Redaktionen

På fredag fattas sannolikt det formella beslutet att Sverige bjuder in delar av amerikanska arméns Patriotförband att öva på svensk mark. Inga skarpa luftvärnsrobotar kommer ingå i övningen, men det är i så fall första gången ett amerikanskt Patriotförband kommer att öva på svensk mark. Även amerikanska stridsvagnar väntas öva för första gången i Sverige…

Det är generalmajor Bengt Andersson som säger till SVT Nyheter att i den preliminära planen för storövningen Aurora nästa år ingår en robotbil och en eldledningsenhet från amerikanska arméns Patriotförband. Han betonar att det inte kommer vara skarpa robotar i övningen, utan att det handlar om att Sverige främst ska lära sig rutinerna för att hantera vapnet.

– Det är för att vi ska kunna leda ett luftvärn eftersom vi inte har så mycket luftvärn själv, säger han till SVT…

I våras godkände Riksdagen även avtalet med Nato om ”Värdlandsstöd”, vilket kan göra det enklare för Nato-länders styrkor att verka i Sverige i fred eller krig. Avtalet har vållat debatt inom Miljöpartiet. Läs artikel

Hälften av finländarna upplever att Rysslands inverkan på Finlands säkerhet är negativ. För sex år sedan var det 28 procent som tyckte så.

Trots att Ryssland allt mer uppfattas som negativt för Finlands säkerhet har opinionen för ett Nato-medlemskap inte blivit starkare.

Stödet för ett Nato-medlemskap är 25 procent medan 61 procent är emot, enligt undersökningen. Det är ungefär samma siffror som i fjol.

I stället stöder finländarna alliansfrihet, allmän värnplikt och militärt samarbete med både USA, EU och de nordiska länderna…

Militärt samarbete med Sverige och de övriga nordiska länderna är mycket populärt. Nästan alla i undersökningen (94 procent) stödde det här samarbetet. Nästan lika många stödde militärt samarbete med EU…

Den militära alliansfriheten stöds av 57 procent. Stödet för allmän värnplikt har ökat. Nästan 80 procent stöder det nuvarande systemet och stödet har ökat de senaste åren från drygt 60 procent i början av 2010-talet.Läs artikel

Det försämrade omvärldsläget gör att förmågan till nationellt försvar behöver återtas inklusive en förnyelse av totalförsvaret. Det innebär också samarbete med andra nationer och organisationer. Ett led i detta är genomförandet av försvarsmaktsövningen Aurora 17 under 3 veckor i september 2017. Det är den första stora övningen i sitt slag sedan Orkan 1993. Det innebär att både förmågan att genomföra verksamhet i större förbandsenheter och förmågan att planera denna typ av övningar övas.

Övningen går ut på att försvara Sverige under ett angrepp.

I övning Orkan, deltog 23000 soldater och sjömän, vilket innebar cirka 3 % av den mer än 800 000 individer stora försvarsmakten. Nästa år deltar cirka 20 000 män och kvinnor vilket innebär nästan 40 % av vår nuvarande totala styrka. Övningen kommer att omfatta hela Sverige, men fokus ligger på tre geografiska områden. Gotland kommer inledningsvis att vara i fokus avseende stridshandlingar. Där kommer ett övningsmoment genomföras som kallas ”stridens konsekvenser” där olika händelser leder till ett massivt skadeutfall materiellt och personellt.

I Mälardalen kommer den största förbandsmassan att återfinnas. En kustförsvarsoperation att genomföras där samtliga stridskrafter engageras.

När det gäller förband från utlandet kommer Finland att delta med flygstridskrafter och helikoptrar samt med markstridsförband, i första hand på Gotland. USA deltar med ett mekaniserat kompani med tunga stridsvagnar. I övrigt deltar förband från Estland, Danmark och Norge, främst med hemvärnsstyrkor. Utöver detta kommer troligtvis Tyskland och Frankrike att bidra. Mer än 40 myndigheter under samordning av MSB kommer att delta.Läs artikel

Anna Kinberg Batra vill gå med i Nato – även utan Finland. M-ledaren menar att Natomedlemskapet blivit viktigare efter valet av Donald Trump.

– Vikten av det ökar när vi har en amerikansk president som vi ännu inte vet hur han vill leda, säger Anna Kinberg Batra…

– Oavsett amerikansk president är det viktigt för oss att vi har bra samarbete runt Östersjön, med europeiska länder och med USA. Det görs bäst inom Nato. Vikten av det ökar när vi har en amerikansk president som vi ännu inte vet hur han vill leda. USA måste ta sitt ansvar för sin roll i världen, och vi behöver så bra samarbete som möjligt…

Den finska utredningen kom fram till att Finland och Sverige bör ansöka om Nato-medlemskap tillsammans, annars skulle Finlands ställning vara otrygg. Men Anna Kinberg Batra vill inte invänta Finland.

– Varje land måste och ska fatta sina beslut. Det är ingen annan som bestämmer om vår säkerhetspolitik, och det gäller så klart Finland också, säger hon.

Vad säger dina finska kolleger om det?

– De måste föra sin talan, hålla sin debatt och fatta sitt beslut. Men det är självklart att Finland och Sverige ska ha ett så bra samarbete som möjligt.Läs artikel

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott slog den 29 november fast att Finland fortsätter delta i Natos snabbinsatsstyrkor (NRF) 2019–2020. Till Natos snabbinsatsstyrkors supplementära verksamhet anmäler Finland för 2019 arméns jägarförband och för 2020 marinens kustjägarförband och minjaktfartyg i klassen Katanpää. Finland har deltagit i NRF-styrkornas supplementära verksamhet sedan 2012, och det är en viktig del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato.

Vid mötet diskuterades även datakabelprojektet i Nordostpassagen utgående från en utredning som kommunikationsministeriet nyligen låtit göra. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott ansåg att det skulle vara viktigt att beredningen av projektet fortsätter i brett samarbete med alla länder som är av central betydelse för projektet.

Vid mötet diskuterades dessutom aktuella frågor och besök som gäller Ryssland. Vid det möte för den ekonomiska kommissionen för Finlands och Rysslands regeringar som ordnades i Moskva den 23 november behandlades såväl allmänna frågor om ländernas handelsrelationer och ekonomiska relationer som frågor om företagens verksamhetsmiljö.Läs pressmeddelandet

…Mycket har hänt på tjugo år. Putins Ryssland har återupprustat, med dödliga konsekvenser i ­Tjetjenien, Georgien, Ukraina, Syrien. USA pendlar mellan huvudlösa invasioner (George W Bush) och passivitet (Obama, Trump). Nato­medlemmarna Turkiet, Ungern och Polen visar fingret åt demokratin. Storbritannien och Frankrike är på drift från internationalismen.

Om Sverige gått med i Nato på 1990-talet hade vi varit säkrare i dag. Nu är det för sent för den här gången…

Med lite otur kan det tidiga 2000-talets säkerhets- och försvarspolitik gå till historien på samma sätt. Verklighetsfrämmande fokus på internationella insatser, neddragning av försvarsanslagen till rörande 1 procent av BNP, kaotisk omställning.

Nu ojar sig en socialdemokratisk utrikesminister för att USA:s högerpresident inte ska vara tillräckligt tuff mot Ryssland. EU är på väg att spricka. Ingen kan förneka att världen blivit farligare, och att Sverige ligger vid en brännpunkt.

Lösningen på detta dilemma är inte att komma gråtande till Trump Tower för att köpslå om Nato-medlemskap i elfte timmen. The Donald har visserligen ljugit om svensk härstamning, eftersom tysk lät sämre, men om han inte är beredd att försvara Baltikum är han givetvis inte beredd att offra benknotorna av en enda marinkårssoldat för några raukar på Gotland.

Nu gäller det att värna EU-solidariteten, den krympande, demokratiska kärna som finns kvar. Och så gäller det att rusta upp försvaret. Snabbt. Läs artikel

The ‘Iron Sword 2016’ military drills, which are being held close to the Russian border, involve 4,000 troops from Britain, the US, Germany, Canada, Poland, Romania, Slovenia, Luxembourg and three baltic states.

They are intended to last until December 2 and will prepare Nato to station 4,000 alliance troops in Poland, Lithuania, Estonia and Latvia – a decision taken at the Warsaw summit in July.

According to the Lithuanian defence ministry, the tests will be carried out in the towns of Rukla and Pabrade, close to the Kaliningrad region – a Russian exclave located between Poland and Lithuania.

The military alliance’s decision to boost its global army presence follows Russia’s deployment of S-400 air defence systems and Iskander missile launchers to the Kaliningrad. Läs artikel

Ett svenskt Jas 39 Gripen på spaningsuppdrag kränkte danskt territorium i cirka 5–10 sekunder i den 25 september. Det framgår av en utredning av händelsen, enligt Nyhetsbyrån Siren.

Kränkningen inträffade när två svenska Gripen-plan från Blekinge flygflottilj – utrustade med spaningskapslar – och även danskt stridsflyg befann sig i området sydväst om Göteborg, i syfte att fotografera flera ”objekt” som rörde sig söderut i gränstrakterna, skriver Nyhetsbyrån Siren.

Vilka objekt det rör sig om framgår inte av utredningen som till vissa delar omfattas av sekretess…

Frågan ska nu hanteras av utrikesdepartementet, enligt Helen Nyberg på informationsavdelningen på Blekinge flygflottilj, uppger P4 Blekinge. Några konsekvenser för piloten blir det inte, men utredningen ska se till att det inte ska kunna hända igen. Läs artikel

Arrangemangen inför självständighetsdagens riksparad i Kajana börjar påverka trafiken redan på söndag, då de flesta paradförbanden anländer till staden.

Temat för paraden är Armén som del av Finlands försvarssystem. Trupper från alla försvarsgrenar, Försvarshögskolan och Gränsbevakningsväsendet samt veteran- och försvarsorganisationerna deltar i paraden – totalt cirka 1.300 personer. Det blir också överflygningar med Hornet- och Hawkplan och helikoptrar…

Firandet på självständighetsdagen inleds klockan 9.15 med kransnedläggning i kyrkoparken i Kajana. Den sista programpunkten är Arméns uppvisning i Suvantoparken klockan 14.15. Läs artikel

If all goes as planned, Montenegro will be the newest member of NATO. According to NATO Deputy Secretary-General Rose Gottemoeller, “The accession process is moving forward smoothly” and “pending all those parliamentary processes being complete” Montenegro could become a NATO member in the spring of 2017. But how does the tiny Balkan nation of Montenegro contribute to NATO’s collective security and – by extension – U.S. security?

The short answer is: It doesn’t…

With a GDP of $4 billion, Montenegro’s economic capability to contribute to NATO is infinitesimal. Indeed, Montenegro’s GDP is about a third the size of Albania’s, NATO’s smallest economy…

And with a military consisting of some 2 thousand active duty service members, the Montenegrin Army, Navy and Air Force – such as they are – are not going to add any significant military capability to NATO…

Ultimately, the accession of Montenegro is less about NATO and more about the European Union (EU). Montenegro applied to join the EU in 2009 and has been in negotiations with the European Commission since 2012. Montenegro’s prime minister (and former president) Milo Dukanović claims that NATO membership is ”one more important step towards Montenegro’s full membership in the European Union.” But Montenegro’s candidacy for membership in the EU – which is more about trade and economics – isn’t a compelling reason to make it the 29th member of NATO. Montenegro isn’t a vital component of either European or U.S. security.Läs artikel