Redaktionen

Danmark och Tyskland har den senaste tiden signalerat kraftiga höjningar av försvarsanslagen. I Sverige bråkar partierna i stället om Nato. Inget av de fem partierna bakom nuvarande försvarsbeslut vill tala kronor och ören.

Danmark kommer att öka sina försvarsanslag och satsa mer på nationell säkerhet, meddelade den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen i onsdags. För en dryg månad sedan, den 15 oktober, deklarerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Tyskland ska öka sina försvarsanslag kraftigt.

Men i Sverige råder lugn, trots att vi satsar mindre på försvaret än grannländerna. Partierna bakom försvarsbeslutet sitter still i korvetten. En utredning, Försvarsberedningen, ska tillsättas nästa år och diskutera anslagsökningar efter 2020. M har krävt att utredningen börjar redan i år. Det är ingen dramatisk konfliktlinje.

Den försvarspolitiska debatten handlar i stället om huruvida Sverige ska gå med i Nato. Det är förstås en viktig fråga. Men eftersom en majoritet i riksdagen är emot ett Natomedlemskap är det inte en genomförbar strategi för att möta en allt osäkrare värld de närmaste åren. Däremot gör den att partierna slipper tala om pengar.Läs artikel

Rysslands militära styrka fortsätter att växa under lång tid framåt. Det ökar riskerna för Sverige och försvaret måste stärkas, enligt överbefälhavaren Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist säger till DN att det ”är absolut nödvändigt” att öka Sveriges militära förmåga…

I juni 2015 beslutade de fem riksdagspartierna S, MP, M, C och KD att höja anslagen till försvaret fram till och med 2020. Liberalerna och SD ville satsa ännu mer på försvaret och V mindre.

Efter försvarsbeslutet 2015 så har läget i omvärlden försämrats ytterligare. I Ukraina fortsätter strider med rysk inblandning att kräva dödsoffer. I Syrien har Ryssland gått in med bomb- och robotanfall från flyg och fartyg. I Europa har IS terrordåd lett till att Sverige i Irak deltar i den USA-ledda koalitionen mot IS.

Närmare Sverige genomför Ryssland alltmer avancerade och överraskande övningar. Den ökade hotbilden bidrog till att ÖB i september i förtid återmilitariserade Gotland. I oktober sändes ryska Iskander-robotar och avancerade robotfartyg till Östersjöenklaven Kaliningrad. I början av 2017 kommer flera Natoländer att sända mindre trupper till Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

– I Sveriges fall utgör Rysslands agerande, Rysslands upprustning och förmågor vår främsta utgångspunkt. Så länge den svenska försvarsförmågan inte utvecklas i takt med de förändringarna så kommer de operativa risktagningarna att öka.

Varningen kommer från Sveriges överbefälhavare sedan 13 månader tillbaka, Micael Bydén. Det är nya signaler. Tidigare har ÖB sagt att försvaret ”ägnar all kraft” åt att genomföra 2015 års beslut. Men när Micael Bydén förra lördagen höll ett inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademien sade han:

– Tiden är nu inne att se bortom inriktningsbeslutet. Avgöranden måste göras i närtid för att hantera den operativa risken på sikt.Läs artikel

Sverige alltmer ensamt. Genom att tillföra ett engångsbelopp som motsvarar 3 miljarder per år sedan 2004 kan vi snabbt komma ikapp genom att låta befintlig matriel återföras förband, förnya fungerande vapensystem och tillföra ammunition och beväpning som saknas, skriver Gunnar Hökmark (M).

Sverige behöver genomföra en snabb förstärkning av försvarsförmåga med ökade anslag under de kommande åren. Samtidigt behöver vi i nuet återhämta konsekvenserna av en försvarspolitik som sedan 2004 har förts på felaktig grund. Vi behöver därför göra både en engångsinsats för att omedelbart stärka svensk försvarsförmåga, beredskap och närvaro i och ovanför Östersjön.Läs artikel

Det sägs att i valet 2014 undrade moderata valarbetare vad de skulle svara väljare som kom in i valstugor och ville att partiet skulle satsa mer på försvaret. Valarbetarna framförde frågan till partiledningen, ytterst ledaren tillika statsministern.

Fredrik Reinfeldt ska ha svarat: ”Säg hej då!” Bakgrunden var att den moderatledda regeringen nedrustat försvaret. Pengar hade frigjorts från försvarsbudgeten för att användas till skattesänkningar…

Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast…

Utöver att försvara sanktionerna och bistå Ukraina med lån måste Sverige rusta upp försvaret. För vår egen skull, men också för solidariteten. Om vi i Sverige inte kan försvara vår del av Östersjön ligger baltstaternas suveränitet pyrt till. Läs ledaren

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist reser till Finland för att med deras försvarsminister Jussi Niinistö genomföra ett bilateralt möte samt närvara vid militärövningen ”Northern 16”.

…Förutom detta så måste vi nu vakna upp och ta vår egen försvarspolitik på allvar. Det måste vi göra oavsett Nato-medlemskap eller inte. Vårt läge i en allt mer säkerhetspolitisk betydelsefull Östersjö är mycket utsatt. Vi är också det Östersjöland som satsar minst på försvaret i förhållande till BNP – strax över 1 procent, en andel som dessutom kommer att sjunka de kommande åren om inget görs. Den blocköverskridande försvarsuppgörelsen är fullkomligt otillräcklig och var underfinansierad redan från början.

Det behövs ett snabbt och kraftigt resurstillskott för att visa omvärlden att vi menar allvar med att vilja försvara vårt eget land. Helst så att vi i närtid når upp i Nato-rekommendationen om 2 procent av BNP på försvaret. Viktigast är att återbesätta Gotland och att vi skaffar ett ordentligt luftvärn, samt ökar möjligheterna till snabba och rörliga insatser över hela vårt territorium. Det skulle öka stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, som i dag närmast är ett säkerhetspolitiskt vakuum.Läs artikel

Efter Trumps valseger finns även oro för säkerhetspolitiken – vad händer med försvarssamarbetet mellan Sverige och USA?

– Vi förutsätter att avtalet gäller. Trump har varit tydlig med att han vill ha mindre av frihandelsavtal och säkerhetspolitiskt har han satt frågetecken kring om Natoländer med mindre än 2 procent av BNP i försvarsutgifter verkligen ska ha hjälp enligt artikel 5. Vi får avvakta och se vad som händer men jag tror att verkligheten kommer att komma ikapp. Jag tror det är svårt att se en majoritet bland republikaner och demokrater i kongressen som säger att de struntar i den transatlantiska länken. Jag bedömer den risken som liten. Däremot kan det bli ett fortsatt tryck på att fler behöver betala mer och att försvarsutgifterna behöver öka.

Tyskland, Finland och Norge ökar sina försvarskostnader – hur blir det med Sverige?

– Vi har en försvarsuppgörelse och försvarsministern har sagt att han återkommer med en ny försvarsberedning. Vi har höjt vår egen försvarsförmåga och kommer att utveckla samarbeten. Det är det vi har nu och sedan ska vi fortsätta diskussionen med den nya försvarsberedningen.

Enligt USA:s underrättelsemyndigheter blandade sig Ryssland i den amerikanska valrörelsen mot Clinton. Är du rädd att något liknande kan hända här i nästa valrörelse?

– Vi är fullt medvetna om de hot som finns i och med dagens teknik. Vi har redan sett prov på det. Oavsett om det är valrörelse eller inte måste vi vara oerhört uppmärksamma på den typen av hot. Vi måste ha fler perspektiv på säkerhetsbegreppet. Läs artikel

Ett amerikanskt statsluftfartyg passerade fredagen den 11 november in på svenskt territorium i Östersjön söder om Trelleborg. Flygplanet saknade giltigt tillstånd och händelsen betraktas därför som en kränkning.

Det transatlantiska försvarssamarbetet är i gungning efter Donald Trumps valseger. Försvarsminister Peter Hultqvist påpekar att USA är skyldigt att fullfölja sina avtal gentemot andra länder. ”Gör man olika åtaganden är det inte bara att lämna dem åt sitt öde”, säger han.