Gripen NG to Finland is buoyed by Sweden ’s desire to reach a ”meaningful” bilateral defense deepening agreement with its Nordic neighbor, said Marc Fierens, a Brussels-based political analyst. ”The Finnish government’s official position is that commercial value and cost rather than political considerations will influence the contract decision and outcome. Saab believes it is best positioned to deliver on cost and long-term industrial cooperation. That said, Finland ’s political impulse favors maintaining a close U.S. security dimension to its national defense,” Fierens said. Läs artikel

Niinistö tänker marknadsföra Arktiska rådet för Trump, vasabladet.se

President Sauli Niinistö har för avsikt att ”lansera” de möjligheter Arktiska rådet erbjuder för USA:s tillträdande president Donald Trump. Finland agerar ordförande för rådet nästa år.

– Det är en lämpligt sval miljö där man lugnt kunde diskutera utan att det hettar till i debatten. I rådet ingår just USA och Ryssland, de nordiska länderna och Kanada, sade presidenten med ett skratt.
Niinistö tog fram saken på lördagen när han svarade på lyssnarfrågor i Yle Radio 1. Arktiskt samarbete var ett svar på frågan om hurdana nya medel Finland kunde hitta på för att främja avspänning.

– Så här skulle man inte lösa stora krigsfrågor, men om man lyckades skapa en känsla av samförstånd i små saker kan det kanske sprida sig vidare. Läs artikel

Diplomatisk röra för Trump: ”Borde givetvis inte gjort det”, intervju med Sven Hirdman, svd.se

Donald Trumps senaste diplomatiska snedsteg utlöste en kris med Kina. USA:s blivande president har tidigare småpratat med den kontroversielle filippinske presidenten och kallat Pakistans ledare för ”a terrific guy”. Veterandiplomaten Sven Hirdman ger här sin syn på Trumps diplomatiska faux pas…

Sven Hirdman, före detta statssekreterare och Moskva-ambassadör menar att det mycket väl kan finnas rådgivare som förespråkat ett samtal.

– Republikanerna har länge stött landet och USA säljer fortfarande vapen dit, det skulle inte förvåna mig om han har rådgivare som tycker att han ska tala med dem. Han borde givetvis inte göra det eftersom det är oerhört kontroversiellt, säger Hirdman…

Sven Hirdman menar att mycket kan bero på osäkerhet och ovana från Trumps sida.

– Han är helt ny och har aldrig varit kongressledamot och senator. Det hade varit naturligt att prata med Obama-administrationen i flera fall men det verkar de inte vara intresserade av. Jag är inte säker på att det finns en medveten politik i allt detta, utan man kan utgå från att det fortfarande är rätt rörigt, säger Sven Hirdman och tillägger:

– Det är intressant vem som har ringt upp vem, har de ringt för att gratulera är det inte konstigt att han tar emot samtal. Men har han själv ringt upp till exempel Filippinerna och Taiwan skulle det vara mer anmärkningsvärt. Läs artikel

Försvarsmakten samlar ihop allt som går, Niklas Wiklund, Blekinge Läns Tidning

Den 18 november levererade Försvarsmakten en tidig julklapp till Sverige. Man har i det dolda lyckats skrapa ihop delar från det kustrobotbatteri som avvecklades för över 15 år sedan…

Avvecklingen av det rörliga och kostnadseffektiva kustrobotsystemet var ett synnerligen dumt beslut.

Men trots detta så auktionerades tre av robotbilarna ut 2011 via försvarsexportmyndigheten till företaget Bärebergs Järn och Maskin, och så sent som för bara ett år sedan så kunde man återigen hitta dessa robotbilar till salu på blocket där ”nyskick” ingick i produktbeskrivningen…

Det här innebär att Sverige numera kan påverka fartyg med fientliga avsikter både från luften med JAS 39 Gripen, från ytan med korvetter och nu även från land via lastbilar.

Sverige har därmed för första gången på många år ökat försvarsförmågan genom ett bra och nödvändigt initiativ av Försvarsmakten.

Men nu är det upp till bevis för våra politiker, för det krävs betydligt mer än så här.Läs artikel

DN frågar. Hur förändras säkerhetsläget i Europa med Trump som president? dn.se

Rolf Ekéus, veterandiplomat och f d chef för FN:s specialkommission för Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM):

– Det blir en ökad press från USA på Natos medlemsstater att öka sina försvarsutgifter. Men jag tror inte att det blir ett minskat ansvars­tagande från USA för sina allierade i Europa. Trump är en populist som inte kan någonting om utrikes- och säkerhetspolitik. Det avgörande blir därför vilka han utser till utrikes- och försvarsministrar, de kommer att prägla USA:s linje. Jag räknar med att han kommer att omge sig med proffs som stabiliserar honom. Det är möjligt att han söker en mer flexibel Rysslands­politik. Ryssland har en så skakig ekonomi att Putin inte kan hålla uppe tempot i upprustningen. Det finns ingen anledning till att gripas panik och USA kommer inte att överge Nato. Någon strategisk omläggning av USA:s politik tror jag inte på.

Hans Blix, tidigare utrikesminister (FP), chef FN:s atomenergiorgan IAEA och FN:s vapeninspektör i Irak:

– Trump ökar möjligheterna till en långsam nedtrappning av och kanske lösning av Ukrainakonflikten. Den skulle innefatta att Krim föranleder inga amerikanska åtgärder, självklart klargörande av att Ukraina inte blir medlem av Nato. Kravet mot Ryssland måste vara att det totalt drar sig ur den intervention de begår i östra Ukraina och accepterar Ukrainas associationsavtal med EU. Det skulle kunna bli någon sorts islossning. I värsta fall blir det en hårdnande attityd mot ryssarna. Om Trump i sin närhet får kalla kriget-riddare så kan tuppkamskänslan göra sig gällande. Ska man uttrycka det rått så är Trump kanske en person som trycker på knappen om man trampar honom på tårna.Läs artikel

Russland kutter budsjettet med 26 prosent, aldrimer.no

Neste år kutter Russland trolig sitt eget forsvarsbudsjett med over 100 milliarder norske kroner, eller to ganger Norges forsvarsbudsjett. Forsker Una Hakvåg mener det både kan skyldes økonomi, og at de ønsker å gi et signal til Vesten om at de ikke ønsker et nytt våpenkappløp.

Russisk økonomi har de siste årene slitt med lavere oljepriser og internasjonale sanksjoner. Den negative utviklingen gjør at Russland nå er nødt til å tappe sine egne oljefond for å dekke et budsjettert underskudd i 2017, skriver den norske nettavisen The Independent Barents Observer. Den russiske regjeringen foreslår også å kutte forsvarsbudsjettet for 2017 med rundt 26 prosent, fra 3800 milliarder (2016) rubler til 2800 milliarder rubler (2017), ifølge det russiske nyhetsbyrået Tass. Forsvarsandelen av det russiske bruttonasjonalproduktet (BNP) synker fra 4,7 prosent (2016) til 3,3 prosent (2017). Andelen er ventet å synke enda mer i 2018 (3 prosent) og 2019 (2,8 prosent).

– Den russiske regjeringen har, som du påpeker, foreslått en betydelig reduksjon i forsvarsbevilgningene de tre neste årene sammenlignet med inneværende år, både målt i reelle rubler, som andel av det føderale budsjettet og som andel av BNP, bekrefter Una Hakvåg ved FFI overfor aldrimer.no…

De foreslåtte kuttene kan også være et signal til Russlands nærmeste naboer om at de ikke ønsker en ny kald krig.

– For det tredje er det ikke utenkelig at russiske myndigheter har merket seg at Russlands høye prioritering av forsvar de siste årene har ført til bekymring og rop om høyere forsvarssatsing også i Russlands naboland. Reduksjonen i BNP-andelen som går til forsvarsformål, kan således også ha til formål å signalisere at man ikke ønsker et nytt våpenkappløp, sier Hakvåg.

Hun påpeker imidlertid at militæret fortsatt er en av sektorene som prioriteres høyest i Russland.

– Neste års russiske budsjett tyder på at forsvar – og da særlig materiellanskaffelser – fremdeles vil bli prioritert høyt. Både forsvarsutgiftenes andel av BNP og andel av det føderale budsjettet ligger fremdeles an til å være høyere enn det var på 2000-tallet, dog ikke fullt så høyt som i 2015 og 2016.  Det er heller gitt at det planlagte kuttet faktisk vil bli gjennomført, sier Hakvåg.Läs artikel

Rysslands premiärminister besöker Finland, valtioneuvosto.fi

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev besöker Uleåborg fredagen den 9 december på inbjudan av statsminister Juha Sipilä.

De två regeringscheferna kommer att diskutera bl.a. de bilaterala relationerna mellan länderna. Dessutom diskuteras aktuella internationella frågor. Det är regeringschefernas andra bilaterala möte.

Regeringschefernas presskonferens sänds som direkt webbsändning fredagen den 9 december ca kl. 14.45 på adressen vn.fi/live.

Läs pressmeddelande